Den 14 april sände P4 Örebro ett mycket intressant reportage om en studie gjord vid Örebro Universitet. Statsvetaren Martin Karlsson har bl.a. studerat vilket förtroende chefer i kommunförvaltning har för allmänheten, samt hur samma chefer skulle agera om de upptäckte missförhållanden i den egna verksamheten.
Martin Karlsson slår i studien, som omfattar 3000 chefer från rikets kommuner varav 1500 har svarat, fast följande tre saker (citaten är tagna från P4 Örebro):
1. ”Chefer och tjänstemän som jobbar i landets kommuner har lågt förtroende för kommuninvånarna. Det visar en studie från Örebro universitet där 1500 chefer på olika nivåer i kommunerna deltagit.”
2. ”Enligt Martin Karlsson som är docent i statskunskap svarar cheferna att de i väldigt liten utsträckning känner att de kan lita på att medborgarna ser till allmänintresset istället för egenintresset.”
3. ”Mindre än 1 procent av de kommunala cheferna svarar att de anonymt skulle tipsa media om ett missförhållande i kommunen medan 15 procent svarar att de skulle säga upp sig. ”
Reportaget kan avnjutas nedan:
Den här undersökningen förtjänar uppmärksamhet i riksmedia, men det verkar inte bli av. Resultatet är nämligen oerhört nedslående för svensk förvaltningskultur. Tänk dig 100 chefer på rad. Var och en ställs i sin verksamhet inför ett allvarligt missförhållande. Minst 84 av dessa chefer kommer förmodligen varken att säga upp sig eller visselblåsa till media. Av de resterande 16 är det en som mycket troligt kommer att visselblåsa.
En.
Nu vill vi här påminna om vår alldeles egna kommundirektör Magnus Haglund. Han kanske tillhör de där 15% som mycket troligt kan tänka sig att säga upp sig vid oegentligheter? Detta då han lämnade kommundirektörsposten i Nordmaling en gång i tiden, när det skar sig med kommunalrådet där. Nu kommer så också Öviks kommun att få ett visselblåsarsystem under hans dynasti, som vi tidigare har skrivit om. Det ska bara upphandlas först. Av de chefer som själva inte kan tänka sig att visselblåsa.
Ingen visslade för Arne Gavelin. Inte ens Magnus Haglund. Hade någon ändå gjort det, så hade varken Allehanda eller Svt Västernorrland tagit upp saken. Och trots att Arne Gavelin-affären låg i öppen dager på denna blogg, så gjorde cheferna där i förvaltningen på kommunen ingenting. Tvivla inte på att de läser bloggen. De läser. Tittar åt andra hållet. Skruvar på sig i tysthet. Låtsas i andra chefers lag som om ingenting av problem föreligger.
Samma chefer som i stor omfattning har lågt förtroende för allmänheten. För dig och de dina.
skulle betygsätta med 5 ,det gick fel och blev bara 0.5. går inte att ändra.
Tjaaa, men nu är det ju så att chefer i det allmännas förvaltningar de facto skall tjäna medborgarna.
Rätt underligt, överhuvudtaget, att statsvetarnissen lägger fram sådana frågor. Det saknar värde. Det är fullkomligt ointressant att veta vad en ovan nämnd chef anser om medborgarna. Underligt.
Däremot den tredje frågeställningen, den talar för sig själv. Det är helt enkelt därför jag hyllar Granskning Örnsköldsvik så pass mycket: Ni tar upp just det som citat nummer tre visar, att cheferna helt enkelt inte vill och/eller kan vara chef när de verkligen skall vara chefer! Det vill säga, när problemen har hopat sig och skall tas itu med.
Det är när det stormar i leden som en riktig chef kliver fram och löser problemen och det på ett rimligt vis.
Jag ska skriva som jag tycker: Samhället idag har utvecklats till att bli någon sorts halvt likgiltig gäspning där problemen lätt och lagom och, lite så där på kvinnors vis med ett mjukt “Ja, mmmh”, stuvas undan i källaren för att ligga och ruttna, bara för att tvingas fram på bordet för någon annan att ta hand om.
Jag har sagt det gång på gång och jag säger det igen, att när den här inre förruttnelsen väl kommit igång, då finns ingen väg tillbaka. Då kan inget förhindra nedgången. Inget.
En sak är säker: Det är lätt at förledas av det evinnerliga skitsnacket att kvinnor till hög andel skall inneha chefspositioner.
Jag skulle aldrig någonsin, som man, nedlåta mig själv att hålla med om en sådan sak. Det har INTE blivit bättre av att kvinnor tillsätts både här och där bara för att de är honkönade. Har aldrig varit, kommer aldrig att bli.
Fråga tre ovan ger svar på att det gått starkt utför på svensk chefsida. Tyvärr.