Ett nytt EU-finansierat projekt med namnet High Coast to West Coast Hydrogen Valley ska utveckla regionala värdekedjor för förnybar vätgas i Västernorrland och Västsverige. Uppgifterna kommer från ett pressmeddelande från det statliga forskningsinstitutet RISE, som också koordinerar projektet.

Projektet hävdas ska knyta samman produktion, distribution, lagring och användning av vätgas inom flera sektorer. Vad anslagsbyråkraterna har döpt till en ”Hydrogen Valley” är basen för skojeriet och beskrivs som ett regionalt system där hela vätgaskedjan ska demonstreras i kommersiell skala. Målet påstås vara att skapa teknisk mognad och sänka kostnader genom samordning mellan industri, forskning och offentliga aktörer.

RISE samlar totalt 45 partners i projektet – från industri, akademi och offentlig sektor – och det löper över sex år med en total budget på cirka 20 miljoner euro. Finansieringen sker via EU inom ramen för Horizon Europe, genom ”Clean Hydrogen Partnership”. Enligt projektbeskrivningen är målsättningen att senast 2030 producera minst 4 000 ton så kallad grön vätgas. Pressmeddelandet, som återfinns här, innehåller sedvanliga floskler om grön omställning, värdekedjor, industriella kluster, innovationssystem och klimatneutralitet. Det tar aldrig slut.

Det hela är väsentligen planekonomi. RISE går under radarn, aktiebolagsorganiserade som de är. Företaget är dock ingenting annat än staten. 100% statligt ägt och en storporducent av powerpointpresentationer och lite annat. Man skiter ur sig pladder om testbäddar, leker med skattebetalarnas pengar och mycket mer än så blir det inte. Så var det med divisionschef Magnus Hallbergs bioraffinaderidrömmar och så kommer det att bli med vätgasflummet.

Flugorna samlas också på sedvanligt sätt runt bajskorven. Kommunstyrelsens ordförande i Ånge, Erik Löfgren (S), bidrar med ett citat: ”Projektet är ett kvitto på vårt arbete på europeisk nivå och bidrar med viktiga nätverk och resurser”. Lika du med EU-planekonomin som kamrat Ivan var med Sovjetbyråkratin1971. Löfgren är sannerligen en modern sosse med en arsenal floskler i bakfickan. En gång högsta höns i regionpolitiken men inte vuxen uppgiften. Möjligen överträffas han i floskelavseende av sin hustru – även hon på sedvanligt sossemanér aktiv i politiken.

Där finns också bluff- och bågföretaget Liquid Winds vd och grundare Claes Fredriksson: ”Våra anläggningar i Örnsköldsvik och Umeå visar hur så kallade ”hydrogen valleys” kan gå från produktion till marknadsimplementering med kommersiell tillämpning — en förutsättning för att skala upp lösningar i hela Europa”. Vilken anläggning då? Än så länge har ingen metanolfabrik materialiserats i Örnsköldsvik. Allmogen kanske kan döpa fabriken till ”gropen”, ty det är allt vad den är.

I detta haveri är få saker säkra. Två av dessa är: lyckas de gröna gubbarna i sin strävan, så kommer elpriset på våra breddgrader att explodera och de gröna gubbarna är samma usual suspects som vanligt.