Regeringens förslag om att ge sig självt större makt, gav upphov till en rätt upprörd debatt i riksmedia om huruvida upplägget var rimligt ur demokratisk synvinkel.
Vad som sker i kommunerna debatteras inte överhuvudtaget.
I Övik har demokratin på sätt och vis tagit paus. Det är för oss oförståeligt. En svår situation borde kräva fler politiska beslut – inte färre.
Dels har själva den demokratiska aktiviteten reducerats kraftigt. Detta genom att fullmäktiges ordförande har getts mandat att sålla ärendena som tas upp och går till beslut i fullmäktige. Men även genom att nämndernas sammanträden ställs in. I skrivande stund är det klart att kultur- och fritidsnämnden, omsorgsnämnden och humanistiska nämnden ställer in april månads sammanträden. Bildningsnämnden och samhällsbyggnadsnämnden lär göra detsamma (där finns varken kallelse till sammanträde eller meddelande om att sammanträdet för april är inställt – vem bryr sig om sådant ändå, liksom?).
Som lök på laxen har kommunen meddelat att budgetarbetet för 2021 skjuts upp tills i höst:
Dels har fullmäktiges partier skurit bort ledamöter i ett kvittningsförfarande, för att reducera antalet på plats vid fullmäktigesammanträdena och hålla +70-åringar hemma.
Att antalet ledamöter i fullmäktige är färre, är bra. Det fulla antalet är 61 och det är uppenbart att en majoritet endast är en skinkgnidande ballast med den lojala narrens knapptryckartalang. Värre är vilka ledamöter som skickats hem. Förstå detta:
Fullmäktigeledamöterna är valda av oss väljare i en viss ordning.
Det är därför kandidaterna på valsedeln är numrerade. Genom personkryss kan vi marginellt påverka denna ordning.
Det här betyder att det demokratiska sättet att överenskomma en reducering av närvarande ledamöter är att först skicka hem ersättarna och sedan avpollettera ledamöterna i omvänd ordning mot hur de blivit invalda.
Det odemokratiska sättet är att partierna helt ignorerar i vilken ordning ledamöterna har valts och skickar hem på ålder, hårfärg eller kön.
Vi har skrivit det tidigare: det råder inte demokrati (=folkstyre) i Sverige, utan partistyre. Din enda uppgift som väljare är att vara med och bestämma hur partierna delar upp bytet, förlåt, mandaten. När det är gjort bestämmer sedan partierna, inte de enskilda valda ledamöterna.
Tankeexperiment:
Kommunalrådet har valts direkt av väljarna, han eller hon har samma lön som en lärarinna på mellanstadiet och kommunalrådet tillhör inte ett parti där lojalitet mot partiets riksorganisation alltid sätts i första rummet. Kanske kunde namnet ”borgmästare” få ersätta det själlösa ”kommunalråd”. Borgmästarens kontor är öppet för allmänheten tisdag förmiddag och torsdag eftermiddag.
Det börjar bli skrämmande klent med engagemanget hos våra förtroendevalda i fullmäktige. Likgiltighetens prägel är det mest bestående intrycket, när man åhör en session från åskådarplats. Det dribblas med telefoner, datorer, läsplattor och det vandras ut och in under pågående möte. Läsk och frukt konsumeras som motvikt till den leda som genomsyrar hela salen.
En tanke som slår betraktaren, fan, allt för många har ju suttit där allt för länge. Borde ha lämnat sina uppdrag för länge,länge sedan. De verkar intill dödens trötta på finnas där. Sitter av sin tid, enbart arvodet håller dem kvar.
Till detta kan läggas: Presidiets ordförande verkar inte ha det pondus som krävs för att hålla god ordning i salen.