Ett tämligen bisarrt förhållande rörande Region Västernorrland, är att en regionmedlem (ni och vi) inte enkelt kan utläsa ur årsredovisningen hur mycket pengar sjukvården förbrukar.
Allt som ska – måste – finnas med i årsredovisningen finns där. Därför kan vi se kostnaden för personal, hur regionens intäkter fördelar sig mellan skatt, statliga bidrag och avgifter, m.m.
Men ingenstans finns uppgiften hur hög andel av regionens totala utgifter som är hänförliga sjukvården. Åtminstone inte enkelt uttydbar.
Kanske behöver någon läsare här påminnas om detta: RVN har flera strängar på sin lyra än sjukvård. I lag med länets kommuner driver man kollektivtrafik via Kollektivtrafikmyndigheten (Din Tur). Man äger tillsammans med Sundsvalls kommun Scenkonstbolaget och anslår ekonomiska medel till detta. (Ni vet, de där trikåmänniskorna som dansade bakom skyltfönster när coronahysterin stod på topp?). I Härnösand har RVN ett länsmuseum tillsammans med Härnösands kommun.
I årsredovisningen ges visserligen besked om utgifter i vissa väl avgränsade och nog så intressanta utgiftsområden. Sålunda får vi veta att primärvården har köpt bemanningstjänster för 114 Mkr, sjukhus- och specialistvården dito för 291 Mkr och psykiatrin för 27 Mkr. Antalet årsarbetare i hälso- och sjukvården var 4226 till antalet. Kom då ihåg att i detta antal ingår inte personal i privat sektor som utför hälso- och sjukvårdstjänster åt regionen. Därtill har man köpt sjukhus- och specialistvård av andra regioner för 429 Mkr.
Årsredovisningen talar också om att de regiondrivna vårdcentralerna hade 150 243 listade invånare och motsvarande antal för privata vårdcentraler var 94 051.
Vi får vidare veta att såväl hälso- och sjukvård som tandvård har bemanning och brist på kompetens som ett av de största problemen.
Regionens totala kostnader uppgick till 10,0 miljarder kr förra året. Av dessa var 22,7 Mkr anslag till länsmuseet, 254,8 Mkr till Kollektivtrafikmyndigheten och 40,9 Mkr till Scenkonstbolaget. Tillsammans utgjorde dessa anslag 3,2% av regionens kostnader. Hur hög andel av resten som utgjordes av kostnader för hälso- och sjukvård, vet vi alltså inte. Siten Ekonomifakta anger dock att av regionernas sammanslagna kostnader i riket på 421 miljarder kr, så utgör 82% hälso- och sjukvårdskostnader.
Det blir ungefär 33 200 kr per år och invånare i riket.
Regionens kostnader om 10 miljarder kr finansieras med 6 miljarder kr från regionskatten och 2,2 miljarder kr från generella statsbidrag. Resterande finansieras med bl.a. vårdavgifter på knappt en halv miljard kr och riktade statsbidrag om 0,8 miljarder kr.
Vad kan man jämför siffran 33 200 kr i sjukvårdskostnad per invånare och år med? Vi tycker att en intressant jämförelse är denna:
Kommunen har i princip fyra huvudsakliga typer av återkommande intäkter. Dessa är skatteintäkter, generella statsbidrag, riktade statsbidrag och avgifter. De två senare tillhör vad som kallas ”verksamhetens intäkter”. De är alltså knutna till en viss verksamhet. Fritids kan tjäna som exempel. Där betalar föräldrar en avgift och ansvarig nämnd (bildningsnämnden) kan få bidrag från statliga myndigheter för att vidta vissa åtgärder eller driva vissa projekt. När dessa intäkter avräknats verksamhetens kostnader, så finansieras resten med medel anslagna från skatteintäkter och generella statsbidrag. Slår man ut dessa anslag per invånare och nämnd, så kan man konstatera att kommunstyrelsen erhåller 3214 kr/invånare, kultur- och fritid 3089 kr/invånare och humanistiska nämnden 6018 kr/invånare. (Humanistiska nämnden är i princip socialtjänstens verksamhet och socialbidrag). Sammanlagt drygt 12 000 kr/invånare.
För att få en uppfattning om kostnaden i dessa tre verksamheter, skulle vi behöva känna till deras intäkter från riktade statsbidrag och avgifter. Det gör vi inte, men det är rimligt att tro att kostnaden överstiger 15 000 kr/invånare.
Och det är ett obehagligt förhållande. Socialtjänst, kommunstyrelse och kultur- och fritid tuggar i sig lika mycket pengar per näsa som halva sjukvården.
Ovan var sifferövningar för den intresserade. I nästa inlägg återvänder vi till syskonparet Anna-Belle Strömberg och Glenn Nordlund. Hur ser deras förhatliga privata sjukvårdsförsäkringar ut egentligen? Det är då bra att ha siffrorna ovan som bakgrund.
Fler inlägg
RVN och bemanningen
S tar verksamhetspolitisering till en ny nivå – startar ”Vårdanställdas S-förening”
Sjuk sjukvård: siffror och data på bemanningshaveriet