Idag slår Rolf Lunneborg till med lite go gammal Svt-socialrealism av snyftslag. Han besöker ett behandlingshem någonstans i Västernorrland. ”Någonstans” för att i inslaget nämns inte var.
Hemmet behandlar unga kriminella pojkar och män i åldersspannet 17-23 år gamla.
Patrik af Jochnick Karlsson intervjuas. Han presenteras i artikeln som varandes ”vid behandlingshemmet” och han säger:
”– De killar som finns här är de som vi läser om i tidningarna – men de är inga monster. Självklart ska de ta konsekvenserna av sina brott, men debatten just nu är väldigt ensidig och det är få som lyfter fram behandling som en del av lösningen, säger Patrik af Jochnick Karlsson.”
Sådärja. Då kör vi.
Vem är Patrik af Jochnick Karlsson? Delägare. Han äger 40% av behandlingshemmet. Hans släkting äger 10%, en annan privatperson äger 40% och ett bolag resterande 10%.
Behandlingshemmet heter Solgläntan och ligger i Väja i Kramfors kommun. På hemmets hemsida kan man läsa:
”Solgläntans behandlingshem drivs sedan 2012 av Jennie Edman och Patrik Af Jochnick Karlsson.
Jennie anställdes på Solgläntan 1998 och arbetar idag som föreståndare. Hon är utbildad alkohol och drogterapeut och har under åren vidareutbildat sig inom bl.a. Barn och ungdomspsykiatri, Kvalitetsrevision, Psykologi, Juridik, Kriminologi och Våld i nära relationer.
Patrik anställdes på Solgläntan 2010 och arbetar idag som behandlingsansvarig för fas 3. Han är utbildad Behandlingspedagog, samt inom MRT och vidarutbildar sig inom Nucentreradterapi som bl.a bygger på Gestaltterapi, Mindfulness och ACT. ”
Jennie Edman är den privatperson som äger 40%.
Solgläntan ingår i en liten koncern, av skattemässiga skäl får man förmoda. Koncernstrukturen ser ut så här:
Senaste räkenskapsåret omsatte Solgläntan 19 Mkr och man gjorde ett resultat på 3,4 Mkr.
Till aktieägarna utdelades 1,25 Mkr i koncernmodern Solstrålen i Kramfors AB.
Solstrålen i Kramfors AB har tillgångar på 8,4 Mkr.
Vad är detta för propagandajournalistik? Rolf Lunneborg var en av de journalister på Svt Västernorrlands redaktion som åkte upp till Sollefteå och lurade sjukhusaktivister i en fälla. Istället för att granska politiker och sjukvårdens nedmontering i länet, gav man sig på de folkliga protesterna. Nu åker fanskapet till Väja och gör reklam för en tjugomiljonerkronorsverksamhet som helt bygger på vinster i välfärden.
Han bidrar villigt till att delägaren Patrik af Jochnick Karlsson på bästa sändningstid får reklam för sin verksamhet och dessutom får breda ut sig om hur behandling är så viktigt. Patrik af Jochnick Karlsson är ju för fan part i målet och har ett direkt intresse av att syltryggar på tingsrätterna daltar med de etik- och morallösa kriminella element som befolkar dessa behandlingshem.
När förlorade det offentliga Sverige tron på personligt ansvar och moral? När blev det ok i public service att skamlöst göra okritisk reklam för vinsterivälfärdenföretag?
När övergav man de goda exemplen? Det är svårt att inte tänka på alla skötsamma och strävsamma unga kvinnor, som ska stå ut med daltandet med odugliga män om och om igen. Tacka fan för att de flyr till större städer.
Lunneborg avslutar sin artikel med detta:
”Flera har valt att stanna i Västernorrland efter behandlingen. I behandlingsmetoden finns en möjlighet att slussas ut till ett vanligt svenssonliv med egen bostad och jobb.”
Det är helt makalöst. Kramfors är en kommun stadd i förfall. Har du inte kört från brofästet upp mot Kramfors, vidare till Väja, Bollsta, Ytterlännäs och Nyland – gör då det! En ung laglydig man som växt upp i Bollsta kan nog hoppas på bostad, kommunen har ju halverats i storlek över decennierna, men arbete? Är du addidasriddare från storstädernas ghetton, kan du dock tydligen hoppas på försörjning bara genom att inte begå brott.
Att sådana här behandlingshem hamnar i Kramfors är inte heller en slump. Kommunen är knökfull med stora vackra hus från en svunnen tid, då där sjöd av ekonomisk aktivitet. Hus som är otroligt billiga p.g.a. obefintlig efterfrågan lokalt. Sådana hus som får kissnödiga socialtanter och prusseluskor i södra Sveriges större städer att lycksaligt himla med ögonen. Dit ska vi skicka välfärdssamhällets socioekonomiska menlösheter.
För en vanlig löntagare eller pensionär är det svindlande summor som dessa företagare bärgar hem till sina egna privata konton genom denna verksamhet. Förutom väl tilltagen lön så erhåller Af Jochnick 40 % av vinsten 1.250.000 kr. Inte illa för en 38-åring med synnerligen diffus bakgrund. Pengar som kommer uteslutande från skattemedel.
Nästan i klass med paret Göran Persson dvs förre socialdemokratiske statsministern och hans fru, fd Systembolagschefen Anitra. Alla har de det gemensamma, de behärskar intill fulländning konsten att bärga hem kapital ur lätt tillgängliga skattemedel. Inte genom yrkeskunnande i form av egen bedriven verksamhet som producenter eller köpmän.
Lånar några ord av Alf Henriksson, vilka säger något om denna typ av människor: Gemensamt för alla dessa personer är: De hyvlar inga bräder, garvar inget läder, sömmar inga kläder, de bara sammanträder.
Och skatt på utdelning är ju betydligt lägre än skatt på lön så netto blir det bra klirr i plånboken.