En bloggläsare hör av sig och spiller sitt hjärta om sin arbetssituation. I den del av kommunen vederbörande arbetar, finns arbetare respektive tjänstemän. Kondenserat är meddelandet detta: arbetarna måste bokföra varje timme i projekt, samtidigt som tjänstemännen är projektlösa i detta avseende. Torrt konstaterar arbetaren att det påverkar inte minst fikarasternas längd för respektive yrkesgrupp.
Jämför man detta med privata företag, så kan man notera följande: Även i ett privat företag måste många gånger en arbetare skriva sin tid på projekt och då med en betalande kund i varje projekt. Sådant är livet för en elinstallatör, sotare eller rörmokare. På firman finns tjänstemän och dessa utgör en overheadkostnad som ligger inbakad i det timpris som åtföljer arbetaren.
Det förekommer förstås att tjänstemännen skriver tid i privat sektor också. Elkonstruktören, VVS-projektören eller landskapsarkitekten, kanske kan vara exempel.
I offentlig sektor lyser detta oftast med sin frånvaro och om det existerar, så har det inte sällan schablonmässig karaktär. En tjänsteman kan finansieras med ekonomiska medel från olika budgetar. Jodå, Kjell arbetar 30% åt serviceavdelningen och resten åt bildningsförvaltningen.
Det privata företaget kan inte tillåta antalet tjänstemän växa oproportionerligt gentemot antalet arbetare, när de tidigare är en overheadkostnad och inte själva ger direkt upphov till fakturering mot kund. Skulle det ske, kommer snabbt nödvändigt pris mot kund att bli för högt och företaget konkurreras då ut.
Gudarna ska veta att den mekanismen inte finns i kommunal förvaltning.
Fler inlägg
Urbaniseringen visualiserad genom papperskorgar
Dina skattepengar: kommunen upphandlar förmånscyklar (eller?)
Miljömålsdagarna och hyckleriet