Så kommer vi då till svaret på frågan i rubriken. Men först en snabb sammanfattning av de två tidigare inläggen (1 och 2).
Det finns två leverantörer av livsmedel till kommunens kök. Den ena är Norrmejerier. Båda är offentligt upphandlade i enlighet med LOU. Avrop sker också i mindre omfattning från lokala matbutiker. I kommunens kostpolicy har fullmäktige fastslagit att minst 50% av livsmedlen antingen skall vara ekologiskt producerade eller närproducerade.
Kommunens definition på närproducerad är extremt geografiskt vidlyftig: livsmedel som är producerade eller förädlade i de fyra nordligaste länen. Som kuriosa kan nämnas att fågelvägen är avståndet mellan Övik och Kiruna runt 50 mil, medans det till Stockholm är 44 mil. Fullmäktige kanske skulle behöva en lektion i geografi? Trots den vidlyftiga definitionen, så misslyckas kommunen, ty 2019 var 41% av livsmedlen ekologiska eller närproducerade.
Den stora leverantören av livsmedel till kommunens kök är Martin & Servera.
Nu kanske du läsare tycker att ett västgötaklimax har uppnåtts? För vem utbrister inte: jaha, och än sen då? Det gjorde nämligen vi. Tills vi tittade närmare på vad Martin & Servera är och, framförallt, ingår i för koncern.
Men innan vi redogör för det, så vill vi återigen påminna om målet med ekologiskt och närproducerat, likaväl som om kommunens högtravande formuleringar i Måltids- och livsmedelspolicyn. Därtill vill vi också förklara varför vi kom att titta på detta med livsmedelsförsörjningen till kommunköken. Det beror på ett tips vi fick.
Tipset sa att kommunen köpt in kyckling från Thailand.
Över till Martin & Servera. Bolaget beskriver sig som ”Sveriges ledande restauranggrossist”.

Hur ser koncernstrukturen ut? Jo, vi börjar med Martin & Servera Restauranghandel AB. Vi förutsätter att det är i detta bolag livsmedelsförsäljningen finns. Bolaget omsätter 11,9 miljarder kr!

Men detta bolag är dotterbolag i Martin Servera-koncernen och det överliggande bolaget Martin & Servera Aktiebolag omsätter 15,4 miljarder kr. I koncernen ingår flera andra bolag, t.ex. Martin Olsson.

Tror ni att det stoppar vid detta? Nej, nej, nej.
Martin & Servera Aktiebolag ägs till minst 50% av Axel Johnsson Aktiebolag, som kontrolleras av storpotäten Antonia Ax:son Johnsson. Omsättningen är svindlande 89 miljarder kr. I koncernen ingår företag som Åhléns, Filippa K, Kicks, Dagab, Axfood, Hemköp, Willys och många, många fler. Totalt 195 bolag.
Ska vi sätta 89 miljarder kr i perspektiv, så kan det noteras följande: Öviks kommunkoncern omsatte 5 miljarder kr förra året, Polismyndigheten omsätter runt 30 miljarder kr (hela landet) och Försvarsmakten omsatte 41 miljarder kr.
Klart? Nej.
Axel Johnsson ägs till minst 50% av det holländska bolaget B.J.A Croonen, som i sin tur ägs av Antonia Ax:son Johnsson. Från Svd:
”För att slutligen återgå till den komplexa och komplicerade koncernstrukturen så ägs Axel Johnson AB av Axel Johnson Holding AB. Detta holdingbolag ägs till stora delar – direkt eller indirekt av Antonia Ax:son Johnson. Hon direktäger, enligt Dagens Industri, drygt 5 procent av aktierna. Hon äger 80 procent av det nederländska bolaget B.J.A Croonen som äger resterande, 95 procent av aktierna i Axel Johnson Holding AB.”
Så här ser det ut, gott folk. Vi återkommer med lite funderingar kring detta och hur sammanhanget skär sig rejält med sosseriets retorik.
Stopp! Men det där med thailändsk kyckling då?
Vi vet inte. Men säkert är att nog finns det thailändsk kyckling i Martin & Serveras utbud:

Smaklig fredagsmiddag. Till desserten kanske hushållet kan diskutera det rimliga i att privata utförare i hemtjänsten är förbjudna av sosseriet i Övik, men varje tugga barn, elever och gamla tar i kommunens regi, blir till vinst hos 89-miljardersomsättaren Antonina Ax:son Johnsson.
Hos oss serveras ingen salladskyckling från Thailand.
Att läsa era så kallade granskningar nuförtiden är som att äta kallgröten. Ni serverar oss en massa skit som ni tror vi nöjer oss med. Självkritik verkar vara obefintlig hos skaran hos er som mer än gärna tycker till istället för tänker efter. Ett exempel är att ni låter Tomas Esaias Englunds ibland helt bisarra krönikor passera helt obemärkt och kommenterade. Söker man på er sida så heter han Tomas Englund och i en av era krönikor så snarare hyllar honom istäĺlet för att ifrågasätta hans ordbablande om ditt och datt. Man får ju lätt den känslan att han är en av er och består resten av redaktionen av likalydnande förmågor så förstår vi ert problem. Just nu så märker ni ingenting men om ett tag så dyker “sotdöden” upp och om säg cirka 9 månader, lagom till surströmmingspremiären 2021 så är er site uttömd och uträknad och ni har skrivit fördigt. Jag ser fram emot det.
Inget hindrar dig att sluta läsa redan nu. Kanske kan du börja skriva själv?