Efter långt uppehåll återupptar vi den lilla kommunskolan. Tidigare inlägg rekommenderas och är som följer:
Liten kommunskola del 2 – fullmäktige
Liten kommunskola del 3 – nämnderna
Liten kommunskola del 4 – kommunstyrelsen
Så, över till bildningsnämnden.
Bildningsnämnden har 13 ordinarie ledamöter och lika många ersättare. Liksom för alla nämnder är ledamöterna valda av fullmäktige och det finns en utsedd ordförande, liksom vice och andre vice ordförande. Vilka dessa är och vad de har för partitillhörighet, redovisas längre ned.
Ledamöterna är förtroendevalda. Vi påpekar noga igen (och kommer göra i framtiden) skillnaden mellan folkvalda och förtroendevalda: folkvalda är ledamöterna i kommunfullmäktige och de är valda av väljarna, medans förtroendevalda är valda av kommunfullmäktige. En nämndsledamot kan i teorin vara opolitisk och inte knuten till ett visst parti. I teorin, som sagt.
Bildningsnämndens ansvarsområden framgår nedan:
Det är en lång lista. Ekonomiskt så är det dock rätt enkelt. De stora utgifterna ligger i förskola, fritids, grundskola och gymnasium. Bildningsnämndens andel av kommunbudgeten för 2020, är 38,9%. Eftersom kommunen budgeterat kostnader om totalt 4,035 miljarder kr, så förväntas bildningsnämndens verksamhetsområden omsätta 1,57 miljarder kr under 2020.
Bildningsnämndens ärenden kan hamna på nämndens bord på lite olika sätt. Dels kan de väckas där. Dels kan de skickas dit från kommunstyrelsen i ett slags remissförfarande. Fullmäktige har gett bildningsnämnden delegation att fatta beslut inom vissa områden helt själv, medans andra ärenden bereds i nämnden och sedan går vidare till fullmäktige. Samma arbetssätt gäller de övriga stora nämnderna (men inte de obligatoriska nämnderna valnämnden och överförmyndarnämnden).
Vi påminner om att en kommun inte måste ha en bildningsnämnd. Vissa kommuner, exempelvis Sollefteå, organiserar sig istället i form av utskott i kommunstyrelsen. Det ger färre förtroendevalda. I Övik är antalet förtroendevalda i kommunstyrelsen och de stora nämnderna totalt 80 till antalet. Skulle vi istället organisera oss på ett sätt som skulle matcha Sollefteås motsvarande antal förtroendevalda per capita, så skulle antalet vara 45.
Ordförandeskapet för bildningsnämnden är heltidsarvoderat med knappt 47 000 kr i månadsarvode:
Notera att det står 70% ovanför arvodesbeloppet i tabellen. Det anspelar på att arvodet är 70% av det arvode en riksdagsledamot får. Ty, i sin storslagna småsinthet, beslutade Örnsköldsviks kommunfullmäktige att knyta arvodena för flera förtroendeuppdrag till riksdagsledamotsarvodet. Om riksdagen beslutar att höja sina arvoden, vilket de är duktiga på, så får nämndsordförandena högre arvode i Övik. Snyggt, eller hur?
Även vice och andre vice ordförande har fasta månadsarvoden:
Arvodet för vice ordförande höjdes rejält som del av den överenskommelse som träffades mellan S och Alliansen efter valet 2018. Den överenskommelse där Alliansen snöpte sig själv som opposition, för penningar åt 5 vice nämndsordförande.
Nedan framgår vilka ledamöterna i bildningsnämnden är, samt vad de har för partitillhörighet:
Det är det här gänget som träter om inlandets skolor. Hårt hållna av Ordförande Park.
Kuriosa: Vänsterpartiets respektive Sverigedemokraternas ledamöter är eller har varit pedagoger/lärare. I presidiet (de tre ordförandeposterna) finns ingen lärare. Kanske finns det lärare eller rektorer i resten av nämnden, vi vet inte.
Den här Kommunskola-serien, den är mycket nyttig.
Det är tyvärr på det viset att alltför få människor i Sverige idag har djupare insikt i kommuners och landstingsorganisationers konstruktion. Undertecknad är inget undantag.
Intressant det Ni sätter fingret på ovan, att ordförandearvoden i kommunen har procentsats ur självaste riksdagens arvoden!
Rätt snygg politisk manöver, att ta rygg på någon annan.
…bara det, förste vice ordföranden har 56 800 kronor per månad. Andre vice likaså.
Det är vice och andre vice ordförande i kommunstyrelsen som har det månadsarvode du nämner. Vice ordförande är ”vice kommunalråd” och andre vice ordförande är oppositionsråd.
Hej
En förtroendevald är de som anges i 4:1 kommunallag(KL), däribland såväl ledamöter i fullmäktige, styrelse och nämnd. Att säga att representanter i fullmäktige är folkvalda är inte bara per definition fel utan de som du kallar folkvalda är väl i så fall de som blivit personvalda. Det är inte särskilt många som blir ”inkryssade” de flesta blir invalda efter partiernas egna listor.
Se vidare på val.se
Gällande din monolog om arvoden så tänkte jag påpeka att det inte alls är ovanligt att knyta arvodet till riksdagsledamöters arvode. Det är alltså en vanlig konstruktion. Arvode är egentligen bara en benämning på lön för den som är förtroendevald enligt 4:1 KL. Arvoden precis som löner ska utvecklas på årsbasis. Arvode för riksdagsmän fastställs årligen av en arvodesnämnd. Exempelvis höjdes riksdagsledamöters arvode med 1500kr från år jan 2018 till jan 2019. Det innebar en ökning med ca 2,3%. Att jämföra med det senaste industriavtalet på 3 år som jag tror låg på 6,5%. Men ur dit exempel som var 70% av riksdagsledamots arvode vilket bör innebär en lika stor procentuell arvodesökning i jämförelse med riksdagsledamotens ökning.
Jag vet i och för sig inte riktigt vad din poäng med hela det här inlägget är. Vi har ju i Sverige representativ demokrati, det innebär att vi röstar för att vara med och bestämma över vilka som ska representera oss. Så, givetvis kan man diskutera den nuvarande ordningen. Alternativet är ju förstatligande eller privatisering i större utsträckning. Vid förstatligande så kommer, enligt min bedömning, beslutsfattandet längre bort från det frågan gäller. Privat så riskerar det väl att bli än mer ekonomiskt drivet, kanske finns nackdelar med det inom bildning?
Men om det är antalet politiker i ett politiskt organ man funderar över så kan man givetvis se det på olika sätt. Beroende av hur det politiska landskapet, det vill säga valresultatet, ser ut så kan det politiska balansen i ett organ variera beroende av antalet ledamöter. Har man få ledamöter i ett organ får de med lägre valresultat färre(kanske en eller ingen) representant, det innebär eller kan innebära att det blir en svagare opposition som ska stå upp mot majoritetens linje. Det kan innebära att frågor bara flyter igenom och blir beslutade utan debatt och allsidig belysning. Vilket det givetvis även kan göra vid fler ledamöter. Det jag säger är inte att jag förordar väldigt stort antal ledamöter i alla politiska organ, däremot kan det få konsekvenser oavsett vägval.
Men låt säga att man sparar in några hundra tusen till ett par miljoner på att krympa den politiska organisationen. Oavsett, skulle du själv för 47 000 kr i månaden vilja sitta och besluta om nedläggning av småskolor. Nej, vem vill det. Så varför sker det? Örnsköldsvik är inte så stort, det innebär att man fattar beslut som påverkar de personer man nästa dag träffar på kvantum. En sak är uppenbart för mig, det är alltid lättast att stå på sidan om och kritisera. Det är inte förrän man är i rollen att man ska spara 20 miljoner som frågan inte längre är så enkel. Precis som fotboll, alla de bästa spelarna med alla svaren sitter antingen framför tvn eller på läktaren:-) Själv skulle jag aldrig någonsin ta på mig ett politiskt uppdrag, tänk att varje dag bli dömd av personer som aldrig behöver ta något ansvar för sina åsikter. Men, de har ändå så klart rätt till åsikter, de är förhoppningsvis skattebetalare.
Det kvittar vem som har varit lärare eller inte, de är förtroendevalda och har alltså inte genomgått någon arbetsintervju med en viss kravprofil. Förtroendevalda ska heller inte kunna allt om verksamheten. Det finns det andra som gör, de ska erhålla så pass kvalitativa underlag, från de som kan, så att de kan uppfylla sin roll som förtroendeval och fatta beslut. Som förövrigt är överklagbara.
Sen gällande hur ärenden uppstår så missade ni den väg de flesta ärende tar, men det gör inget.
Keep up the good work, hoppas på grillväder i helgen.
God afton