S-glädje när världens största diktatur etablerar fabrik i Timrå

Häromdagen höll kommunerna Sundsvall, Timrå och Härnösand presskonferens, under vilken man kungjorde att det kinesiska bolaget Shanghai Putailai ska etablera sig på Torsboda Industrial Park i Timrå kommun. De tre kommunerna har tidigare bildat ett samägt bolag med samma namn, i akt och mening att söka attrahera industrietableringar på platsen.

Presskonferensen var noga förberedd och som tittare förstod man att arrangemanget med Kinabolaget utarbetats under längre tid. En film spelades upp där både kineser, en representant för svenska regeringen och lokala företrädare yttrade sig. Allt var klart. Det återstod bara att upplysa pöbeln om sakernas tillstånd.

Kina är det land i världen som skapar mest ofrihet. Inte för att Kina skulle vara en mordisk diktatur av samma slag som Nordkorea. Nej, därför att det är ett repressivt kontrollsamhälle med enpartistyre, social scoring och ett gediget förföljande av såväl opositionella som etniska minoriteter, vars territorium man koloniserar, i kombination med att 1,4 miljarder människor lever i detta i grunden vidriga samhällssystem.

Detta bekymrar inte de socialdemokratiska kommunalråden i de tre kommunerna. De tror i sin enfald att västernorrländskt välstånd kan importeras genom kinesiska fabriksetableringar. Eller tror de verkligen det? Säkert är att de vill att pöbeln ska tro det. Kommunalrådens prioriterade politiska arbete i mellanvalsperioden är och förblir att säkerställa vinst i nästa val.

Därför kommer de med dårars envishet upprepa presskonferensens och påföljande intervjuers sanningar i form av mantrat:

”1900 arbetstillfällen kommer att skapas på fabriken och ytterligare upp till 6000 arbetstillfällen skapas i privat och offentlig sektor som ett resultat av detta. Kinabolaget vill inget hellre än att bli en del av lokalsamhället och på sikt ska 75% av arbetsstyrkan vara lokal arbetskraft.”

En lögnaktig framställning. Varför följer längre ned.

Timrås kommunalråd Stefan Dalin – utanför politiken historiker på Mitthögskolan – drog paralleller till skogsnäringens ungdom på 1800-talet och den inflyttning till Medelpad och Ångermanland som då rådde. En sosse som drömmer om nya fabriker i vilka röstboskapen ska göra tjänst, alltmedan han själv sprätter runt i kommunhuset iförd kavaj med näsduk i bröstfickan. Oklanderliga naglar och alltid välfriserad.

Att se mönster och lära av erfarenheten sägs vara tecken på intelligens. Vi konstaterar torrt att brukssamhällets ideal har prövats och alltid visat sig skapa samhällen med relativt svag social sammanhållning och klen demografisk uthållighet. Alla ägg i samma korg. Konformt och sårbart inför allt från teknikeffektivisering till vikande efterfrågan. Svagpresterande i innovation och nyföretagande.

Motsatsen är ett näringsliv sammansatt av små- och medelstor industri med en omgivande levande landsbygd med bibehållet jordbruk.

Det är alltså lätt att se Dalin och anhangs drivkrafter. Men varför vill kineserna etablera sig i Timrå? Fabriken ska tillverka grafitanoder till litiumjonbatterier. Det är en elintensiv tillverkning förpackad i grönt omslagspapper. Man vill ha billig och förment grön el. På köpet får man nära till vad som förmodligen är en av sina viktigaste kunder; Northvolt i Skellefteå.

Man förlägger inte sin fabrik i Timrå p.g.a. tillgången på välutbildad arbetskraft, eller ens tillgången på arbetskraft. Varje analys därvidlag skulle peka på att just tillgången på arbetskraft kan bli ett problem. Utbildningsgraden är låg i Timrå (17% har minst 3 års eftergymnasiala studier av de arbetsföra – snittet i riket är 30,3%) och demografin är skev. Den analysen har förstås kineserna gjort och de resultatet påverkar inte deras beslut. Eller med andra ord; de är beredda att investera knappt 15 miljarder utan att försörjningen av lokal arbetskraft är säkrad.

Vår slutsats: billig el är viktigare och arbetskraftsfrågan kan alltid lösas. Lösas hur? Flyg in kineser och indier.

Shanghai Putailai har redan gjort klart att de där lokala jobben inte dyker upp ännu på ett tag. Projektledaren Yu Han säger till SVT Västernorrland att maskinstallationer och utbildning kommer att skötas av kineser. Om 4-5 år ska 75% av arbetsstyrkan vara lokal. Trivialt montage- och knapptrycksarbete för svenskar. Kvalificerat arbete för kineser.

Vad har vi kommit att bli?

Vår egen näringslivschef Fredrik Holmgren, som inte är chef över något näringsliv utan utgör 2000 mm kommunal byråkrat, beskriver det som sker så här: ”länet rider på en enorm framgångsvåg” och ”framgång föder framgång”. Det är svårt att inte associera till Afrika. När den västerländska fabriken dimper ned så är det ”framgång”. Kolonisation och utländsk exploatering av Sverige med utländskt kapital fortsätter och accellererar.

”Norrländska stridsfordon” skriver finska Yle i en artikel där vårt eget kommunalråd Anna-Britta Åkerlind intervjuas. Fast de är brittiska. Kartongen är finsk och viskosen indisk. Vi undrar när vanligt folk ska valna och förstå vad som händer med Sverige. Fordom var Sverige ett nationellt projekt och så även för socialdemokratin. Inte längre.

Yle skriver vidare:

”Örnsköldsvik har drygt 30 000 invånare i dag och enligt kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande Anna-Britta Åkerlind från Centerpartiet har man en vision om att öka antalet invånare. Där kan Hägglunds spela en roll.

– Vi har påbörjat ett arbete med att se till att det finns bostäder, att det finns förskolor och skolor, sjukhus och äldreboenden, säger Anna-Britta Åkerlind.”

Av siffran 30 000 förstår vi att det är centralorten som ska växa. Det är där bostäder ska tillkomma och offentlig sektors service expanderas. Vad sägs om att få skola, vård och omsorg att fungera – den som redan finns?

Detta inlägg får avslutas med ett enkelt diagram.