Cinis Fertilizers etablering i Köpmanholmen – nu fiberbanksproblem via kommunens hamnverksamhet

Etableringsprocessen för nybildade konstgödselproducenten Cinis Fertilizer har tagit en lite oväntad vändning.

Först en kort rekapitulation:

Bolagets affärsidé är att tillverka konstgödsel i form av kaliumsulfat. Som startmaterial används biprodukter från massaindustrin. Öviks kommun har beviljat bolaget bygglov i hamnområdet i Köpmanholmen. Cinis Fertilizer har också beviljats lån av Svensk Exportkredit i lag med Nordea. Lån som garanteras av Exportkreditnämndens gröna kreditgaranti. I bolagsstyrelsen sitter bl.a. Anna Kinberg Batra.

Bolagets verksamhet är alltså politiserad från start; utan det allmännas aktiva inblandning, från stat till kommun, samt auran av ”hållbarhet” och ”grön omställning”, så skulle inte verksamhetens framväxt komma till som den nu ser ut att göra.

Cinis Fertlizer behöver tre saker för sin verksamhet: tillgång till startmaterial, billig el och närhet till en hamn att skeppa ut sin produkt ifrån.

Startmaterial finns. Huruvida den kommer levereras med fartyg eller vägtransport eller båda, känner vi inte till.

Billig el finns – än så länge. De förment gröna etableringarna konkurrerar i allra högsta grad om en ändlig elresurs. Ny vattenkraft i Norrland kommer knappast tillkomma och kärnkraft kommer att byggas i södra Sverige. Om den byggs alls. Under alla omständigheter kommer en sådan utbyggnad att ta mycket lång tid. Vindkraft är synnerligen illa lämpad för en basindustri som kräver tillgång på el dygnet runt, året runt.

Och en hamn finns där i Köpmanholmen. Den ägs av kommunen och driftas av det kommunala bolaget ÖHL (Öviks hamn&logistik).

Det är bara det att i havet som ogärdar hamnen finns en av Sveriges absolut mest förorenade fiberbankar. Vi har skrivit om den tidigare i flera inlägg och kommer inte här upprepa oss mer än vad som behövs: fiberbanken är svårt förorenad av flera kemiska ämnen. Notabelt kvicksilver, som det av SGU bedöms finnas ungefär 1,5 ton av. Undersökningar av livet i Nätrafjärden har visat att det finns ett kvicksilverupptag i näringskedjan.

Över denna fiberbank ska fartygstrafiken löpa. En trafik som behöver öka i omfattning om bolagets verksamhet ska kunna fungera. ÖHL har därför tillkännagivit att man vill ansöka om att öka antalet anlöp till 150 årligen. Därför har ett s.k. avgränsningssamråd hållits med Länsstyrelsen och Öviks kommun. Över detta har sedan Länsstyrelsen yttrat sig, inför den fortsatta tillståndsprocessen som bl.a. innehåller ett krav på ÖHL att upprätta en MKB (miljökonsekvensbeskrivning).

Det yttrandet är mycket intressant läsning. Nedan följer ett antal längre citat, som i princip är självförklarande. Läs hela och notera särskilt de av oss fetmarkerade meningarna.

”Ni har ett gällande tillstånd från år 2007 för att bedriva hamnverksamhet i Köpmanholmen med maximalt 500 000 ton gods och 50 fartygsanlöp per år. Ni ser behov av ett ökat antal anlöp och vill därför ansöka om tillstånd för hamnverksamhet som medger 150 fartygsanlöp och hantering av 700 000 ton gods per år, med prövningskod 63:10.”

”Ni har i samrådsunderlaget angett att samma försiktighetgärder som tidigare kommer att följas för att inte störa sedimenten och fiberbanken. Er preliminära bedömning är att påverkan på fiberbanken inte påverkar Nätrafjärden negativt jämfört med dagens tillstånd och att möjligheten att nå uppsatta miljökvalitetsnormer inte påverkas. Ni bedömer vidare att sanering eller ytterligare provtagning inte är nödvändig.

Länsstyrelsen vill betona att det liksom när det gäller markföroreningar på land inte heller i ett vatten är tillåtet för en verksamhet att bidra till föroreningsspridning. Ni behöver därför visa att nuvarande åtgärder för att inte påverka fibersedimentenm är tillräckliga med den verksamhet ni ansöker om tillstånd till. Länsstyrelsen anser därför att en miljöteknisk utredning och riskbedömning behöver genomföras för att utreda föroreningssituationen och de risker som finns med förorenade sediment kopplat till den planerade verksamheten. Utifrån vad som framkommer i den utredningen ska ni föreslå de åtgärder som behövs för att föroreningar inte ska spridas.”

Hur ska man enkelt sammanfatta ovan? Så här:

Cinis Fertilizer blev snällt behandlade av sossepolitikerna i det nu historiska kommunstyret. Man ville så gärna ha en fabriksetablering att mata traditionsväljarna med. Hamnverksamheten kontrollerade man via sitt eget bolag och Cinis Fertilizer var beroende av dess tjänster. Nu stoppas hela processen med etableringen upp av att det just är det kommunala hamnbolaget som åläggs att i princip bevisa att 150 anlöp i Köpmanholmen inte bidrar till spridning av kvicksilver och andra gifter i miljön. En risk som ÖHL historiskt i princip helt har ignorerat.

Det är inte heller vem som helst som signerat Länsstyrelsens yttrande. Trots att det finns flera olika miljöenheter på Länsstyrelsen, var och en försedd med enhetschef, så är det självaste Länsrådet som undertecknat yttrandet. Inte en miljöhandläggare. Inte en miljöhandläggares enehtschef. Nej, den högsta tjänstemannen på Länsstyrelsen. Endast underställd landshövdingen.

Man kan fundera på varför. En högst rimlig förklaring är att hela saken anses vara känslig med en hel del politiska vindlingar.

Om du var tjänsteman i mitten av hierarkin eller därunder, och ditt yrkeskunnande sade dig att den här verksamheten kan inte tillåtas expandera utan att en rigorös och seriös utredning av miljöriskerna görs, skulle du då vara snar att sätta sådana käppar i hjulet för ett projekt där du bedömer att risken är överhängande att politikerna kör över ditt kunnande?

Du har endast något att förlora på att göra ditt jobb med hedern i behåll. Och är du politiskt foglig och beslutar i strid med samvete och kunnande, så riskerar du att media en dag hinner ifatt dig. Eller en blogg. Sålunda får högsta hönset signera yttrandet.

Hur har ÖHL kommit fram till att riskerna är låga eller obefintliga? Man har anlitat ett konsultbolag; Ecogain. Konsultbolaget har upprättat en ”samrådshandling”. I denn redogör man faktamässigt korrekt för den mycket dåliga miljöstatusen som fiberbanken i Nätrafjärden medför. Men, sedan lägger man till:

”Med vidtagna försiktighetsåtgärder är vår preliminära bedömning att påverkan på fiberbanken inte påverkar Nätrafjärden negativt jämfört med dagens tillstånd. Möjligheten att nå uppsatta miljökvalitetsnormer bedöms i nuläget inte påverkas av verksamheten, detta kommer att utredas vidare i kommande miljökonsekvensbeskrivning. Några åtgärder gällande sanering eller ytterligare provtagning bedöms inte vara nödvändiga.”

Någon motivering lämnar man inte till dessa bedömningar. Hört talas om uttrycket ”kunden har alltid rätt”? Bland Ecogains kunder återfinns vindkraftsbolagen Arise och OX2, likaväl som flera gruvbolag inklusive statliga gruvjätten LKAB. Det tar under minuten att vid ett besök på bolagets hemsida förvissa sig om att levebrödet utgörs av grissminkeri i den påstått gröna omställningen.

Särskilt den sista, fetmarkerade, meningen i citatet ovan är viktig. Den berör en frågeställning som lyst med sin frånvaro i diskussionerna hitintills: Om fabriken byggs och verksamheten påbörjas, innebär det att framtida saneringsåtgärder avseende fiberbanken omöjliggörs? Alternativt, riskerar skattebetalarna att få lösa ut fabriken för att kunna utföra sådana saneringsåtgärder?

Cinis Fertilizer har genom emission tagit in riskkapital. Den 13 oktober offentliggjorde bolaget att man skulle börsintroduceras på Nasdaq. Det skedde också.

I samband med offentliggörandet utfärdade tidningen Affärsvärlden en varning. Man utfärdade tre s.k. flaggor. En av dessa rörde ”bristfällig information”. Tidningen skriver:

”Det är en varningsflagga om man anar eller vet att det saknas viktig information i prospektet. Exempel på detta är att det saknas information om emissionskostnader, intressekonflikter, teckningsåtagare etc. Hit räknas också rejält vilseledande information. Slarvig kommunikation, exempelvis många slarvfel i ett prospekt, kan också ses som bristfällig information.

Man behöver använda sig av externa källor för att kunna räkna ut till vilken teckningskurs tidigare emissioner har gjorts till (den senaste till 6 kr splitjusterat i november 2021).

Afv hissar en flagga.”

(De andra två flaggorna gällde framtida kapitalbehov respektive hög emissionskostnad).

Här infinner sig en helt naturlig fråga: känner investerarna i Cinis Fertilizer till att det finns en svårt förorenad fiberbank direkt utanför den hamn i Köpmanholmen vars funktion hela bolagets fabriksetablering vilar på? Känner man till att Länsstyrelsen Västernorrland den 7 oktober – en vecka före Cinis Fertilizers offentliggörande av sin börsintroducering – ställde långtgående krav på den kommunala hamnverksamheten att visa att ingen risk för giftspridning föreligger om antalet anlöp ökas kraftigt?

Bristfällig information, flaggade Affärsvärlden för.

Känner Affärsvärlden till fiberbanksproblematiken?