Om källor, anonymitet och vikten av att läsa kritiskt

Från tid till annan dyker frågor, påpekanden och kategoriska påståenden upp kring bloggen, som rör källor respektive anonymitet. Det vore då praktiskt att ha ett inlägg att länka till, så behöver inte hjulet uppfinnas på nytt i sådana diskussioner.

Det här är det inlägget.

Varför skrivs det anonymt?

Av två skäl. Det ena är att den som kritiserar socialdemokraterna på ett sådant sätt att partiet uppfattar det som ett (politiskt) hot, riskerar repressalier. Nu kanske någon vill invända att den risken är försumbart låg. Därom tvista vi i så fall.

Det andra skälet är att om varje inlägg var signerat, så skulle de kritiserade snabbt ge sig på signaturen och misstänkliggöra denne in på skinn och ben. Om du tänker efter, så kommer du säkert ihåg alla debatter, replikskiften och det vitala och vittförgrenade politiska liv och samtal som präglar kommunen? Nä, det gör du förstås inte, ty det existerar inte. Folk och fä är tyst. Om inte rädda, så allra minst ängsliga och obehagliga till mods.

Men hur ska man kunna lita på något som skrivs anonymt?

Det kan du inte. Men det kan du inte heller med media. Där selekterar man på nyheterna. Väljer och väljer bort. Man formulerar sig olika beroende på ämne och vilken vinkel och effekt man vill erhålla. Så målar man verkligheten i de färger man önskar ska framträda. Du känner inte journalisterna, deras vandel eller politiska hemvist. Inte heller vet du vem eller vilka som skrivit insändare som publiceras under pseudonym. Att tro att journalister och mediefolk skulle vara förutan de svagheter och frestelser som bebor din egen person, är antingen självförakt eller dåligt omdöme. Det enda sättet att hantera saken, är att läsa allt med kritiska glasögon och en stor portion eftertänksamhet – i vanlig media, såväl som i bloggosfären.

Jag tycker ni har fel! Varför får ingen annan uppfattning komma till tals?

Du kan maila insändare eller repliker till granskning.ornskoldsvik@gmail.com. Vi förbehåller oss rätten att neka publicering, om skäl till det finns. Det görs endast med en klar motivering till varför. Du behöver inte skicka under eget namn. Du kan vara helt anonym inför oss.

Ni anger inte källor och inläggen saknar källförteckning!

Här krävs det nog en förklaring av vad källförteckning är. I en uppsats eller ett vetenskapligt arbete, så anger man sina källor i en förteckning som placeras efter själva brödtexten. Har du sett en sådan förteckning i vanliga dagstidningar? Nej, det har du förstås inte. Inte heller anger journalister nödvändigtvis i detalj hur de fått svar från t.ex. en kommun. Ibland anger de inte källa alls, t.ex. genom att skriva att man ”erfar” något.

Hur gör vi? Vi anger för det mesta varifrån vi fått information, men inte i detalj. Det finns ingen anledning att skriva vilken kommuntjänsteman som svarat på en enkel fråga och hur eller när, när vederbörande endast sköter sitt arbete. Och vi tycker att vi ska kunna hänvisa till anonyma källor – precis som i media.

Om du ändå misstror en viss uppgift, som du tycker borde styrkas med offentliga dokument, skriftligt svar från kommunen eller vad det kan vara, så är det bara att maila bloggen. Vi skickar garanterat sådant som är offentligt, taget från register eller på annat sätt är tillgängligt för dig. Självklart skickar vi inga uppgifter om personer som lämnat oss information i förtroende.

Avslutningsvis vill vi påpeka att vi ofta tror, tycker, förmodar och gissar. Men då skriver vi också att det är just det vi gör. Det ligger faktiskt på läsarens ansvar att notera och göra skillnad mellan dessa och påståenden som gör anspråk på att vara styrkta att vara med sanningen överensstämmande.