Modo, avtalen och kommunen

Öppningsscen. Selma 8 år gammal. Blonda lockar. Aningens gammalmodig klädsel. Söt med brådmogen uppsyn. Mor av äldre slag, närmar sig 50 år. Saktmodig. Selma har en röst liknande Disneys unga tjuren Ferdinand. Modern har ungefär samma röst som Ferdinands mor.

Selma: Men varför har man kommuner, mamma? Vad är de liksom bra för?

Modern: Hur ska vi annars kunna ha ett elitishockeylag?

På önskemål har kommunen beviljat förlängning av avtalen med Modo hockey. Avtalen löper ut nu vid årsskiftet. Klubben har brutet räkenskapsår som löper 1 maj till 30 april. Man vill harmoniera avtalen med kommunen med sitt räkenskapsår. Förlängen gäller alltså endast perioden 1 jan till 30 april. Beslut om detta är taget i kultur- och fritidsnämnden. 

På detta sätt framställs saken i kommunala dokument. Uppenbarligen är det då viktigare att avtalen följer Modos räkenskapsår än kommunens dito (som är kalenderår). Ingenstans förklaras varför det är en kommunal uppgift eller berömvärd handling att kommunala avtal anpassas efter motpartens räkenskapsår. 

Allehanda redogör för saken i en nätartikel på lördagen när detta skrivs (21 oktober). Björn Olsson (C), som är ordförande i samma nämnd, intervjuas. På en direkt fråga från journalisten Viktor Holmström om huruvida kommunens ekonomiska stöd till Modo ligger på en rimlig nivå, svarar Olsson att svaret på den frågan behåller han för sig själv. Då med tillägget att “vad som är rimligt beror på vem man frågar”.

Nog för att Björn är centerpartist och därmed sällan kan avkrävas varken logiskt tänkande eller självständigt agerande – och därför ofta må vara ursäktad – men nu var det ju faktiskt han som fick frågan. Politiker som svarar som tjänstemän finns det rikligt av, ändå är det lika dumt och obehagligt varje gång. Självklart borde väljarna ges ett svar på hur det nyliberala partiet C ser på skattesubventionerad ishockey. 

Är det rimligt att tro på framställningen att det är så bra för Modo att de nya avtalen löper med start som sammanfaller med början av deras nästa räkenskapsår? Naturligtvis inte. 

Det har varit känt i åratal att avtalen löper ut nu vid årsskiftet. Kommunen har haft hela året på sig att hantera detta. Nya avtal skulle redan kunna vara undertecknade eller deras utkast klara och presenterade för såväl fullmäktigeledamöter som oss invånare (och inte minst skattebetalare). Skulle Modo ha lidit stor ekonomisk skada av ett sådant förfarande? Nej.

Vad handlar saken förmodligen om då? Detta: stora överföringar av skattemedel till lek och spel är – på ren svenska – jävligt osexigt. Modo vill inte riskera att inleda säsongen med en offentlig diskussion som kan ge badwill långt utanför kommungränsen. För, jo, den rejält tilltagna skattesubventioneringen av Modo har ett nationellt nyhetsvärde. Låt oss påminna om hur den sett ut hittills.

Till att börja med har skattebetalarna lånat ut pengar till Modo. Skulden är idag 32,5 Mkr. Under fem års tid gavs Modo amorteringsfrihet på detta lån. Idag gäller en amorteringstakt på 2 Mkr per år. Lånet skall därmed vara avbetalt år 2039.

Vi känner inte till vilken ränta kommunen tagit ut på detta lån, men det lär vara en kapitalförlust för oss skattebetalare. Med detta menar vi att kommunen inte lånat ut pengarna på affärsmässiga villkor och därmed missgynnas huvudmännen (skattebetalarna). 

Avtalen bygger på något som kommunen kallar för “grundavtal”. Detta avtal är sedan kompletterat med uppdragsavtal, hyresavtal och tilläggsavtal. I korthet fungerar det så att grundavtalet utgör säkerhet hos Swedbank för klubbens lån där. Faktum är att Modos fakturering gentemot kommunen inte betalas till klubbens bankgiro eller konto. Nej, kommunen betalar till ett konto hos Swedbank som banken förfogar över. Elakt uttryckt är Modo satt under ekonomiskt förvaltarskap, eller kanske snarare: banken litar inte på klubben. Åtminstone litade man inte på klubben när upplägget avtalades.

Nettoflödet till Modo från skattebetalarna i dessa avtal är knappt 17 Mkr årligen. Det avser allt från hyra av konferensrum i arenan till ersättning för ispist. 2 Mkr av dessa går via Rodret och dess dotterbolag i kommunkoncernen. Alla ska med. 

Observera att i dessa 17 Mkr ingår inte kostnader som uppstår när kommunen agerar dålig bank gentemot Modo. Inte heller arbetskraftskostnaden för kultur- och fritidschef m.fl. tjänstemän på kommunen som förväntas lägga ansenlig tid på ishockey. Och ja, vi påminner: ishockey är inte en kommunal kärnverksamhet, oavsett vad Selmas mor i sitt saktmod lär sin dotter. 

I Modos årsredovisning för 2022/23 framgår att klubbens skulder summeras till 102,4 Mkr. Däremot skriver man inte en rad i noterna till balansräkningen om att kommunen har fordringar på klubben på över 30 Mkr. 

Lek med tanken att ett aktiebolag är helt beroende av stöd från kommunen de har sitt säte i. Man har intäkter i form av bidrag från kommunen, diverse politiskt beslutade hyresavtal med kommunen som ger bolaget intäkter och man har skulder till samma kommun. Att inte redogöra för att verksamheten står i grav beroendeställning till kommunpolitiskt beslutsfattande, vore högst bedrägligt. Modo kommer undan med det, men det är uppenbart att man skäms för saken – åtminstone utanför kommunen.

Modo anger däremot i sin årsredovisning för räkenskapsåret 2022/23 att en framgångsfaktor var “vår ekonomiska utveckling från bankrutt till att klara nivån i SHL med råge”. Jamen så bra då. Kanske dags att se till att navelsträngen till kommunkassan klipps av då?

Det bör nämnas att fr.o.m. säsongen 2016/17 och framåt har Modo gjort ett positivt resultat varje år. Det spänner mellan 2,2 Mkr och 4,7 Mkr. Senaste säsongen blev det 4 Mkr. 

Den här texten handlar inte om att förvägra människor glädjen av att uppskatta och deltaga i ishockey. Däremot är ishockey något som civilsamhället bör ordna och stå för. Det ingår inte i det kommunala uppdraget att hålla någon idrott under armarna, allra minst elitsatsningar. 

Därför borde Modos supportrar vara de som fyller gapet mellan intäkter och utgifter, samt lägger på lite extra för att ge klubben de där årliga miljonresultaten. Säg att det finns 10 000 supportrar av det mer engagerade slaget i kommunen. För att hosta upp 17 Mkr (kommunens nettokostnad idag) så behöver ni bidra med 1700 kr per person och år. Säkerligen finns det ett tvåsiffrigt antal företag i kommunen som kan skänka betydligt mer än så per år.

Det är nu – tyvärr – inte klubbens strategi. I årsredovisningen redogör man lika lite för donationer som man gör för de kommunala lånen. 

Istället ägnar man sig åt riktigt bedräglig matematik i sina presentationer utåt. I en presentation som skickats ut till kommunfullmäktiges ledamöter fastslår man att nettokostnaden för kommunen endast är “13 kr/innevånare och år!” (stavning i original).

[På uppmaning från Selma lägger vi upp det underlag kommunens politiker fått av kommunförvaltningen. De återfinns nedan.]

Spara PDFSkriv ut