Vi har i samband med inlägg som berört äldreomsorgen lovat att återkomma med ett inlägg om vilka mekanismer som kan komma att delvis styra framtidens tilldelning av omsorgsboende. Det följer här.
Tänk er en ensam person i knappa 80-årsåldern som behöver bo på äldreboende. Personen kan inte laga (all) sin mat själv och behöver således både bostad, mat och omsorg tillhandahållen från kommunen.
Vilka tjänster behöver den gamle köpa?
Stopp! …kanske den socialdemokratiskt marinerade ungdomen nu utbrister. ”Vadå köpa tjänster? Vi betalar skatt minsann och då får vi väl det mesta i denna väg via skattsedeln – av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov!”. Till dig skänker vi ett citat från Elvy Söderström: vi har varit naiva.
Det är alltså viktigt att förstå att gamlen avgiftsbelägges för alla tjänster de erhåller. Sen finns högkostnadsskydd som garanterar att alla har råd. Men det där ”ha råd” är inte längre mycket att skryta med. Vi får snart se varför.
Vi börjar med boendet. Det har en hyra som vilken lägenhet i allmännyttan som helst. Här följer fyra exempel:
Örnsköldsgården (Övik), 1RoK, 29,6 m2 – 4180 kr/månad
Sörgården (Bredbyn), 1RoK, 35 m2 – 4759 kr/månad
Rönnen (Övik), 1 RoK, 31,7 m2 – 4930 kr/månad
Rosenbacken (Själevad), 1 rum utan kök, 30 m2 – 5941 kr/månad
Vi noterar att nyproducerade Rosenbacken är avsevärt dyrare i hyra, speciellt om man väger in att kök saknas. Att bygga nya äldreboenden kan alltså vara ett sätt att höja hyrorna i äldreomsorgsboendena bakvägen så att säga.
För omsorgen på omsorgsboendet betalar den gamle en omsorgsavgift. Storleken på den bestäms av det s.k. avgiftsutrymmet och i förekommande fall av maxtaket. Det fungerar så här:
Den gamle har en viss inkomst av pension och eventuellt andra typer av inkomster. Den totala inkomsten tillsammans med hyrans storlek avgör huruvida och i så fall hur mycket bostadstillägg som utgår från Försäkringskassan. Kalla för enkelhetens skull inkomsten efter skatt tillsammans med bostadstillägget för disponibel inkomst.
Från den disponibla inkomsten dras dels hyran, dels vad som kallas för minimibelopp. Det ska täcka mat och övrig livets nödtorrft. Detta belopp är idag 5249 kr. Det som då återstår, om något alls, är det s.k. avgiftsutrymmet. Kommunen tar av detta 2089 kr i omsorgsavgift. Finns det inte 2089 kr så tar man det som finns.
En omsorgsboende som har 0 kr i avgiftsutrymme har alltså lika mycket/lite kvar att röra sig med, som en som har exakt 2089 kr mer i avgiftsutrymme.
Vad ska då 5249 kr täcka? Det här:
Mat, el och servicepaket blir alltså 3938 kr/månad. Drar vi det från 5249 kr, så blir det 1311 kr kvar. Men endast om den disponibla inkomsten översteg hyran + 5249 kr i minimibelopp. Annars blir det mindre och i värsta fall kanske inget alls.
I exemplet Rosenbacken blir det då så här (och vi påminner om att med disponibel inkomst avses inkomst efter skatt tillsammans med bostadstillägg):
1. Disponibel inkomst understiger 11 190 kr => den gamle har max 1311 kr kvar efter alla utgifter.
2. Disponnibel inkomst ligger i intervallet 11 190 – 13 279 kr => den gamle har exakt 1311 kr kvar efter alla utgifter.
3. Varje krona som överstiger 13 279 kr i disponibel inkomst läggs till beloppet 1311 kr och summan är det den gamle har över efter alla utgifter.
Nu har vi så pass mycket information att vi kan fundera på vilka incitament som kan komma att styra kommunens agerande, när kommunekonomin sviktar och efterfrågan på äldreomsorgsplatser vida överstiger tillgången.
Första slutsatsen är att kommunens börs gynnas av att hyrorna trycks upp för lägenheter i äldreomsorgsboenden. Hyran inkomstanpassas ju nämligen inte av kommunen, utan det är staten som skjuter till pengar via bostadstillägget. En transferering mellan stat och kommun som bara passerar den gamle på pappret.
Andra slutsatsen är att kommunens börs gynnas av boende som har en disponibel inkomst så stor att vederbörande betalar max omsorgsavgift.
Tredje och sista slutsatsen blir att kommunens ekonomi gynnas av att gamla med låga disponibla inkomster förblir i sina hem.
Slutligen påminner vi om att, under förutsättning att du har råd, så fakturerar kommunen dig knappt 12 000 kr i månaden för att slutförvaras i ett rum utan kök på Rosenbacken. Det här försöker socialdemokraterna ännu i denna dag framställa som en fantastisk, svensk uppfinning i deras regi. Och missförstå inte: omsorgen är det nog inget fel på. Men den är liksom allt annat än billig.
Tack! Mycket, mycket bra upplysning. Komplettera gärna med uträkning av kostnaden för boende på Rosenborg för en pensionerad undersköterska, per månad, vars pension, som idag är ca 13.550 kr/månaden efter skatt.
( Nämnas bör att sköterskan har arbetat i drygt 40 år i yrket, förutom hemmavarande tre år i samband med barns födelse, (3 st) samt deltid, 75% i 6 år. Och…alltid röstat på socialdemokraterna.)
Jag tror det blir lättare då för de flesta att följa en visad uträkning och kostnaderna för boendet för undersköterskan. Då kan man också lättare räkna ut sin egna kostnad för boende inom omsorgen.
13 550 kr/mån efter skatt är nog så nära ett standardbelopp för undersköterskor med 40 år i yrket man kan komma och även för anställda inom handel och andra serviceyrken inom kommun och landsting.
Vi är nog många kvinnor som inser att vårt liv inte går ihop i slutändan. Det blev liksom fel när ”vår” pensionsfond, vi som är födda i mitten på 40-talet, togs av den socilademokratiska regeringen till att betala statsskulden med.
Akademisk utbildning 37 år i heltidsarbete och trebarn räcker inte långt om man är kvinna. Ca 14 000kr i månaden! Man får hoppas att det blir knall och fall till sist.
Nja, vi ska komma ihåg en sak, här: De fonder, vilka nu sparades i för nära 40 års tid, de kom att räcka till några få månaders utbetalning(korrigera gärna den som har rätt siffra men jag är nära den korrekta).
Pensioner från staten är alltid en direkt skatt på de som bidrar till skatteunderlaget. Det går helt enkelt inte att spara ihop till de massiva, månadsvisa kostnader vilka pensionsutbetalningarna utgör.
En parentes från mig men också att artikelförfattarna verkligheten är en viktig fråga på spåren, nämligen hur “välvilliga” bidrag från staten, här i form av bostadsbidraget, helt enkelt används för att hålla nere/kontrollera människors ekonomi…fundera över det. Viktigt!