Hans Selling var VD för kommunens ägarbolag Rodret och även Övikshem. Han rekryterades från en fast tillvaro i Sundsvall, där han under 17 år var VD för Sundsvalls allmännyttiga bostadsbolag Mitthem.
2016 fick Selling lämna Öviks kommunkoncern, efter att ha uppvisat kvittokreativitet under restaurangbesök. Han återvände då till Sundsvall.
På LinkedIn beskriver sig Selling så här: ”Målinriktad ledare med en stor portion tävlingsinstinkt”.
För den som inte känner till LinkedIn, så är det en slags social media för yrkeslivet. Ett Facebook för karriärister, där sanna färdigheter trängts undan till förmån för falsk meritokratifernissa i självförhärligandeform. Ett eldorado för smilfinkar och rövslickare. Människor med tävlingsinstinkt.
När Selling kördes på porten i slutet av 2015, hade Magnus Haglund varit kommundirektör i 1,5 år. Även han rekryterades utifrån. Efter 13 år som officer i armén, slutade Haglund med majors grad och blev biträdande länsarbetsdirektör på Arbetsförmedlingen i Umeå.
Kopplingen major-Arbetsförmedlingen är inte helt självklar, kan man tycka.
Haglund behöll sin bas i Umeå, via myndighetsanställningar och kommunchefspost i Nordmaling, fram tills dess han anställdes i Övik.
Nu har Haglund anställt en chef för Välfärdsförvaltningen. Igen. Den förra lade nämligen benen på ryggen redan innan hon tillträdde tjänsten. Hon hade sin hemmabas i Borås, men hade arbetat i en hel rad kommuner i diverse chefsbefattningar. Idel korta anställningar.
Den nya välfärdschefen är även hon en vagabonderande flyttfågel.
Bosatt i Boden. Arbetade under perioden 1995-2010 upp sig från hemtjänstassistent till verksamhetschef för hemtjänsten. Efter detta har hon haft flera chefsbefattningar i privat omsorg, varit socialchef i Jokkmokks kommun och socialdirektör i Uppsala kommun.
Ingen tjänst efter att karriären i Bodens kommuns organisation avslutades 2010, har varat i mer än 2 år och 11 månader.
Två saker är tydliga här.
Det första är att det finns ett slags kommunfrälse bestående av högre chefer i offentlig sektor, som snurrar runt i landet och ställer till oreda i myndigheter, regioner och kommuner. Snuskigt överbetalda och helt utan lojalitet gentemot den kommun de för tillfället gästar.
Vi har skrivit det tidigare: en kommundirektör som håvar in 100 000 kr i månaden, blir rik på skattebetalarnas bekostnad. Bokstavligen rik. Mångmiljonär. Paret Haglund är sedan en tid tillbaka fastighetsägare – i Italien. Där ska fru Haglund driva något slags gästgiveri.
Det andra är att tydligen kan inte förvaltningschefer internrekryteras. Trots att kommunen har 56 000 invånare och antalet anställda under ett år är runt 7000 (inkluderar korttidsanställda), finns ingen där att finna som kan axla ansvaret som Välfärdsförvaltningens chef.
Så är det förstås inte. Det finns kapabla kvinnor och män i kommunen, såväl i som utanför kommunens organisation.
Någon vill ha en utomstående person utan tidigare erfarenhet av Öviks kommuns organisation.
En sådan chef är i underläge från start. Hon kommer knyta förtrogna undersåtar till sig och det kommer inte att vara de duktiga och kompetenta som villigt lånar sig till detta. Och hon kommer ty sig till sin chef för vägledning, på bekostnad av egna idéer och initiativ.
På LinkedIn beskriver Magnus Haglund sig själv som havandes ”speciell kompetens gällande chefskap under stor press, såsom vid kriser och liknande”.
Vi tror bestämt majoren minerar organisationen för att förhindra en palatskupp.
Fler inlägg
Urbaniseringen visualiserad genom papperskorgar
Dina skattepengar: kommunen upphandlar förmånscyklar (eller?)
Miljömålsdagarna och hyckleriet