Ett av vindkraftverken i kommun. Bild: Granskning Örnsköldsvik.

Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslog i juni kommunstyrelsen att i sin tur föreslå kommunfullmäktige att avslå en motion från Jenny Voittonen (SD) om att Örnsköldsviks kommun principiellt ska motsätta sig vindkraftsetableringar i lands- och glesbygd, genom att framgent alltid använda det kommunala vindkraftsvetot. Det är miljöbalken som ger kommunerna möjlighet att stoppa en vindkraftsetablering under ansökningsprocessen hos Miljödelegationen vid Länsstyrelsen.

Motionären menar att Örnsköldsviks landsbygd redan bidragit till landets elförsörjning och fått bära vindkraftens negativa konsekvenser i tillräcklig omfattning. Utskottet hänvisade till praxis enligt vindkraftsplanen från 2008, där kommunen endast tillstyrker etableringar inom utpekade lämpliga områden, medan ansökningar utanför dessa inte förekommit och menade också att enligt svensk rätt ska alla verksamhetsutövare ha rätt att få sina ansökningar prövade och att kommunen därför inte bör stoppa prövningar i förväg. I arbetet med den nya översiktsplanen 2040 kommer inga nya områden heller att pekas ut för vindkraft, utan endast befintliga från 2008 kvarstår menade man. Motionen ansågs inte heller förenlig med kommunens roll och gällande arbetssätt.

Kommunstyrelsen valde den 5 augusti att besluta i linje med arbetsutskottets förslag. Med undantag för Jenny Voittonen var kommunstyrelsens ledamöter eniga.

Hanteringen av motionen är bedrövlig. Miljöbalkens vindkraftsveto existerar just för att en kommuns väljare – genom deras valda representanter – ska kunna stoppa fortsatt vindkraftsutbyggnad helt eller delvis. I Övik vet dock tjänstemännen bättre. Det är nämligen tjänstemän som formulerar i princip alla förslag till beslut, vilka sedan serveras politikerna.

Tjänstemännen är faktiskt så duktiga att de ”vet” att de kommuner som beslutat att tillsvidare stoppa vindkraftsutbyggnad – t.ex. Härnösand – har gjort så mot bättre vetande.

Ja, mot ”allas rätt att få sin sak prövad”. Storvulet ska det vara när inställningen är att nu räddar jag världen här från mitt kommunala skrivbord. En gång i tiden kunde en kommun själv avgöra huruvida de ville berika folklivet med utomeuropeisk invandring. När folket och deras representanter ville annorlunda än centralmakten med sina partistrukturer, så fråntog man kommunerna självbestämmandet i den frågan.

Nickedockorna i kommunstyrelsen har utan egna åsikter eller formuleringar bara köpt tjänstemännens förslag till beslut avseende motionen. Chefen för planenheten och en ”samhällsplanerare” talar om att ”det går inte” och firma Åkerlind och Korvskinnsjohannes gör som de blir tillsagda. Sen bölar alla om att politikerföraktet ökar.

Självklart kan kommunfullmäktige komma överens om ett principbeslut att inga ytterligare vindkraftsetableringar kommer att godkännas. Det vore en tydlig signal till vindentreprenörer att ni har inget i denna kommun att skaffa. Samma entreprenörer kan sedan få sin sak prövad hur mycket de vill, om de är korkade nog att gå vidare med en ansökan trots kommunens signal.