SEKAB, värdeförstöring och revisorer - Granskning Örnsköldsvik

I mars 2017 gick det kommunalt ägda bolaget Övik Energi ut med att man skriver ned sitt ägande i NEKAB till noll kronor. NEKAB är det bolag som ägs gemensamt av Övik Energi, Skellefteå Kraft, Umeå Energi, Länsförsäkringar i Västerbotten och OK Ekonomisk Förening.

NEKAB äger i sin tur SEKAB tillsammans med företaget Ecodevelopment till vardera andel 50%. [Rättelse: NEKAB äger 70% och Ecodevelopment 30%]. Ecodevelopment är ett företag i familjen Carstedts ägo. I NEKAB förekommer ingen verksamhet – det är endast ett ägarföretag. SEKAB tillverkar etanol för bussar och lastbilar, likaväl som etanol för inblandning i bensin. Vidare tillverkar man acetaldehyd och etylacetat.

Som de flesta vet är hela SEKAB-verksamheten en ekonomisk katastrof för kommunens invånare och orsaken till den skandal som tvingade bort Elvy Söderström från sossetoppen i Övik. Detta efter sitt fraperande fiaskoframträdande i SVT:s Uppdrag Granskning. Idag har Övik Energi ett lån mot SEKAB och är borgenär för ett lån SEKAB har i kreditinstitut eller bank. Övik kommuns totala riskexponering i lån och borgen är svindlande en halv miljard kronor. [Rättelse: Övik Energi har lånat ut 138 Mkr till SEKAB, samt Öviks kommuns borgensandel av NEKAB:s banklån är 48% av 540 Mkr – d.v.s. total risk knappt 400 Mkr]. För en anläggningstillgång som bokförs till ett värde om noll kr! Sinnessjukt är ett ord som ligger nära tillhands.

2016 skrev Övik Energi ned värdet på sina NEKAB-aktier med 51,2 Mkr. Våren 2017 fortsatte man och löpte linan ut: värdet skrevs ned med ytterligare 86,5 Mkr och landade på 0 kr.

Läs igen: noll kronor som anläggningstillgång. För ett företag man har en riskexponering i på en halv miljard kronor, via Övik Energis utlåning och borgensåtagaden till NEKAB. Man kan inte lugga en flintskallig. Riskexponeringen saknar täckning. SEKAB:s resultat 2016 efter finansiella poster var -22 Mkr.

Övik Energis ägarandel i NEKAB är så vitt vi vet 48,5%. När nedskrivningen på 86,5 Mkr gjordes så borde den alltså åtföljas av nedskrivningar hos övriga ägare som summeras till 180,2 Mkr. Eftersom nedskrivningen var från en nivå till noll, så kan påstås att det ansedda eller bokförda värdet på NEKAB var just 180,2 Mkr år 2016.

Nu kommer det märkliga. Precis nyligen har lekmannarevisorns granskningsrapport av NEKAB släppts. Lekmannarevisor är Philip Cohen som åtminstone tidigare suttit i Skellefteå fullmäktige för dåvarande Folkpartiet. Så här skriver Philip Cohen i granskningsrapporten:

”Jag har noterat följande

* Årsredovisningen [NEKAB:s, vår anmärkning] behandlas av styrelsen vid ett datum efter det att årsredovisningen för moderbolagen [bl.a. Övik Energi] och dess ägare [bl.a. Örnsköldsviks kommun] fastställts. Ur ett uppföljnings- och bedömningsperspektiv utgör detta en risk. Detta är särskilt besvärande eftersom NEKAB:s årsredovisning innehåller en avskrivning på 252 mnkr.”

När en revisor – proffs eller lekman spelar ingen roll – uttrycker sig i termer av ”särskilt besvärande” så är något på ren svenska jävligt fel. Och det är inte svårt att förstå varför. Om NEKAB har en avskrivning på 252 Mkr och SEKAB är NEKAB:s enda tillgång, vilken man äger 50% av, så betyder det att 500 Mkr i värde har försvunnit i SEKAB. Förvunnit upp i rök. Blivit konfetti eller dasspapper. Förvandlats till nollor i en kolumn. På ett år.

Om detta hade Granskning Örnsköldsvik en föraning redan innan Philip Cohens granskningsrapport släpptes till allmänheten den 3/7 (det var åtminstone då vi fick ut den).

Ty redan tidigare hade vi anat oråd. Inför kommunfullmäktiges sammanträde den 24/4 i Övik där kommunens årsredovisning skulle godkännas, så konstaterade vi att bland alla granskningsrapporter för olika kommunala bolag som kommunen publicerade på sin hemsida i kallelsen till sammanträdet, så saknades granskningsrapporten för NEKAB. Vi skickade senare ett mail till en av kommunens utredningssekreterare den 29/5, där vi ställde följande frågor:

”Hej

På kommunen hemsida under kalleleser och handlingar från 20170424 så står det under komunfullmäktige/godkännande av årsredovisning att granskningsrapport av NEKAB saknas.

1. Varför saknas den?

2. Har den distribuerats till fullmäktiges ledamöter före det att beslut om årsredovisningen togs?

3. Har den distribuerats till fullmäktiges revisorer före det att de granskade årsredovisningen och författade revisionsberättelserna?

4. Jag vill ta del av granskningsrapporten av NEKAB, kan du maila mig den?”

Svaret vi fick var:

”NEKABs granskningsrapport saknas på grund av att deras årsredovisning och granskning inte var klar. Vi har ännu inte fått den till kommunen. När vi har fått den kommer den att tas upp som ärende i kommunfullmäktige separat. Lekmanarevisorn för NEKAB skriver under granskningsrapporten utifrån granskningen av årsredovisningen.”

Observera att när denna mailväxling sker så har fullmäktige redan godkänt kommunens årsredovisning. Så vilket ärende blir NEKAB:s årsredovisning? Vi gör här paus i redogörelsen för ovan mailväxling och tittar istället på kommunens märkliga sätt att hantera årsredovisningen.

En kommun är enligt kommunallagen skyldig att upprätta en årsredovisning. I lagen om kommunal redovisning regleras hur det skall gå till och vad årsredovisningen skall innehålla. Fjärde kapitlet § 1 i samma lag, talar om vad förvaltningsberättelsen i årsredovisningen skall innehålla. Paragrafen lyder:

”1 § Förvaltningsberättelsen skall innehålla en översikt över utvecklingen av kommunens eller landstingets verksamhet.

Upplysningar skall även lämnas om

1. sådana förhållanden som inte skall redovisas i balansräkningen eller resultaträkningen men som är viktiga för bedömningen av kommunens eller landstingets resultat eller ställning,

2. sådana händelser av väsentlig betydelse för kommunen eller landstinget som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut,

3. kommunens eller landstingets förväntade utveckling,

4. väsentliga personalförhållanden,

5. andra förhållanden som är av betydelse för styrningen och uppföljningen av den kommunala verksamheten.”

Observera de av oss fetade passagerna. Hur lyckas kommunen därvidlag? Det är nu det blir märkligt. Örnsköldsviks kommun använder sig nämligen av följande minst sagt speciella upplägg: man upprättar en årsredovisning där man helt enkelt inte uppfyller punkt 1 och 2 ovan. Sedan upprättar man ett parallellt dokument som man kallar för ”Bokslut fördjupning”. I detta senare dokument så nämns punkter som kvalar in under 1 och 2. Men detta dokument är INTE en del av årsredovisningen. Inte heller är det en bilaga till densamma (vilket skulle betyda att dokumentet var en del av årsredovisningen). Hur förstår man då detta enklast? Jo, genom att titta på vad det var för beslut som fullmäktige fattade den där dagen i april. Vi går direkt till kallelsen och dagordningen. Där kan man finna ett protokoll från kommunstyrelsens sammanträde den 4/4. I detta står:

”Kommunstyrelsens förslag

Kommunfullmäktige godkänner Årsredovisning 2016.

Kommunfullmäktige anser sig ha tagit del av Bokslut 2016 – fördjupning.”

Kommunstyrelsen föreslår alltså fullmäktige att fatta ”beslutet” att anse sig ha tagit del av Bokslut fördjupning. Efter det att man godkänt årsredovisningen, varav alltså Bokslut fördjupning inte är en del. Visst är det galet? Men säker kan man inte vara. Vad gör man när man inte är säker? Ringer en vän, som i TV-programmet. Alltså ringde vi Rådet för kommunal redovisning. Personen vi pratade med – expert på området – kände inte igen Örnsköldsviks modell. Ord som ”hemmasnickrad” användes, vill vi minnas.

Varför då krångla om detta? Jo, för att årsredovisningen är det dokument som gäller. Inget annat. Det är den som skall godkännas och det är den som ska granskas. Det är däri som allt relevant, enligt lagens mening, skall framgå. Om det finns andra dokument som har mer information och som redogör för sådant som ska stå i årsredovisningen skiter lagen fullständigt i. Om du som medborgare begär ut årsredovisningen för 2016 någon gång i framtiden, så skall du vara säker på att du där kan läsa om ”händelser av väsentlig betydelse” m.m. som lagen stipulerar. Du skall inte behöva känna till att det finns kompletterande dokument i en specialmodell för Örnsköldsvik.

Vad är det då som inte står i årsredovisningen? Vi tar två exempel:

1. Modos ekonomiska haveri. Det var väl känt när årsredovisningen upprättades. Ändå nämns inte Modo med namn i årsredovisningen. Trots att klubben fick ett engångsbidrag på 6 Mkr hösten 2016 och beviljades ammorteringsfrihet i fem år på sina lån hos kommunen. Själva kronorna och örena finns redovisade, som del av en post som kallas ”engångsbidrag föreningar” och är på 7 Mkr. Men ingenstans står det att 6 Mkr av dessa gick till en enda klubb – Modo – vid ett tillfälle. DET var inte ”väsentlig händelse” tydligen. Inte heller att kommunens riskexponering på +120 Mkr i Evenemangsarenabolaget höll på, vid tiden för årsredovisningens upprättande, att resultera i en förlust av samma pengar.

2. NEKAB:s avskrivning om 252 Mkr i bolagets årsredovisning för 2016. Den som rimligen inte kan betyda annat än att SEKAB på ett år har förlorat ett värde på en halv miljard och idag är värdelöst. Det bolag som kommunen har en riskexponering på en halv miljard kr mot.

Tillbaka till mailväxlingen med utredningssekreteraren. Den fortsatte med att vi skrev följande:

” Det betyder alltså att när E&Y:s revisorer (anlitade av Örnsköldsviks kommun) har granskat kommunens verksamhet och affärer, vilket sammanfattas i “Granskningsrapport Örnsköldsviks kommun årsbokslut 2016”, så har de inte haft tillgång till varken NEKAB:s årsredovisning eller NEKAB:s revisorers yttrande över den årsredovisningen. Eller?”

Samt:

”Jag vill komplettera min fråga med: varför har inte NEKAB:s årsredovisning upprättats och kommit kommunen tillhanda?”

Den 16/6 får vi följande svar:

”Jag ber om ursäkt för att du har fått vänta på svar. Jag ville få ett så korrekt svar som möjligt att ge dig därför har det dragit ut på tiden. Jag har varit i kontakt med våra revisorer för att få svar på din fråga och så här svarar dem:

Vid granskningen av kommunens sammanställda räkenskaper (koncernredovisning) har vi haft regelbundna avstämningar med de auktoriserade revisorerna i kommunkoncernens moderbolag (Rodret). Deras bedömningar i samband med sin granskning av årsbokslut och årsredovisning för Rodret-koncernens bolag var att det inte förelåg väsentlig risker med avseende på NEKAB´s årsredovisning. Rodrets årsredovisning (inklusive koncernredovisning) kunde därmed fastställas vid en tidpunkt innan NEKAB´s årsredovisning var fastställd. Rodret årsbokslut kunde även ligga till grund för kommunens sammanställda redovisning. Lekmannarevisorn i NEKAB har i sin granskningsrapport avseende 2016 påpekat att bokslutsprocessen i NEKAB behöver tidigareläggas så att den auktoriserade revisorns revisionsberättelse samt lekmannarevisorns granskningsrapport kan biläggas till de förtroendevalda revisorernas revisionsberättelser i respektive ägarkommun.”

Parallellt med denna mailväxling så skickar vi ett utförligt mail till Ernst&Youngs revisor Johan Perols, som är en av två revisorer från EY som upprättat granskningsrapporten av kommunens årsredovisning. I mailet ställer vi frågor runt väsentligen två saker: dels kommunens märkliga rutin för årsredovisningen med ett parallelldokument som fullmäktige beslutar att ”anse sig tagit del av”, dels hur årsredovisningen kan anses vara granskad när någon granskningsrapport eller årsredovisning för NEKAB inte fanns tillgänglig när granskningsrapporten upprättades den 11/4. Observera här nu att kommunstyrelsen fattade beslut om att föreslå fullmäktige att godkänna årsredovisningen den 4/4. Alltså en vecka före det att granskningsrapporten från de, som enligt lagen om kommunal redovisning, benämns ”sakkunniga biträden” fanns tillhanda. Man sket alltså fullständigt i läsa den granskning skattebetalarna betalar för, innan man fattade beslut.

Vi återkommer till hur revisorn svarade. Först tittar vi på vad som står i EY:s granskningsrapport:

”De mest väsentliga slutsatserna i 2016 års granskning sammanfattas enligt följande:

* Årsredovisningen i dess helhet ger läsaren en god bild av Örnsköldsviks kommuns verksamhet och ekonomi.

* …

* Förvaltningsberättelsen omfattar information och analyser i tillräcklig omfattning samt i enlighet med kraven i lagen om kommunal redovisning samt Rådet för kommunal redovisning. Det bör noteras att till årsredovisningen bifogas en omfattande fördjupningsdel med en än mer detaljerad information rörande bedrivna verksamheter, måluppfyllelse etc.

* …

* Under året har kommunfullmäktige lämnat ytterligare bidrag till Modo Hockeyförening om 6 mkr. I bokslutet redovisas en fordran på Modo Hockeyklubb om 2,3 mkr och en fordran på Evenemangsarenan i Örnsköldsvik AB med 35 mkr. Revisionen vill understryka vikten av en kontinuerlig analys och uppföljning och värdering av de finansiella mellanhavanden kommunen har med föreningen.”

EY känner sig alltså nödgade att påpeka att dokumentet ”Bokslut fördjupning” existerar. Varför då? Det är INTE en del av årsredovisningen. Det finns ingen process för att godkänna ”Bokslut fördjupning”. I juridisk mening är det en offentlig handling då det upprättats i kommunens regi. Men där tar det också slut. Någon annan typ av juridisk status har det inte.

Med det sagt: notera att punkten ”Årsredovisningen i dess helhet ger läsaren en god bild av Örnsköldsviks kommuns verksamhet och ekonomi”. Att en halv miljard kr i bokfört värde håller på att gå upp i rök när detta skrivs, ger åtminstone oss en känsla av illamående. Före det att Övik Energis och därmed kommunens exponering på en halv miljard kr kommer in i bilden. Om idioterna till politiker och deras lydiga och bedrägliga högre tjänstemän sköter affärer på detta sätt – hur skall de då kunna sköta äldrevård eller barnomsorg?

Vidare så anmärker EY på kommunens affärer med Modo Hockey. Vilket är mycket märkligt eftersom dessa affärer, som sagt, inte överhuvudtaget tas upp i kommunens årsredovisning och det är just denna som granskningsrapporten yttrar sig över. Det är lite som när frågan ”vad har havet för färg?” får svaret ”skogen är grön”. Det EY borde anmärkt på är naturligtvis att Modo och kommunens affärer och riskexponering gentemot klubben inte nämns i årsredovisningen.

Hur lät då svaret från Johan Perols? Så här:

”Som du noterat har vi (EY) lyft fram ett antal områden som vi tycker är av vikt att belysa med avseende på kommens resultat och ställning vid årsbokslutet 2016. Som vi har uppfattat det har kommunens tanke varit att den så kallade ”fördjupningen” fungerar som en bilaga till årsredovisningens förvaltningsberättelse, dvs att dessa ska läsas tillsammans. Att fullmäktige valde i sitt beslut att formulera det som att man ”tagit del av fördjupningsdelen” var inte känt av oss i samband med vår granskning av dokumentet.

Med anledning av kommunens sätt redogöra för sina mellanhavanden med externa parter samt att vår bedömning vid granskningstillfället var att det förelåg risker kopplat till Modo och arenabolaget valde vi att lyfta fram det i vår rapport. Av fördjupningsdelen framgår skrivningar som rör kommunens mellanhavanden med MoDo. Vid granskningen av kommunen delårsbokslut 2017 har vi för avsikt att fortsätta följa utvecklingen samt bedöma hur kommunen hanterar sin riskexponering.

Vid granskningen av kommunens sammanställda räkenskaper (koncernredovisning) har vi haft regelbundna avstämningar med de auktoriserade revisorerna i kommunkoncernens moderbolag (Rodret). Deras bedömningar i samband med sin granskning av årsbokslut och årsredovisning för Rodret-koncernens bolag var att det inte förelåg väsentliga risker med avseende på NEKAB´s årsredovisning. Rodrets årsredovisning (inklusive koncernredovisning) kunde därmed fastställas vid en tidpunkt innan NEKAB´s årsredovisning var fastställd. Rodret årsbokslut kunde även ligga till grund för kommunens sammanställda redovisning. Kommunrevisorerna har även i sin revisionsberättelse för 2016 noterat att det är av vikt att kommunen nogsamt följer risker kopplat till bolagskoncernen. Även detta är något som revisorerna kontinuerligt följer i sin granskning. Lekmannarevisorn i NEKAB har i sin granskningsrapport avseende 2016 påpekat att bokslutsprocessen i NEKAB behöver tidigareläggas så att den auktoriserade revisorns revisionsberättelse samt lekmannarevisorns granskningsrapport kan biläggas till de förtroendevalda revisorernas revisionsberättelser i respektive ägarkommun.”

Det andra fetade stycket överensstämmer exakt med det svar vi fick från utredningssekreteraren den 16/6 men vi får det från hästens mun, d.v.s. revisorn, först den 20/6. Vårt första mail till utredningssekreteraren skickades den 29/5. Varför gick det så långsamt? För att man inte tordes svara innan man kände till vad lekmannarevisorn skrev om NEKAB. Den granskningsrapporten är daterad den 9/6.

Det första fetade stycket i Johan Perols svar är rätt fascinerande. Ty det innebär att antingen har EY inte förstått årsredovisningens avgränsning eller så har deras uppdragsgivare kommunen lurat dem att tro att ”Bokslut fördjupning” är en del av årsredovisningen. Båda varianter är lika illa. Värst är förstås den troliga tredje varianten: man förstod precis, men gjorde som husse ville. Så här går det till idag i Örnsköldsviks kommun.

Men det tar inte slut här egentligen. För en fråga som oundvikligen dyker upp i sammanhanget blir: hur i glödheta helvete kan de anställda i SEKAB fortfarande ha en arbetsplats att gå till? Förlust på förlust staplas på varandra. NEKAB skriver ned sin halva andel med 252 Mkr. Och före det har Övik Energi deklarerat NEKAB värdelöst – bokstavligen. Om allt är värdelöst och SEKAB går med förlust, varför existerar bolaget fortfarande? Och vad tycker Skellefteås kommuninvånare om att de där 85 anställda på SEKAB i de allra flesta fall betalar inkomstskatt i Örnsköldsviks kommun?

Sist men inte minst:

EY är Örnsköldsviks kommuns revisorer och uppfyller som sådana lagens krav på ”sakkunniga biträden”. De är också de som utredde kommunens möjliga åtgärder när Modos Evenemangsarenabolag stod på konkursens rand. Dessutom är de revisorer i både NEKAB och SEKAB. Lägg därtill att Kristina Säfsten, VD för Övik Energi, sitter i styrelsen för både NEKAB och SEKAB. Slutsatsen kan bara bli denna: EY är inget att lita på. De gör som den korrumperade kunden i offentlig sektor säger åt dem att göra. Vidare har kommunen haft full information om vad som skulle komma att stå i NEKAB:s årsredovisning vad gäller värdeförstörelse. Men man såg noga till – i strid med lagen – att inget skulle hamna i kommunens årsredovisning. EY var garanten för att ingen anmärkning skulle komma på förhållandet. Allt enligt devisen ”man biter inte den hand som föder en”. Lagen säger:

”… De sakkunniga skall ha den insikt och erfarenhet av kommunal verksamhet som fordras för att kunna fullgöra uppdraget. Lag (2006:369).”

Vi gissar att EY har insikt och erfarenhet av hur Örnsköldsviks kommun fungerar. Jajamen!