Vi har i två inlägg (här och här) redogjort för detta faktum: på Svt Västernorrlands nyhetsredaktion är två(!) av journalisterna, Thomas Sundberg och Kristin Dalin Hånell, gifta med i länet ledande socialdemokrater; Anna Sundberg och Stefan Dalin. Båda är ledamöter i distriktsstyrelsen för Socialdemokraterna Västernorrland. Anna Sundberg är heltidsarvoderad ordförande för omsorgsnämnden i Örnsköldsvik och Stefan Dalin är kommunalråd i Timrå.
Med vetskap om detta – vem vill visselblåsa till Svt Västernorrland?
Missförhållanden på äldreboende i Övik? Rapportera till Svt Västernorrland – ja då landar saken några dagar senare på familjen Sundbergs köksbord. Sekreterare i Timrås kommunledningsstab som upptäcker fiffel i den egna förvaltningen på hög nivå, ska hon rapportera till sitt kommunalråds frus arbetsplats?
Den som kan sin italienska filmhistoria vet att vi är fula, skitiga och elaka. Det vet även kommunallagen och därför utgår den ifrån att människor är ofullkomliga och svaga i själen: fullmäktige- och nämndsledamöter får inte deltaga i handläggningen av ärenden som rör eller berör en nära anhörig eller annan närstående person.
Men journalisterna besitter inte den klokskap som stiftarna av kommunallagen besatt. Istället lider de av megalomani, grandiositet, högfärdsmani, hybris. Ja, det som vi, folket, brukar kalla för storhetsvansinne.
Moraliskt storhetsvansinne.
Vi ställde en fråga till Nya Wermlands-Tidningens ansvarige utgivare Mikael Rothsten: hur intima kopplingar kan en journalist på redaktionen ha till kommunpolitiker? Förhoppningen var att få ett svar i stil med “inga alls, i en sådan situation får journalisten gå”. Det var ju nämligen det Svt-journalisten Karin Hübinette fick göra. När syrran hennes blev minister hos Reinfeldt blev det exit från Agenda och Aktuellt. Svaret skulle vi då kunna skicka till Svt Västernorrland: Ha! Se här! Det är ni där på er redaktion som är annorlunda!
Ack vad vi bedrog oss. Mikael Rothstens svar kan sammanfattas som att han ser problemet med sådana kopplingar och de är inte önskvärda. Om de ändå uppstår så får åtgärder vidtas, t.ex. att journalisten inte bevakar politik. När vi då undrar om det inte är ett problem att journalisten kan ge politikern insyn i vad som avhandlas på redaktionen, så svarar Mikael Rothsten:
“När det gäller källskydd är tystnadsplikten till och med reglerad i grundlag och under straffansvar. I övrigt gäller diskretion kring allt som sker i företaget och på redaktionen. Bryter man mot den regeln kan det bli arbetsrättsliga konsekvenser.”
Och det är just här som insikten kommer krypande på allvar: den journalistiska självbilden är den av ett högre stående moraliskt djur. Till skillnad från fritidspolitikern i humanistiska nämndens socialutskott, så har journalisten moralisk resning och karaktär – nog karaktär att hålla pajhålet stängt t.o.m. i sänghalmen med sin livskamrat. Undrar vad salig Ettore Scola hade tänkt om det?
Nej, Mikael Rothsten är inte rubrikens åsiktsbefäl och han ska faktiskt ha tack för att han svarade. Västerbottenskurirens chefredaktör Jessica Wennberg var så moraliskt högt stående att hon inte ens behövde svara när vi frågade. Moralisk tystnad.
Och apropå tystnad: vi har flera gånger skickat email till Svt:s HR-chef Therese Östling Waller. Hon är också tyst och leker låtsas-som-ingenting-leken. Vad då göra? Lära sig. Anpassa sig. Utvecklas.
Därför kommer här en medborgarjournalistisk visdom. Granskning Örnsköldsvik goes Sun Tzu:
1 § För att förhindra att makthavare bemöter dina emailfrågor med tystnad – etablera först kontakt, ställ sen de besvärliga frågorna.
Och det var precis det vi gjorde med Carola Isaksson, som är chef för Svt Västernorrland. Åsiktsbefälet.
Nedan återger vi vår emailväxling med henne ordagrant:
***
GÖ (under pseudonym per email): Hej. Jag undrar om det finns någon policy på Svt som reglerar vilka relationer enskilda journalister får ha till privata företag? Med avseende på jävssituationer och så.
CI: Hej. På nyheterna så är det viktigt att reportrarna inte hanterar ämnen, personer, företag som kan uppfattas som jäv.
Alltså för nära privat.
Har du en mer specifik fråga så kan jag kanske svara tydligare.
GÖ: Hej, tack för svar!
Jag tänker mig en situation som (det är bara ett exempel och har ingen förlaga i verkligheten) att en journalists giftaspartner är styrelseledamot i Coop. Påverkar då det om den journalisten kan rapportera om Coop? I så fall, gäller det även livsmedelsbutiker i allmänhet, planering av nya köplador med tillhörande willys/ica-maxi/o.s.v.? Var går så att säga gränsen, hur resonerar man?
Styrelseledamotskapaet i Coop kan bytas mot att vara större företagare inom ett område som återkommande har någon typ av gränssnitt mot nyhetsrapportering. Eller för den delen kanske ett högre fackförtroendeuppdrag, även om det inte var just det jag tänkte på, utan snarare ekonomiska/kommersiella intressen.
CI: Hej. Min erfarenhet är att jag måste göra individuella bedömningar och med utgångspunkt publiken.
Alltså trovärdighet, opartiskhet.
Det händer att vissa medarbetare inte jobbar med vissa frågor/ämnen eller dyl för att säkerställa vårt uppdrag på ett trovärdigt sätt.
GÖ: Hej. Då är jag lite nyfiken på hur du hanterar det faktum att två av dina journalister är gifta med ledamöter i Socialdemokraternas Västernorrlands distriktsstyrelse?
CI: Hej. Jag gillar inte att prata om mina medarbetare och deras privatliv.
Men eftersom jag uppfattar att du är intresserad av principer så tycker jag ändå att jag bör vara transparent.
Jag har dialog med berörda om detta och beslutet är att dessa personer inte ska hantera frågor som berör deras partners politiska arbete.
GÖ: Jag intresserar mig inte ett dugg för någons privatliv. Men det är inte privat att vara journalist på public service och samtidigt vara gift med ett kommunalråd eller omsorgsnämndens ordförande.
Det är också så att denna frågeställning har två aspekter. Den ena är huruvida dina två journalisters opartiskhet kan ifrågasättas. Eftersom du uppenbarligen har någon typ av intern policy att hantera den frågan (“personer inte ska hantera frågor som berör deras partners politiska arbete”) så kan vi lägga den åt sidan. Den andra aspekten är betydligt mer intressant och du berör den inte alls: Socialdemokraterna Västernorrland har full insyn på din nyhetsredaktion. Jag utgår ifrån att du förstår på vilket sätt medborgare, d.v.s. finansiärer av din verksamhet, kan uppfatta det som ett problem. Ett stort problem.
Jag har frågat Svt:s HR-chef om saken på email. Tystnad är det svar jag fått. Kan du tänka dig att kommentera just aspekten att S har full insyn på din nyhetsredaktion?
CI: Jag kan absolut svara.
Dock blir jag nyfiken på formuleringen ”full insyn”
Det är jag mycket intresserad av.
Har du några uppgifter kring det så vill jag gärna veta mer om det.
På SVT har alla medarbetare diskretionsskyldighet, som gäller bland annat företagsinterna förhållanden
som kan skada SVTs integritet.
GÖ: Jag tror att Svt Västernorrlands redaktion är som precis vilken arbetsplats som helst. Medarbetarna är ofullkomliga och mänskliga. Det betyder att de äter, skiter och också skvallrar, sladdrar och pratar bredvid mun, precis som alla vi andra. Inte minst spiller de sina hjärtan inför sina äkta hälfter när de kommer hem. Du kanske hävdar annat, men jag vill nog påstå att journalister är som folk är som mest. Och det var väl också därför som Karin Hubinette fick lämna både Agenda och Aktuellt när hennes syster (inte man!) blev minister i Reinfeldts regering. Men i Västernorrland gäller kanske andra regler, inte minst när socialdemokrater är inblandade?
När det gäller att skada Svt:s integritet, så kan jag nog tycka att när HR-chefen inte ens besvarar email som rör journalisters mycket nära förhållanden till politiker, så gör man på huvudkontoret i Stockholm ett så bra jobb – att skada sin integritet alltså – att du inte behöver oroa dig för den saken.
CI: Hej. Jag håller med om att vi journalister är människor och mänskliga. De pratar såklart med sina partners men vår integritet är viktig. Det får absolut inte förekomma informations läckor eller påverkan åt nåt håll.
Jag skulle bli ytterst bekymrad om något parti hade insyn eller kunde påverka vår journalistik.
Jag uppskattar att du lyfter frågan och engagerar dig.
***
Nej Carola, det gör du inte.
Fler inlägg
SVT Västernorrland: Junsele ligger i Höga Kusten
Allehanda skulle kunna göra annorlunda
SVT Västernorrland förvånar om grön bubbla – äras den som äras bör