Urbaniseringen visualiserad genom papperskorgar

År 1952 hade Sverige 2498 kommuner på en folkmängd om 7 miljoner. Den genomsnittliga kommunstorleken var 2800 invånare.

Idag har vi 290 kommuner och 10,5 miljoner invånare. I snitt har en kommun 36 200 invånare. Endast 5 kommuner är mindre än 1952 års snitt; Bjurholm, Dorotea, Sorsele, Arjeplog och vår granne Åsele.

Rikets största kommun är Stockholms Stad med 900 000 invånare. Island har som jämförelse 373 000 invånare. Ett eget land. Ett folk, med ett eget språk och en unik kultur.

Vi hoppas att du läsare förstår att någon kommunal demokrati inte existerar i Stockholms Stad. Den gängse invånaren befinner sig påverkansmässigt längre bort från den politiska makten i stadshuset, än vad islänningen har avstånd till landets statsminister. Ett s.k. borgarråd med ett visst ansvarsområde – kultur, idrott eller vad det nu må vara – slickar girigt i sig en månadslön på över 100 000 kr.

Där lever den härskande klassen och den är såväl blå som röd.

Skatt som tas ut av medborgarna skickas alltid till en central administrativ maktenhet. Så har det varit i tusentals år. I vårt moderna välståndsland är det sedan meningen att skatten ska återbördas landets skrymslen och vrår genom central planering.

Det sker inte. Istället koncentreras skatterna och deras omsättning i centralorten. Utvecklingen är obeveklig. Större skolenheter, som det heter på byråkratiska. Nedlagda hemtjänstkontor i småorter. Ständigt ökade anspråk i centralorten; arenor, kulturhus, resecentrum.

Hur ska man illustrera utvecklingen så att den blir tydlig för alla?

Papperskorgar.

Hur många kommunala papperskorgar får du för din betalade skatt, vännen min?

Löjlig fråga, tycker nog en del. Inte alls. Kommunen existerar för att ge dess invånare service via ett gemensamt skatteåtagande.

Vi begärde ut en förteckning över kommunala papperskorgar. Och vi fick en sådan. Tjänstemannen som svarade lämnade följande förbehåll:

”Här kommer den. Jag vill förtydliga att det rör sig om ett arbetsmaterial som INTE är komplett. Det kan här finnas dubbletter men det kan också finnas flera kärl noterade på en rad/ärende. Så radantalet (156) är med andra ord inte det exakta antalet sopkärl vi hanterar. Vi kan också ha missat några.

Arbetet är pågående. Därför kan vi fysiskt ha plockat bort, alternativt lagt till kärl, sedan inventeringen gjordes (2020-21) och inte korrigerat i systemet. Likaså har vi sopkärl i anslutning till vissa busshållplatser vilka inte är fullt ut redovisade här.

Därför vill jag uppmana dig att se det för vad det är, ett arbetsmaterial, och tveka inte att slå mig en pling om det är något du funderar över.”

Vi menar att förteckning är god nog att redogöra för, likaväl som att visa på vår poäng: skattemedlen graviterar mot centralorten. Vi där utanför ska hålla god min och glädjas över politikernas arbete för att centralorten – semantiskt maskerat som kommunen – får ett kulturhus.

Så här fördelas de kommunala papperskorgarna i kommunen:

Håll tillgodo skattejon.

Spara PDFSkriv ut