När etnicitet plötsligt spelar roll

[Sammanfattning: Minderårig flicka blir sexuellt ofredad på badhuset i Örnsköldsvik av en ensamkommande afghan. Tingsrätten frikänner afghanen med motiveringen att flickan kan ha förväxlat gärningsmannen med annan person, då den åtalade befann sig bland landsmän när utpekandet skedde. Hon anses alltså inte kunna känna igen en afghan bland afghaner.]

Badhuset i Örnsköldsvik, med det träffande namnet “Paradisbadet”, var under en period hårt drabbat av flera fall av sexuella ofredanden. Fallen har det gemensamt att de begåtts av s.k. ”ensamkommande flyktingbarn”. Barn som ofredar sexuellt är en provocerande framställning av saken, men så dumt blir det när vedertagna och politiskt korrekta begrepp används. Det rör sig förstås om ungdomar och i flera fall av unga vuxna. Brottsoffren är däremot i flera fall minderåriga.

Ett sådant fall inträffade den 29:e juni 2016. Det har nyss fått sin rättsliga prövning avklarad. Varför det dröjt sådan tid mellan brott och prövning vet vi inte. Men över 1,5 år från anmälan till förhandling i Ångermanlands Tingsrätt är naturligtvis oacceptabelt lång tid. I en minderårig persons liv en evighet.

Örnsköldsviks Allehanda skriver efter det att dom har fallit:

” En flicka besökte Paradiset i Örnsköldsvik och vid en vattenrutschbana ska hon flera gånger ha blivit sexuellt ofredad av en man.

Händelsen polisanmäldes och en utpekad ung man åtalades, men nu har Ångermanlands tingsrätt valt att fria mannen från misstankarna.

…[]…

I domen tvivlar man inte på att flickan blivit utsatt för tafsandet. Däremot går det inte att styrka att det var just den utpekade mannen som utförde handlingarna.

Mannen själv har hävdat att han inte var i rutschbanan.

’Med hänsyn till den förväxlingsrisk som härmed får anses föreligga kan det i avsaknad av närmare utredning och mer detaljerade uppgifter inte anses styrkt att xx varit den person som begått den åtalade gärningen”, skriver tingsrätten i sin motivering.

Hela åtalet ogillas därför och mannen frias från misstankarna om sexuellt ofredande.’”

Som vanligt när Örnsköldsviks Allehanda är i farten, är det vad som inte skrivs som är det intressanta. Ty läser man domen och tar med citatet ovan, men lägger till några meningar, så lyder det:

”Enligt uppgift ska xxxxxx xxxxxxxx, i samband med utpekandet, ha suttit i en mindre bassäng tillsammans med flera av hans vänner från boendet. Dessa personer har varit av liknande etniskt ursprung och tingsrätten finner inte annat visat än att alla i gruppen, förutom en, haft liknande badkläder. Med hänsyn till den förväxlingsrisk som härmed får anses föreligga kan det i avsaknad av närmare utredning och mer detaljerade uppgifter inte anses styrkt att xxxxxx xxxxxxxx varit den person som begått den åtalade gärningen. Åtalet ska därför ogillas i sin helhet.”

Häpnadsväckande. Kanske historiskt unikt i en tingsrätt? För vad skriver egentligen domaren? Jo, rätten underkänner målsägarens utpekande av svaranden, för att förväxlingsrisken är för hög – beroende på att han sitter i en bassäng tillsammans med personer av samma etnicitet iförda liknande badkläder.

Omformulerat och rakt på sak: en svensk minderårig flicka anses inte kunna peka ut en afghansk ungdom när denne befinner sig bland andra afghaner iförda liknande badkläder.

Låt oss nu leka tvärtomleken här. Vad händer om vi applicerar rättens resonemang på ett omvänt etniskt förhållande och ställer frågan: kan det någonsin, någonstans, anföras som argument för ett underkännande av en afghansk målsägandes utpekande av en svensk gärningsman, att förväxlingsrisken var hög då gärningsmannen var svensk och befann sig bland svenskar? Det skulle förstås vara en fullständig anomali. Men uppenbart går det omvända och i grunden rasistiska, resonemanget bra.

Eller? Skulle rättens resonemang fungerat om etniciteten inte var hemmahörande i Afghanistan, utan i Somalia? En tingsrätt som sa: svenska flickor kan inte känna igen en somalisk individ i ett somaliskt kollektiv. Eller, ännu värre, svenska flickor kan inte känna igen en svart individ i ett svart kollektiv.

Nämndemän och domare var eniga i domen. De tre nämndemännen bestod av två socialdemokrater och en centerpartist, vilket får anses vara föga förvånande. Ännu mindre förvånande är att centerpartisten är aktiv i FN-förbundet och sitter i dess valberedning, likaväl som hon är aktiv i Svenska UNICEF. En av socialdemokraterna är f.d. ordförande i Skolnämnden i Härnösand. Hon avgick efter att av tjänstemännen blivit utpekad som ett arbetsmiljöproblem.

Om det var din dotter som var målsägande, hur skulle du se på saken? Hur skulle du känna när tingsrätten idiotförklarar henne genom att i praktiken säga: ”hon kan inte se skillnad på olika afghaner”?

Först tafsad på, sedan förklarad otillräknelig. Det här duger inte. Det är socialdemokrater och centerpartister som bör förklaras otillräkneliga!

Spara PDFSkriv ut