Regeringen föreslår nya lagar för att stärka kommunernas möjligheter att kontrollera anställda och motverka infiltration av organiserad brottslighet. Från den 1 mars 2026 ska kommuner kunna begära registerutdrag vid anställning till ”ledande befattningar” eller andra tjänster av ”väsentlig betydelse” för kommunens uppdrag. Detta gäller även kommunalförbund och kommunala bolag, stiftelser och föreningar.
En ”ledande befattning” definieras som en roll med stor påverkan eller ansvar för verksamheten, exempelvis chefspositioner. ”Väsentlig betydelse” omfattar nyckelroller utan chefsansvar, särskilt inom områden som tillståndsgivning, upphandling, rekrytering och ekonomisk förvaltning, där risken för otillåten påverkan är hög. Tjänstetiteln är inte avgörande; en individuell bedömning av befattningens inflytande ska göras. Så här står det att läsa i lagrådsremissen:
“Med uttrycket ledande befattning avses en befattning där personen som innehar den har stor påverkan på eller ansvar för verksamheten inom ett visst område eller över verksamheten i ett större perspektiv, och i förlängningen för kommunens förmåga eller möjlighet att utföra sitt uppdrag. Ett exempel är befattningar i chefsposition eller andra som har stort mandat inom ett visst område, eller som ansvarar för en viss grupps arbete och resultat. Även andra befattningar som inte är ledande befattningar omfattas, om befattningen är av väsentlig betydelse för kommunens förmåga att utföra sitt uppdrag. Det som avses här är främst olika nyckelroller eller andra centrala befattningar i en kommunal verksamhet. Arbetsuppgifterna och vilket område inom den kommunala verksamheten som det handlar om har betydelse för bedömningen. Det kan till exempel beaktas om det är fråga om en arbetsuppgift eller område som är mer utsatta för otillåten och otillbörlig påverkan, som tillståndsgivning, upphandling och rekrytering av personal. Det kan även handla om personer som hanterar större ekonomiska angelägenheter som föreningsbidrag. Det kan också handla om en befattning genom vilken en person även i andra fall hanterar stora belopp eller innehar en nyckelposition i en verksamhet som är särskilt viktig för kommunen. Tjänstetiteln i sig är inte avgörande utan en bedömning behöver göras av vilken påverkan personen har på kommunens verksamhet och förmåga att utföra sitt uppdrag. Befattningar som ärendehandläggare och liknande tjänster når i normalfallet inte upp till nivån. Undantag från denna utgångspunkt kan föreligga, till exempel om tjänsten innefattar ett betydande beslutsmandat inom sådana verksamheter som är mer utsatta för otillåten och otillbörlig påverkan. Vid bedömningen ska hänsyn fästas vid vilken skada eller olägenhet befattningens funktion eller befogenheter kan medföra om befattningen missbrukas. Det är arbetsgivaren som utifrån en bedömning i varje enskilt fall får avgöra om befattningen är att anse som ledande eller annars av väsentlig betydelse för kommunen.
Av andra stycket framgår att möjligheten till registerkontroll enligt första stycket även gäller för vissa andra arbetsgivare än en kommun. Det handlar om kommunalförbund samt kommunala bolag, kommunala stiftelser och kommunala föreningar. Såväl helägda som delägda kommunala bolag avses (se 10 kap. 2 § kommunallagen [2017:725]). Begreppen kommunalförbund samt kommunala stiftelser och föreningar har samma innebörd som i 3 kap. 8 § och 10 kap. 6 § kommunallagen. Privata utförare av kommunala angelägenheter omfattas inte.”
Registerkontrollen ska ske innan anställning, och endast den kandidat som faktiskt erbjuds tjänsten kontrolleras. Utdraget får inte vara äldre än sex månader och ska endast visas upp, inte dokumenteras utöver en anteckning om att det har visats. Detta ska skydda den enskildes integritet samtidigt som kommunerna får nödvändiga verktyg för att säkerställa trygghet och motverka brottslighet.
Regeringen föreslår samma möjlighet till registerkontroll vid anställning av personal som ska arbeta i hemmet åt äldre personer eller vuxna med funktionsnedsättning, samt arbeta med barn. Möjligheten gäller även privata arbetsgivare. Vid visst arbete med barn är registerkontroll obligatorisk sedan tidigare i befintlig lagstiftning.
Någon motsvarande möjlighet finns inte hos statliga myndigheter. Undantaget är när en tjänst är säkerhetsklassad. Det betyder att vid rekrytering av personal till “vanliga” tjänster på myndigheter som Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Skatteverket och Kronofogden, så har arbetsgivaren ingen möjlighet att utföra registerkontroll.
Mindre förvånande är att de krav vissa politiker vill ställa på kommunal personal inte omfattar dem själva. Ett inte obetydligt antal av riksdagsledamöterna är dömda för brott. I Örnsköldsvik är ett av kommunalråden dömd för misshandel. Av Sverigedemokraternas 47 riksdagsledamöter 2017 var 6 straffade. Samtidigt har partiet varit drivande i frågan om att kräva vandelsprövning vid invandring och en statlig utredning på området presenterades i mars i år.
Tänk om man kunde vandelspröva – medelst registerkontroll – alla som ska bli försörjda av skattemedel? Även politiker. Jasså du begick brott för bara 6 år sedan? Varsågod att ta plats som nämndsordförande i enlighet med fullmäktiges vilja. Något lönekuvert kan dock inte komma ifråga.
Man kan alltid dagdrömma lite.
