5 april, 2020

Granskning Örnsköldsvik

Socialdemokratiskt vanstyre sedan 1971

Neddragningarna på Domsjö Fabriker – när årsredovisningen släpps får vi hela bilden

Media har rapporterat om den aviserade neddragningen på Domsjö fabriker, på ungefär det sätt ett barn rapporterar till sina föräldrar – genom ett snömos av känslor. Kristin Hånelll, som är gift med Timrås socialdemokratiska kommunalråd Stefan Dalin och samtidigt är journalist på Svt Västernorrland, citerar bolagets VD Björn Vedin: ”Det är skittråkigt”. I en annan artikel, skriven av Tomas Sundberg, som är make till omsorgsnämndens ordförande i Övik, Anna Sundberg, så dominerar ord som ”tråkigt”, ”oro”, ”oroliga”.

Samtidigt lyser relevanta fakta och ett vuxet språk med sin frånvaro.

Den enda fakta som presenterats i media är att bolaget avser spara 100 Mkr och att man som led i detta kommer att dra ned antalet anställda med 50 personer. Man hoppas kunna göra det genom naturliga avgångar och att ingen därför ska få sparken. Men man kan inte garantera att det blir så. 

Men dessa uppgifter betyder inte mycket utan kompletterande information.

Domsjö fabriker är idag ett dotterbolag i en indisk koncern vid namn Aditya Birla. Det betyder att vinsten från verksamheten lämnar inte bara Övik, utan även landet. Aditya Birla omsätter svindlande 48,3 miljarder USD och har 120 000 anställda. Det motsvarar i omsättning fler än 100 Öviks kommun. Koncernen har flera från varandra skilda verksamhetsområden, så som textilier, cement, metaller, m.m. 

Anledningen till att Aditya Birla köpte Domsjö Fabriker var, så vitt vi vet, att man ville säkra produktionen av viskos, vilket är en textilfiber producerad från barrvirke. Domsjö Fabriker tillverkar specialcellulosa, som är ett ingående material i produktionen av viskos. Man tillverkar även andra produkter, men det är nog tveksamt om dessa betyder något för de indiska ägarna, annat än som sidospår man tolererar så länge de är någorlunda lönsamma.

Domsjö Fabriker omsatte ca 2 miljarder kr 2018. Det är 0,4% av Aditya Birla-koncernens totala omsättning. Antingen vi vill det eller inte, så är Domsjö fabriker en flugskit på den indiska koncernens globala karta. 

Domsjö Fabriker har s.k. brutet räkenskapsår. Det ekonomiska året slutar i mars för Domsjö fabriker. Sannolikt börjar det dra ihop sig till att årsredovisningen för 2019-03 blir offentlig och siffrorna är inte bra enligt ägarna. Därav den aviserade besparingen. 2017-03 var rörelseresultatet +189 Mkr, påföljande år hade det sjunkit till +69 Mkr.

I årsredovisningen för förra räkenskapsåret 2017/03-2018/03 kunde man läsa detta:

36227DE6-0761-4268-89CA-176AFC85A4D3

Virkesbrist och samtidigt fördyrningar i virkesimporten från Baltikum p.g.a. en svag krona.

Vår expertis återfinns inte inom skogsnäringen. Men är det inte fortsatt brist och/eller högt kostnadsläge? Norrskogs ordförande Stig Högberg kommenterade nedläggningen av sågverket i Östavall i Ånge kommun, med orden:

”– Vi har inte kunnat köra för fullt på våra sågar, och har vi inte ens kunnat säkra råvarutillgången under den högkonjunktur som har rått, säger Stig Högberg till SVT.


– Konkurrens om råvaran i dag är stenhård. Det gäller att producera mer med bättre kvalité och till ett lägre pris, fortsätter han.”

Det vi definitivt vet är att om Domsjö Fabriker ligger på hög importandel virke, så smärtar vår allt lägre värderade krona.

Vore det inte helt fantastiskt om vi parallellt dels matas med budskapet att det finns mer virke i förrådet än någonsin, dels måste Domsjö Fabriker p.g.a. brist importera mer virke än vad B-valutan svenska kronor medger?

SCA har egen skog. Men de två stora arbetsplatserna i Övik, Metsä och Domsjö, har inget sådant innehav. Om konkurrensen om skogsråvaran hårdnar alltmer, samtidigt som kronan blir permanent skräpvaluta – vad händer då? SCA verkar investera som aldrig förr. Kan de göra så i trygg förvissning att de kan försörja den egna verksamheten med egen skog?

Och tänk om man i en region som Västernorrland, där skogsnäringen är så viktig för samhällsekonomin, kunde ha en ordentlig journalistisk bevakning av densamma, i allmänt spridd media. Som det är nu är frågan förvissad till fackpress och småpublikationer.

Är du läsare kunnig i ämnet tillgång på svenskt virke, virkesimport och valutakursens betydelse? Skriv gärna i kommentarerna eller skicka ett meddelande till bloggen.

 

 

 

Betygsätt artikeln

Klicka för att betygsätta

Average rating 0 / 5. Vote count: 0

Bli först att betygsätta

error

Gillar du bloggen? Följ och dela!