När som ansvar hurtigt tas bort
och en ledning kommit till kort.
Äldre lämnas i sticket
numer oavsett skicket.
Fast till Sankte Per hjälps de fort.
Kommunen har skickat ut information om COVID-19 till kommuninvånare som erhåller hemtjänst. Den grupp som av byråkraterna benämns brukare. Inte ”skattebetalare”, ”kommunmedlemmar”, ”kunder” eller ”hemtjänstmottagare”.
Informationen är både intetsägande och uppseendeväckande på samma gång.
Den innehåller standardfraserna om att kommunen följer myndigheternas rekommendationer. Där finns även en förteckning över informationskällor av sedvanligt slag; krisinformation.se, 113 13 och Vårdguiden.
Ett annat stycke meddelar att välfärdsförvaltningens ledningsgrupp har möte varje dag, där man samordnar resurser och fattar eventuella beslut med anledning av nya rekommendationer från de statliga myndigheterna. Säkert fantastiskt intressant för den som sitter hemma med hemtjänst. Nu är visserligen informationen även avsedd för närstående samt gode män och förvaltare. Men, information från kommuner eller andra aktörer i offentlig sektor, som säger att vi fortsätter vår vana att följa andra myndigheters rekommendationer, är helt enkelt onödig. Imponera på oss istället och informera om när ni aktivt väljer att göra avsteg från sådana rekommendationer.
I ett stycke berör man vad som gäller hemtjänstens personal. Vi citerar:
”För personalen gäller det
Att följa basala hygienrutiner. Att stanna hemma från arbetet vid förkylningssymtom. Att personal kan behöva hjälpa andra hemtjänstgrupper.”
Detta är förstås saker som gäller för hemtjänstpersonalen under normala omständigheter. Kommunens information innehåller inte några rader om utökade smittskyddsrutiner, t.ex. i form av att personalen kan komma att använda skyddsutrustning som tidigare inte använts. Vi tänker då på skyddsutrustning som skall sänka sannolikheten att personalen smittar den som emottar hemtjänst.
På torsdagen rapporterade riksmedia följande: en tredjedel av Stockholms äldreboenden har utbrott av corona bland de boende. Ett företag med flera boenden i Stockholm uppgav att 230 av deras boende hade smittats hittills. Av dessa hade 50 avlidit.
Lena Einhorn, dotter till Jerzy Einhorn som någon kanske minns, skrev häromdagen en debattartikel i Aftonbladet. Hon konstaterade att två kvinnor hon kände blivit smittade. Trots att de satt isolerade i sina hem med hemtjänst. Hennes poäng var att coronaviruset smittar asymptomatiskt (smittöverföring förekommer även när den som smittar saknar sjukdomssymptom) och därför är rekommendationer om att inte arbeta vid sjukdomssymptom otillräckliga.
Ska man lyssna på Lena Einhorn? Det tycker vi. Hon är virolog.
Det finns även några punkter i kommunens information som vänder sig direkt till den som tar emot hemtjänsten. En är att denne skall meddela hemtjänsten vid förkylningssymptom och därtill kontakta 1177. Om samtliga personer som har hemtjänst i landet kontaktar 1177 om de har förkylningssymptom, ja, då kan vi nog lägga ned 1177.
Men det som egentligen får oss att skriva detta inlägg, är denna punkt:

”För er brukare kan detta innebära…att besök som inte är livsavgörande ställs in.”
Vilket hårresande sätt att formulera sig på, när mottagaren i många fall är en människa som befinner sig i dödens väntrum. De rent logiska förvecklingarna blir också direkt obehagliga. Om hemtjänsten kommer som en klocka, är besöken livsavgörande då? Var ligger egentligen ribban för inställda hemtjänstbesök? För att vara extremt tydlig: ingen dör av att skita på sig och gå runt med det ett tag. Och mat klarar man sig bra länge på med bara ett mål om dagen. Är man dubbelt trygg om hemtjänsten inte kom – då är besöket inte livsavgörande och dessutom riskerar man inte att smittas.
Nu tror vi inte på något sätt att det skulle vara kommunens ambition att sätta ribban så lågt. Men den information man går ut med öppnar för möjligheten. Och därtill saknas helt formuleringar som berör risken att hemtjänsten smittar de människor deras arbete syftar till att hjälpa.
Det saknas däremot inte uppmaningar om att +70-åringar ska undvika nära kontakt med andra människor och i möjligaste mån hålla sig hemma. En nästan upprörd läkare på Öviks sjukhus ges plats i Svt Västernorrland (länk):

Vad säger då de där rekommendationerna egentligen? Så här:

Det är allt. Det finns inget annat.
Har man hemtjänst så stannar man nog hemma mer än de flesta. Men man rår, som vi visat ovan, inte över de nära kontakterna. Och ingenting om rutiner för att skydda hemtjänsmottagarna kommuniceras till dem. Samtidigt drar coronaviruset fram som en viral ättestupa på äldreboenden i Stockholm. Där finns facit. Det duger då inte att moralisera över 75-åringar som för egen maskin tar sig till butiken för att handla veckans behov.
Läkaren ovan påstås ”ryta ifrån”. Det betyder att hon uppmanar i starka ordalag allmänheten att bete sig på ett visst sätt. De flesta har redan hörsammat dessa rekommendationer, det är tydligt för var och en som ser sig omkring. Men är det förvånande att det finns en mindre del som inte gjort det? Vore det möjligt att få 100% av befolkningen att bete sig på ett visst sätt, för att förbättra deras hälsa, endast genom att uppmana dem, så vore rökning och alkoholism utrotat nu. Det är de inte, som bekant.
Fler inlägg
Metsäs vinst rasar – kan bli stora omställningar i Finland
Modo, avtalen och kommunen
Ofri folkbildning – någon annan betalar