Med detta inlägg inleder vi en liten kommunskola. Hur styrs kommunen? Hur är den organiserad? Förhoppningsvis får vi med så mycket som möjligt av det som varje intresserad och engagerad kommunmedlem (det finare namnet på kommuninvånare) bör veta och känna till.
Det maktbärande partiet i Övik är förstås helt ointresserade av att bidra till att kommunmedlemmarna blir kunnigare i såväl förvaltning som politik. Okunniga väljare är lättlurade väljare. I skolan får barnen lära sig nackdelarna med politiska system i bruk hundratals mil från vårt eget land, men hur den egna kommunen styrs – det lärs inte ut.
Vadå? Får inte högstadieelever lära sig om kommuner på samhällskunskapen (eller vad det nu kan heta nuförtiden)? Det får de nog, men den första lärdomen i vår kommunskola är detta: alla kommuner är inte organiserade på samma sätt. Kommunallagen ger nämligen stort utrymme för kommuner att organisera sig enligt lokalt överenskomna varianter.
Låt oss börja.
Kommunen tar 22,44% av all din arbetsinkomst. Det är nämligen kommunalskatten. Men är den inte högre, kanske du nu invänder. Ja och nej. Ofta används – egentligen felaktigt – ordet kommunalskatt i bemärkelsen kommunal- och landstingsskatt tillsammans. Den skattesatsen är i Övik 33,73%. Men av den går 22,44% till kommunen och 11,29% till Region Västernorrland (”landstinget”).
Men jobbskatteavdraget då? Nej, det är en skattereduktion som finansieras av staten. 22,44% gäller alltså. Hela måndagen och fram till morgonfikat på tisdagen, så arbetar du åt kommunen. Du har något att säga till om, inte bara i egenskap av väljare, utan även som utförare av dagsverken åt kommunen. Som finansiär.
2018 var kommunens samlade intäkter från kommunalskatten 2749 Mkr eller 2,75 miljarder kr. Men kommunen omsätter betydligt mer. Det beror på att kommunen har fler intäkter än kommunalskatten. Dessa intäkter är egenavgifter från invånarna (t.ex. barnomsorgsavgift), riktade statsbidrag (t.ex. när Skolverket ger bidrag till skolverksamhet), samt generella statsbidrag från det kommunala utjämningssystemet.
Öviks kommuns omsättning 2019 var 4,05 miljarder kr. Antalet invånare ungefär 56 000.
Förstå detta: Övik är INTE en liten kommun. Vi är storleksmässigt nummer 43 av 290 kommuner. 4,5 miljoner människor i Sverige bor i kommuner som är mindre än Övik. Den ekonomiska aktiviteten är hög, men koncentrerad till bruksarbetsplatser. Och kommunen förstås. Det politiska styret har misslyckats fullständigt med att förvalta en hög grad av företagsamhet så att den dels ska leva vidare, dels generera välstånd till invånarna. Trots mycket hög export per capita och väl utbyggd industri, så är medianinkomsten i Övik lägre än medel i Sverige.
Både S och andra partier vill få dig att tro att Övik är en liten fisk i en stor insjö full med predatorer. Genom deras – politikernas – försorg, så navigeras i dessa farliga vatten. Utan de erfarna socialisterna, så skulle vi bli ett lätt byte. Vi i den lilla kommunen som inte är liten. Ja, vi skulle säkert dra det kortaste strået.
Detta är en helt falsk bild. Vi har egentligen goda förutsättningar och vore det inte för det dåliga omdöme som drygt 40% av väljarna uppvisar, så skulle en annan politik kunna föras. Framförallt skulle en annan tavla kunna målas för våra unga: vi är herrar i eget hus och det är vår egna insats som avgör hur framtiden kommer att te sig. Inte tiggande hos staten, inte offer för omständigheter utanför vår kontroll, inte kulturhusbyggen, inte nedmontering av landsbygden.
I nästa avsnitt börjar vi bena ut hur politiken fungerar. Först ut blir kommunfullmäktige.
I förra århundradet, dvs under 1980-talet, besökte dåvarande kommunalrådet (C)arl Edblom en skolklass bestående av 24 elever och ställde frågan: Vem eller vilket är det högsta beslutande organet i vår kommun, Örnsköldsvik? Skriv ned svaret på en lapp. Svaren som lämnades fram vara lika många som antalet elever. Inte ett inlämnat svar var rätt.
Så, ni gör helt rätt som startar en kommunal informationsskola.
Rätt svar: Kommunfullmäktige och det visste ni säkert redan.