Statistiska Centralbyrån har släppt dödstalen för 2020. Vi har undersökt hur de ser ut för Övik och satt dem i ett historiskt perspektiv.
Nedan diagram visar antalet döda årligen i Öviks kommun, under perioden 2000-2020.
(Obs! Notera att samtliga nedan diagrams skalor på y-axeln inte börjar på noll. Staplarnas höjd kan därför inte visuellt jämföras med varandra, endast de utlästa numeriska värdena.)

Högst antal döda återfinns åren 2000 och 2009. Båda dessa år dog 722 människor.
Minst antal människor dog i kommunen år 2007. Det året dog 623 människor.
År 2020 dog 697 människor i Övik och året före det 676 människor.
År 2018 dog 686 människor.
Om siffrorna justeras för befolkningsmängdens storlek, genom att uttryckas som antal döda per tusen invånare, så erhålles nedan resultat.

2009 är det år då flest antal människor dött per tusen invånare – 13,1 döda. År 2020 dog 12,5 personer per tusen invånare.
Varför dog så många 2009? En naturlig sak att undersöka är om befolkningen då var äldre.
90% av de som dött i covid19 har varit 70 år eller äldre. 2020 var 18,5% av befolkningen 70 år eller äldre. 2009, när fler människor dog, var 15,7% av befolkningen 70 år eller äldre. I reda tal var denna åldersgrupp i storleken 8655 respektive 10 362 till antalet år 2009 respektive år 2020. Befolkningen var alltså yngre år 2009 och den hårdast covid19-drabbade åldersgruppen är idag större till antalet än då. Ändå dog det fler invånare 2009.
Tittar vi istället specifikt på åldersgruppen 65-74 år gamla, så ser dödstalen ut som nedan för perioden år 2000-2020:

År 2020 sticker inte ut. Intressant är att inte heller år 2009 sticker ut, däremot år 2000.
Orsaken till dödligheten (alla åldrar) år 2009 är förmodligen influensa. Kanske inklusive svininfluensan. Vi vill dock noga göra klart att om detta vet vi ingenting.
Utifrån siffrorna ovan kan vi inte se några spår av corona i dödstalen med 12-månaders periodisering. Det betyder inte att människor inte har dött i covid19. Däremot att sjukdomen påverkat den totala dödligheten mycket lite, om alls, i kommunen.
Vi påminner också om att i dödstalen ovan ingår de gamla som under våren fick välfärdssamhällets dödskyss i form av palliativ vård. Slutar man ge en gammal människa mat, vätska och mänsklig närhet och samvaro, för att istället ersätta detta med droger, så dör hon.
Faktum är att människor i alla åldrar dör av sådan vård.
Vi kommer nu aldrig att få veta hur många av dessa som skulle ha överlevt årsskiftet och därmed även överlevt i statistisk bemärkelse. Säkert är dock att det inte saknas vittnesmål – i riket – från anhöriga som tvingade omsorgen att ge den gamle mat och vätska, varpå denne tillfrisknade.
Hanteringen av corona framstår som alltmer märklig. I epidemins första fas saknades kunskap om viruset. Försiktighetsprincipen hade då varit påkallad. Det vill säga att agera som om dödligheten skulle vara mycket hög. Det gjorde inte svenska politiker och myndigheter.
Nu vet vetenskapen så mycket mer och viruset blev uppenbart inte den totala medicinska katastrof som oroade såväl lekmän som medicinsk expertis i början. Ändå ökar hela tiden regeringens frihetsbegränsande åtgärder.
Vår slutsats är klar: det handlar inte längre om folkhälsoåtgärder, utan om politiska åtgärder.
Skulle folkhälsan vara fokus, så skulle ansträngningarna gälla att skydda äldre människor. Inte fråntaga medborgarna demonstrationsrätten eller skicka hem tjänstemännen i offentlig sektor att arbeta på distans.
Fler inlägg
Andras fel
Mångkultur: 500 m2 moské på 8000 m2 tomt
Så mycket har det byggts i Öviks kommun