Bjästa samhällsförening vill ha en station på Botniabanan i höjd med Bjästa. Thomas Sundberg på Svt Västernorrland gör reportage om saken och intervjuar föreningens ordförande.
Vi håller alltid ögon och öron extra öppna när journalisterna med politiker till äkta hälfter är i farten. Anna Sundberg är sossarnas tredjenamn i Övik och ordförande i omsorgsnämnden. Björnaborgnedläggerska.
Både i nätartikeln och reportaget så används uttrycket ”Nätradalen”:
Vad är det för något? Googlar man uttrycket så finns inga äldre träffar på nätet överhuvudtaget. Inte heller några träffar som visar att det är ett vedertaget namn som finns i dokument eller på kartor. Det beror på att namnet ”Nätradalen” är påhittat av kommunbyråkrater i samband med att konceptet ”Bygdsam” sjösattes.
Vi har skrivit om detta tidigare. Förmodligen är det den numera pensionerade ”landsbygdsutvecklaren” som är skyldig till begreppet. Bygdsam är ett slags socialdemokratiskt övertagande av bygdernas föreningsliv. Gör föreningarna beroende av allmosor från kommunen, skapa forum där föreningslivets eldsjälar kan hållas i socialdemokratisk herrans tukt och förmaning, ha ett vakande öga i varenda vrå. Det är syftet och den verkliga idén med Bygdsam, som till sin konstruktion mest liknar en fascistisk idé från 30-talet (föreningsliv, kommunpolitik och näringsliv ska ”samarbeta” under överordnade politiska målsättningar – det är bara kyrkans inblandning som saknas, så hade den historiska parallellen varit komplett).
Men det stannar inte vid just ”Nätradalen”. Ty det finns ett ”Gideälvdal” också. Även det en kommunbyråkratisk konstruktion som kopplar till ”Bygdsam”. Som synes anammar alltså de politiskt gifta journalisterna det kommunala nyspråket.
Men nu har den okrönte kungen av vansinniga nyspråkligheter på bygdenamnens område gjort entré. Häromveckan presenterades nyheten att ett ”miljonregn” trillar ned över Sollefteå kommun (delar av).
Höga Kusten Destinationsutveckling är ett bolag som samägs av de fyra ångermanländska kommunerna. Tillsammans med Sollefteå kommun, Region Västernorrland och myndigheten Tillväxtverket – som strör EU-miljarder omkring sig – sjösätts nu ett projekt som skall stimulera turism i Junsele och de västra delarna av Sollefteå kommun.
Projektet har getts namnet ”Arena Höga Kusten Inland”.
Dårarna har döpt om Sollefteå kommun till ”Höga Kusten inland”. Man anser att Höga Kusten är ett bra – bättre – varumärke. Hur känns det att bo i ett varumärke, lille vän? Drivande i detta, påstår vi, är idéer med ursprung i Övik.
Det ska fan till socialister för att reducera bygdenamnen till varumärken.
Samma respektlöshet som alltid. Inför historien, folket och världen utanför politiken och kommunförvaltningens korridorer. Vi ändrar här och vi ändrar där. Som vi vill. Historiska och sociala sammanhang? Det bryr vi oss inte om.
Så ställ er på kö Anundsjö, Björna, Myckelgensjö, Solberg, Skorped, Pengsjö och alla andra byar, samhällen, toppar, tjärnar, sluttningar, sjöar, tjärnar och vattendrag – snart är ni en del av Höga Kusten Inland. Inte Ångermanland. Inte Nolaskogs.
Ut med det gamla, in med det nya.
(Det finns ett enkelt sätt att protestera mot den här utvecklingen: vägra använda dessa uttryck och påpeka för de som använder dem att det är hittepånamn på platser som har sedan långt före våra liv och dagar, etablerade namn.)
Klassisk förvanskning av ortsnamn är när dåvarande Vägverket ändrade stavningen på orten Tjäl ovanför Solberg till Käl. Genom att hänvisa till stavningsregeln, att om hård vokal följs av en (1) konsonant så skall tj-ljudet stavas med bokstaven K. Men så, för något år sedan, efter nära 50 års kamp för förändring, ändrades stavningen till den sedan århundraden rätta stavningen, Tjäl. Ett annat ortsnamn, Ed heter byn strax norr om Bredbyn, lyckades en klåfingrig byråkrat ändra till Eden, det vill säga Ed i bestämd form. Var i Sverige skriver man ortsnamn i bestämd form? Skulle de i Örnsköldsvik boende acceptera stavningen Örnsköldsviken? Knappast! Än kämpar Eds-borna för en förändring.