Samlingsnamnet på äldreboenden är “särskilt boende”. Sådant boende delas upp i tre kategorier: servicehus, vård- och omsorgsboende samt korttidsplatser.
Nedan framgår hur många platser det finns i respektive boende:
Bilden är tagen ur en rapport lämnad till humanistiska nämnden och omsorgsnämnden. Rapporten är upprättad den 28/12 2018.
Lediga boenden:
Utöver dessa lediga platser så fanns 3 lediga platser i demensboenden.
Vi kanske ska fundera lite på vad “ledig plats” egentligen betyder. Knappast är det att det finns en överkapacitet i utbudet boenden. Snarare är det så att människor lämnar sina boenden, antingen genom dödens inträde eller för en plats i sjukvården utan att förväntas komma tillbaka. Boendeplatsen sägs upp. Men det tar en tid innan platsen kan komma en annan människa till del. Rum/Lägenhet behöver tömmas av anhöriga. Därför är “lediga” ett ord som ger fel association. Kanske vore “under byte” bättre. Hyresgästen har avflyttat men ingen ny har tagit platsen i besittning ännu.
Notera att nybyggda Rosenbacken har en 1 plats under byte av hyresgäst på 90 lägenheter. Bjästagården har 3 på 26 platser. Detta är något av en statistisk anomali. Antingen är de boende på Rosengården väsentligen friskare än på Bjästagården, eller så har Bjästagården svårt att fylla sina platser. Det senare låter inte troligt. Om någon läsare kan förklara detta får ni hemskt gärna kommentera under inlägget eller på facebooksidan. Slumpen kan förstås vara en förklaring. Vi hatar slumpen.
Slutligen hur många som är biståndsbedömda:
Här är, tolkar vi det som, den grupp som väntar på plats i särskilt boende. Den utgörs nästan helt av människor som har behov av vård- och omsorgsboende. Vi har ställt frågan till kommunens samordnare om denna grupp är en kö. Frågan har ställts på email. Som vanligt i känsliga frågor blev vi ombedda att ringa istället. Saken är alltså på något sätt så komplicerad att samordnaren kan inte knacka ned några snabba rader i ett email som förklarar hur fördelningen av “lediga” platser görs.
Framtiden då? Låt oss resonera. Ett alternativ är att bygga ett eller flera äldreboenden till. Själva byggkostnaden är nog trots allt hanterbar. Om kommunen lånar 150 Mkr och vi räknar på en genomsnittsränta under de närmsta 30 åren på 5%, så blir ränta och amortering i snitt knappt 9 Mkr per år under den 30-årsperioden. Det finansierar vi genom att halvera arvoden och ersättningar till de förtroendevalda (kommunens årliga utgift var 18 Mkr, kanske ni kommer ihåg?). Vi anses ha råd med simhallsbyggen, så varför inte?
Nej, det djävulska ligger i driftkostnaden. Arbetskraftskostnad, uppvärmning, förbrukningsmaterial inklusive mat, samt underhåll – allt detta är tillsammans mycket mer än ränta och amortering. Och gamlen går just inte att lugga så mycket mer nu, när det gäller egenavgifter. Är du som läser ung? Ja, då kanske ett förtydligande är på sin plats, vad gäller detta sista påstående. Det är alltså så att de gamla betalar en avsevärd avgift för sitt boende (eller hemtjänst). Glöm det där med att vi har så höga skatter och får då så mycket tillbaka. Du får tillbaka när du inte behöver det och får betala egenavgifter när du är som svagast. Det är den svenska modellen. Socialdemokratiskt köp av röster. Maxtaxa på dagis, minimitaxa på äldreboendet.
Så vad kan då kommunen göra? Spela med de kort man har. Det betyder att hemtjänsten kommer att expanderas istället för antalet särskilt boendeplatser. För att inte antalet biståndsbedömda ska se stötande högt ut, lär också ribban för att bli biståndsbedömd höjas. Det här är förstås inte något som sker över en natt, utan med små steg. Sakta anpassas vi till ett i dessa avseenden fattigare samhälle.
En sista aspekt är arbetskraftsförsörjning. När kommunens ekonomi pressas nedåt, så minskar utrymmet för lönehöjningar i vårdsektorn. Det får konsekvenser vad gäller nyrekrytering till yrkena där. Frågan är hur äldreomsorgen kommer att se ut m.a.p. på personal om 10 år? I nästa inlägg tittar vi lite på hur kommunen dimensionerar gymnasieprogrammen och vilka utbildningsval unga gör i kommunen.
Fler inlägg
RVN och bemanningen
S tar verksamhetspolitisering till en ny nivå – startar ”Vårdanställdas S-förening”
Sjuk sjukvård: siffror och data på bemanningshaveriet