9 april, 2020

Granskning Örnsköldsvik

Socialdemokratiskt vanstyre sedan 1971

Fogden i centralorten

Pengar är en uppfinning som möjliggör att handel kan idkas utan att säljaren av en vara måste ha behov av en bytesvara som köparen tillhandahåller. Istället byter pengar ägare och säljaren kan använda dessa för att på annan plats och tid köpa sådana varor han behöver av en tredje person. En fantastisk uppfinning som underlättat handel för människan och därmed påskyndat ekonomisk utveckling.

Så länge pengar var en fysisk enhet, må det vara sedlar, mynt eller för den delen guld, så fanns en fysisk gräns för hur snabbt dessa kunde byta ägare. I och med digitaliseringen är den gränsen borta. Vi lever i en tidsålder där pengar i digital form används av oss ständigt. För inköp, spekulation, hyresbetalning, o.s.v.

En konsekvens av detta är att begreppet ”god ekonomi” alltmer kommit att handla om huruvida man helt enkelt har tillgång till just pengar. Det här har skapat vad vi vill kalla budgetinfantilitet. Fenomenet kan sammanfattas med att i alla ekonomiska sammanhang där en budget satts, så sätter man likhetstecken mellan ”god ekonomi” och ett utfall där budget hålles – men hur budgeten faktiskt ser ut och i vilket sammanhang den sätts lämnas utan hänsyn. Det gäller särskilt inom offentlig förvaltning, men även hos bostadsrättsföreningar och privathushåll. Enklast illustreras fenomenet med några exempel.

Ett hushåll kan ha en budget för sitt boende och leverne, där hushållets inkomster täcker kostnaderna med liten eller ingen marginal. Samtidigt lever de på havregrynsgröt, taket läcker in och inga avsättningar till framtida underhåll görs. I det här exemplet förstår alla att det är fråga om en fattig familj, helt enkelt. Ett på lång sikt ohållbart upplägg som om sakernas tillstånd inte förbättras, leder till fastighetens förfall och/eller personlig konkurs.

En bostadsrättsförening sparar inga pengar alls till framtida underhåll (oftast). Samtidigt håller man satt budget. Upplägget bygger på spekulationen att räntan är låg den dag stora (nya) lån måste tas för att finansiera underhåll, samt att framtidens föreningsmedlemmar förmår hantera situationen den dag den uppstår. Få människor förstår detta idag.

Exemplet vår nationalekonomi: Har du hört politiker nyligen säga att Sveriges ekonomi är god? Hur vi klarade finanskrisen bäst i Europa? Det har du förmodligen, då detta har ältats till förbannelse de senaste åren. Både av borgarna och sossarna. Det här är ett groteskt exempel på budgetinfantilitet. D.v.s. man tittar bara på budget och huruvida den går ihop vid årets slut eller inte. Hur de faktiska omständigheterna i samhället ter sig, lämnar man därhän. Sålunda gäller i Sverige, med sin extremt goda ekonomi, följande:

Vi har 18,5% ungdomsarbetslöshet, men en god ekonomi.

Vi har en extrem bostadsbrist i stora delar av landet, men en god ekonomi.

Vi saknar (nästan) militärt försvar – ett sådant vi hade (råd med) förr – men vi har en god ekonomi.

Vår polis är groteskt underpresterande, men vi har en god ekonomi.

Miljonprogrammet har ett mycket, mycket stort ackumulerat underhållsbehov, men vi har en god ekonomi.

Vi har minst antal vårdplatser per capita i Europa, men vår ekonomi är god.

Vår bnp per capita har utvecklats mycket klent de senaste 10 åren, men vi har god ekonomi.

Vi avindustrialiseras, men har god ekonomi.

Vår handelsbalans är negativ, men vi har god ekonomi.

Exemplen kan göras fler.

Det enda som växer i Sverige är befolkningsmängden och säcken med socialförsäkringar. Vi kan symbolisera detta med föräldraförsäkringen. En gång 6 månader. Därefter 12 månader. Nu 18 månader.

Själva de materiella resurserna, vår förmåga, är grovt eftersatta och i krympande – sedan länge. Fasaden upprätthålles med platt-TV, charterresor och expanderade socialförsäkringar för de som behöver dem minst.

Genom att säga ”vi håller budget” så lurar politikerna i medborgarna att allt är under kontroll och att här finns inget att oroa sig för. Det är budgetinfantilitet.

Detta gäller inte minst i Örnsköldsviks kommun. Skattemedlen graviterar mot centralorten. Skrytbyggen växer upp som svampar ur jorden. Kommunens tjänstemän och chefer växer ständigt i antal. Men någon industriell utveckling värd namnet går inte att se. Snarare tvärtom. Samtidigt går landsbygden och kommunens mindre tätorter kräftgång. Boningshus och ekonomibyggnader på landsbygd i inlandet förfaller. Lägdor och åkerlappar växer igen. Lotak störtar in. En gång ett kulturlandskap med en hårt arbetande jord- och skogsbruksbefolkning. Nu ersatt av vindkraftsparker och contortaplanteringar.

När den sista människan lämnat är det lätt att ha en ekonomi i balans. Noll i alla kolumner. Noll i resultat. Balans. Tänk på det inlandsbor, när centralortens sossepolitiker flinar upp sig och förlorar sig i lögner om sin egna arbetsinsats förträfflighet.

Betygsätt artikeln

Klicka för att betygsätta

Average rating 0 / 5. Vote count: 0

Bli först att betygsätta

error

Gillar du bloggen? Följ och dela!