Först och viktigast: vill du se exakt vilka personer som sitter i fullmäktige och för vilket parti, så kan du göra det med hjälp av kommunens databas över förtroendevalda. Du finner den här. Välj nämnder/styrelser, sedan kommunfullmäktige. Naturligtvis kan du även titta på nämnder och styrelser. Du kan även välja parti och se vilka som har förtroendeuppdrag för det partiet och var.
I Övik har kommunfullmäktige 61 ledamöter. Varje ledamot sitter på ett mandat. Vilka dessa är bestäms av utfallet i kommunalvalet. Varje parti har en kandidatlista i valet och väljarnas röster bestämmer vilka från den listan som blir invalda i kommunfullmäktige.
Det råder en 3%-spärr i Övik (mindre kommuner har 2%-spärr). Endast partier som får 3% eller fler av de avlagda rösterna, deltar i fördelningen av fullmäktigemandaten. Val hålls förstås vart fjärde år och vid fullmäktiges första sammanträde efter valet, så väljs en ordförande, vice ordförande och andre vice ordförande, samt en valberedning.
I valet 2018 fick Mp och L färre än 3% och åkte därför ut ur fullmäktige. Sjukvårdspartiet fick 2,2%, vilket inte är obetydligt, men kom alltså inte in.
Ordföranden leder kommunfullmäktiges sammanträden, med hjälp av vice och andre vice ordföranden.
När valberedningen valts vid fullmäktiges första sammanträde, så arbetar dess ledamöter med att ta fram ett förslag på hur platser i nämnder och kommunstyrelse ska fördelas mellan partierna. Detta arbete sker under hot om s.k. proportionellt val. Utrymmet här tillåter inte en riktig förklaring av det. Men den intresserade kan googla lagen om proportionella val. Mycket förenklat så är en konsekvens av lagen om proportionella val, att partier som får ett visst minsta antal mandat i fullmäktige i förhållande till en nämnds antal ledamotsplatser, blir garanterade representation i den nämnden.
Lagen om proportionella val ger också den s.k. majoriteten garanterad kontroll över respektive nämnd. Majoriteten är en majoritet av fullmäktiges ledamöter som kommer överens om att tillsammans agera som en kraft i fullmäktige under en mandatperiod. Förra mandatperioden bestod majoriteten av S+V. De hade tillsammans 31 av fullmäktiges 61 mandat. Det har de även innevarande mandatperiod, om än med fler mandat hos V och färre hos S. Men S har en överenskommelse med C+M+KD istället. Den överenskommelsen är en slags vidrig variant av Stefan Löfvens decemberöverenskommelse. Borgarna släpper fram S som minoritetsparti. Belöningen är bl.a. platserna som vice ordföranden i nämnderna. Som av en märklig slump så höjdes arvodena rejält för vice ordförandena i samma veva.
Vid sista fullmäktigesammanträdet året det hållits val, så går fullmäktige till val och väljer ledamöter till kommunstyrelse, nämnder och diverse andra funktioner. De nya ledamöterna tillträder vid årsskiftet.
Fullmäktige sammanträder normalt en gång i månaden under vår- respektive hösttermin. 2018 sammanträdde man 10 gånger. Sammanträdena är öppna för allmänheten och direktsänds på youtube. Kallelse annonseras bl.a. på kommunens hemsida och där bifogas underlag och dokument som följer ett ärende i vilket fullmäktige ska gå till beslut.
Som medborgare kan man lämna medborgarförslag till fullmäktige. Se mer här.
De enskilda fullmäktigeledamöterna kan i princip göra tre saker. Skriva motion, vilket är att författa ett politiskt förslag som sedan fullmäktige tar ställning till. Skriva en interpellation, vilket är ett finare ord för att ställa en fråga till den styrande majoriteten. Interpellationen måste besvaras skriftligt och dras muntligt vid fullmäktigesammanträde. En ledamot kan också ställa en s.k. enkel fråga, vilket är en enklare variant av interpellation.
Ärenden kan väckas i fullmäktige endast genom motion av ledamot eller från nämnderna. Viktigt att förstå är att fullmäktige beslutar inte i alla ärenden. Nämnderna har delegation att besluta i en rad frågor.
Inte sällan börjar ett ärende formellt som ett förslag från tjänstemännen i kommunförvaltningen. Oftast är sådana förslag beställda av den styrande politiska majoriteten. Tjänstemännen författar förslaget och sammanställer det i ett dokument, som presenteras i kommunstyrelsens arbetsutskott. Där tas ett första politiskt beslut. Sedan vidare till kommunstyrelsen och därefter upp i fullmäktige. Eller så börjar förslaget sitt liv i t.ex. omsorgsnämnden som tjänstemannaförslag där. Sedan vidare till fullmäktige.
Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ.
Mandaten i fullmäktige fördelar sig mellan partierna så här:
S 26 V 5 C 13 M 5 KD 7 SD 5
I valet 2018 så hade Övik 44 004 röstberättigade. 38 164 av dessa röstade och av dem så röstade 15 224 på socialdemokraterna. Av samtliga röstberättigade har alltså 34,6% aktivt gett sitt stöd till socialdemokraterna. Ändå är 7 av 8 heltidsarvoderade förtroendeuppdrag i kommunpolitiken besatta av socialdemokrater.
De partier som finns representerade i kommunfullmäktige samlade tillsammans 34 911 röster av 44 004 röstberättigade. Det är 79%. Var femte röstberättigad i Övik är inte representerad i fullmäktige. Antingen genom att ha röstat på ett parti som hamnade under 3%-spärren, eller genom att inte ha röstat alls.
Fler inlägg
Mångkultur: 500 m2 moské på 8000 m2 tomt
Möbler och inte så offentlig offentlig upphandling
Ett svar till Fingal Olsson