I fredags kl 13:00 höll kommunalråden Per Nylén och Anna-Belle Strömberg presskonferens, där man meddelade att kommunens ekonomi går bättre än väntat. Det budgeterade överskottet om +71 Mkr förväntas nu istället bli +123 Mkr.
Som anledning till det stora överskottet anger man bl.a. att ”personalen gjort ett bra jobb”, vilket förstås är politiskt bondfångeri. Visst kan personalen ha gjort ett bra jobb (varför skulle de inte göra det…?), men det har inget att göra med att kommunens prognos nu visar på 52 Mkr över budget i resultat.
Så vad händer egentligen? Samhällsbyggnadsnämnden skjuts till 10 Mkr. Men de äskade det dubbla. Humanistiska nämnden – under vilken utbetalningen av försörjningsbidrag sorterar – skjuts till 36 Mkr extra. Därtill skall ”satsningar i välfärden” göras, med en pott på 35 Mkr. Vad det betyder återkommer vi till längre ned.
Varför kommer kommunen plötsligt göra ett bra ekonomiskt resultat? Svar: staten skjuter till en herrejösses massa pengar.
Staten – d.v.s. vi skattebetalare – skänker Öviks kommun 102 Mkr extra i statsbidrag. Det medför att trots att nämndernas underskott summeras till -60 Mkr, så förväntas årets resultat bli +123 Mkr.
Över till vad de där 35 välfärdsmiljonerna skall användas till. På sossarnas hemsida kan man läsa:
”Arbetskläder och skor till anställda. …[]…
Lokalunderhåll och inventarier i skolmiljöer. …[]…
Inköp av läromedel och digital utrustning. …[]…
Stöd till föreningar och upprustning av naturmiljöer. …[]…
Infrastruktur. Vi lägger också mer resurser till infrastruktur i form av vägar. Insatser som gör nytta för Öviksborna, och naturligtvis alla andra som kommer till oss. Att tidigarelägga renovering av vägar gör att underhållskostnaden framöver blir lägre. Ju längre man väntar med vägunderhåll, desto dyrare blir det. Att hitta infrastrukturåtgärder som på olika sätt gynnar både hälsa och miljö är viktigt.
Tillskott till Cesam. Avslutningsvis avsätter vi medel för att stötta främst handeln och restaurangnäringen genom ett ytterligare tillskott till Cesam för att på ett Coronasäkert sätt kunna utveckla aktiviteter för att stärka de branschernas möjligheter att ta sig igenom krisen. Vi kommer också avsätta pengar för att i dialog med Cesam göra åtgärder för att stärka centrumhandeln.”
Notera det stundtals naiva språket. Som vore läsarna barn eller svagbegåvade.
Till ovan skall alltså 35 Mkr räcka enligt S. Det, damer och herrar, kan nog bäst beskrivas som skitpladder. Och ja, saker bör kallas vid sina rätta namn. Vem som helst förstår förstås att 35 Mkr är kaffepengar, när generellt underhåll av skolor och vägar diskuteras.
Man kan i sammanhanget påminna om denna artikel i Allehanda från april, där kommunens fastighetschef Patrik Palm sticker ut näsan:
Det har börjat nu. Winter is coming. Staten har spenderarbrallorna på och blöder ut pengar. När det upphör så kommer kommunalskatten i Övik att höjas och besparingarna stå som spön i backen. Egenavgifter kommer att höjas likaså.
Prioriteringarnas tid är kommen. Det är nu vi alla kommer att tvingas ta en rejäl funderare på vad det egentligen är en kommun ska syssla med. Vad vi vill och kan acceptera att politikerna använder vår inbetalade skatt till.
Sådant vämjeligt tramsskådespel som kommunalråden uppvisade i fredags, kommer inom några få år vara en politisk taktik som hör historien till. Andelen väljare som går på sådant bondfångeri och låter sig luras, är snabbt minskande.
Ytterligare 36 miljoner kronor till Humanistiska, pengar som går till att försörja personer som föredrar att bli försörjda i stället för att själva bidra till sin försörjning. Bland annat.
Varför införs det inte en bestämmelse om att invandrare som valt Sverige som tillflyktsort, får låna pengar till sitt uppehälle och återbetala när de erhåller egen försörjning? Idag tar det ca 8 år innan en invandrare erhåller arbete. Framtill dess skall vi skattebetalare försörja denne med pengar till boende, mat, kläder, röka och kröka. Blev de tvingade att leva på lånade pengar med återbetalningsskyldighet, skulle nog tiden 8 år kanske förkortas till mer än hälften.
Våra svenska ungdomar som utbildar sig genom studier, till för samhället värdefulla yrken, de får ett litet studiebidrag som stöd, någon tusenlapp i månaden, resten för de ta lån av CSN för sin försörjning, i kanske 4-6 år innan de kommer ut i förvärvslivet. Efter det har de en livslång (tills de dör) skuld, en skuld till avbetalning för de lånande pengar.
Är det rättvist att människor från främmande länder som valt att flytta till Sverige, skall bli försörja av skattebetalarna och våra egna ungdomar som viker 4 till 6 år av sina liv till studier, som leder till för samhället viktiga funktioner, tvingas låna pengar till sitt uppehälle och därefter återbetala pengarna, med ränta dessutom?
Örnsköldsviks kommun, vars ekonomi svajar betänkligt, är det förnuftigt att lägga pengar på försörjning av människor som inte tillför något tillbaka? När kommunen har ett vägnät under all kritik?När du ringer och framför krav på att de måste laga de mest elementära vägskador, får de till svar “kan du inte ta en spade och göra det själv”
En bra och långsiktigt hållbar lösning… Då syftar jag på lån alltså…