Mäklarfirman Mäklarhuset fortsätter ägna sig åt en slags PR-mässigt självskadebeteende, genom att sälja sina tjänster till Arne Gavelins förvaltare Linda Walegren från företaget Optio AB. Ett betydande antal av kommunens hushåll lär ha fått Mäklarhusets mycket påkostade annonstidning ”Villaguiden”. På sid 24 finner man Arne Gavelins två hyresfastigheter i Bredbyn. Fastigheterna är i sorgesamt sällskap, då annonsen intill är Hägges övergivna industrilokal.
Bloggläsare har hört av sig och meddelat följande: Arne Gavelins förvaltarskap kommer att tas upp till prövning i Ångermanlands Tingsrätt den 2/12 kl 13:00 (Härnösand). Därmed har en mycket spelteoretiskt intressant situation uppstått. Vi resonerar och spekulerar kring den i slutet på detta inlägg. Låt oss här nämna en sak, egentligen så självklar att den inte behöver nämnas, men vi gör det ändå: Arne Gavelins intressen gynnas av att förhandlingen hålls inför öppna dörrar och att engagerade och intresserade medborgare närvarar som åhörare. Därför bör Arne Gavelins juridiska ombud kräva att förhandlingen inte hålls bakom stängda dörrar, om den saken förs på tal. Det försätter den som ändå kräver stängda dörrar i en tveksam situation – vad vill man dölja eller vad skäms man över?
Nu på onsdag 30 oktober kl 17:00 besöker Moderaternas partisekreterare Gunnar Strömmer café UH.
För den som inte vet vem Gunnar Strömmer är, så är han advokat och född nolaskogsare med en lång karriär i Moderaterna. Läs mer om honom här. Mer intressant är att han också är grundare till den ideella föreningen Centrum för rättvisa. Föreningen beskrivs på wikipedia så här:
”Stiftelsens ändamål är att få genomslag för de fri- och rättigheter som skyddas i Europakonventionen, grundlagen och vanlig lag. Stiftelsen driver rättsfall i domstol och verkar även för att främja det offentliga samtalet kring mänskliga rättigheter genom utbildning, forskning och deltagande i den allmänna debatten. Centrum för rättvisa tar inte betalt av sina klienter och är ombud i fall där enskildas grundläggande fri- och rättigheter anses ha kränkts, oftast med stat eller kommun som motpart.”
Arne Gavelins fall vore perfekt för Centrum för rättvisa att sätta sig in i och uppmärksamma. Kanske t.o.m. åta sig att representera Arne Gavelin. Den s.k. oppositionen är också obehagligt tyst i fallet Arne Gavelin. Vi vet varför C är tysta (och kommer återkomma till det). Men vi förstår inte varför M tittar åt andra hållet.
Över till spelteorin.
Om fallet Arne Gavelin är ett rusande tåg, så är förhandlingen i tingsrätten en tågväxel. Antingen upphävs förvaltarskapet eller så förblir det. Beroende på vilket, växlas fallet in på olika spår. Respektive spår har sina problem för de förtappade själar som agerat lägervakter i denna historia. Vi lydde bara order.
Dramat har fyra parter. Arne Gavelin. Rättsväsendet i form av Ångermanlands Tingsrätt och dess chef Lena Wahlgren. Tjänstemännen på överförmyndarenheten. Politikerna, både utsocknes sådana i Överförmyndarnämnden och kommunpolitiker i Övik.
Det politiska intresset är att Arne Gavelins förvaltarskap hävs. För Guds skull, få detta att försvinna – nu! Vi riskerar en politisk katastrof, för bövelen. Överförmyndarnämnden domineras av politiker från andra kommuner än Övik. Knappast vill de bli nedkletade med klet från Övik. Därtill lär S och i synnerhet Jan-Olov Häggström, vilja att saken bara försvinner från folkmedvetandet. Desto fortare, desto bättre. Detta då Häggström ensam var Överförmyndare i 18 år. Allt ni nu läser om och betraktar vad gäller överförmyndarenhetens tjänstemäns agerande, beror på en kultur skapad av Jan-Olov Häggström. Börjar det rotas i överförmyndarens historiska fall, så kommer Jan-Olov Häggströms politiska eftermäle att beseglas.
Men vad händer om förvaltarskapet upphävs? Jo, Arne Gavelin får sin frihet och rättshandlingsförmåga åter. Därmed också möjligheten att driva skadeståndsärenden mot förvaltaren Linda Walegren. Hon – inte hennes arbetsgivare Optio – är personligen ansvarig, enligt föräldrabalken, för de beslut hon fattat som förvaltare. Rättsfall finns där f.d. huvudmän framgångsrikt drivit skadeståndsmål mot f.d. förvaltare. Arne Gavelin kan också ifrågasätta att han överhuvudtaget blev satt under förvaltarskap. Den ansökningsprocessen drev överförmyndarenheten. Visserligen finns inget tjänstemannaansvar kvar i vårt arma land. Men fullständig frihet att begå övergrepp mot medborgare, utifrån handlingar som kan beskrivas som tjänstefel, har kommunens tjänstemän inte. Det kan bli ett rättsligt efterspel.
Sen har vi frågan hur ansvar skall fördelas mellan överförmyndarenheten och Lena Wahlgren på Ångermanlands Tingsrätt. Lämnade överförmyndarenheten in en bedräglig ansökan som, så att säga, lurade Lena Wahlgren att fatta fel beslut? Eller har Lena Wahlgren, både i det interimistiska och slutliga beslutet, helt enkelt agerat fel och fattat beslut om synnerligen ingripande åtgärder i en människas liv, trots att underlag som styrkte ett verkligt behov av detta, saknades? En av bloggens medarbetare utreder nu vad lagmannen har för instruktioner att följa i dylika ärenden och förhoppningsvis kan vi återkomma till den frågan.
Naturligtvis är politikerna beredda att offra både förvaltare och sina egna tjänstemän. Det var deras fel. Men man sitter inte som chef för överförmyndarenheten i flera år utan att snappa upp snask. Sådant snask som kan plockas fram och användas som hållhake på valda politiker. Tjänstemännen på kommunen lär alltså inte tyst acceptera att bära hundhuvud för allt som är fel i denna historia.
Det andra växelspåret är att förvaltarskapet består. Tjänstemännen hänvisar till sekretess om och när media ställer besvärliga frågor. Lagmannen Lena Wahlgren är en medborgare höjd över varje misstanke. Men. Politisk katastrof. Ty fallet har vuxit på ett sätt ingen kunde föreställa sig. Består förvaltarskapet så gör man Arne Gavelin till en martyr. Ett formidabelt politiskt redskap. Titta bara på vad den här bloggen har ställt till med.
Redan försäljningen av Arne Gavelins fastigheter är ett stort politiskt dilemma. För om vi för diskussionens skull accepterar att Arne Gavelin är satt under förvaltarskap, så kvarstår frågan: varför säljs hans fasta egendom bort? Det återstår att överförmyndarnämnden eller dess tjänstemän på delegation, fattar beslut om att godkänna eller underkänna försäljningarna. Vem vill fatta ett sådant beslut? Nämndens ledamöter mår förmodligen fysiskt illa vid blotta tanken. De kommer att vilja skjuta frågan till tjänstemännen. Men tjänstemännen, å andra sidan, vill förstås inte fatta oerhört kontroversiella beslut av politisk karaktär. Kanske kan S lova någon av överförmyndarenhetens tjänstemän en upphöjd position i utbyte mot rätt delegationsbeslut. Det är dock tveksamt. Det skulle i så fall vara en synnerligen omdömeslös person. Saken kommer förstås bli känd och att ensam få hela Arne Gavelins martyrskap projicerad ned i sin person, vore en katastrof.
Fastighetsförsäljningen lär man alltså hantera på det sättet att man skjuter på frågan om godkännande tills efter tingsrättsförhandlingen den 2/12 och det beslut som några veckor därefter kommer att fattas av vem det nu blir på tingsrätten som håller i förhandlingen. Du läsare bör också förstå att oavsett om försäljningen godkänns, så får Arne Gavelin betala arvodet till Mäklarhuset och Skogens hus. Om försäljningarna godkänns, så kommer saldot på Arne Gavelins bankkonto att stiga med 7-8 miljoner kronor eller så. Pengar han inte själv kommer att disponera. Så trots att han själv vill leva spartanskt och ge bort en betydande summa varje månad till människor i sin närhet han månar om, så kommer han inte ges den möjligheten. Inte heller kommer han få ta limousine till Sundsvall, spela på kasino och käka löjromssnittar i baren. Inte för att vi på något sätt tror att sådant beteende ligger för Arne Gavelin. Vill han skänka pengar till Greenpeace, så lär förvaltaren Linda Walegren också säga nej.
Vi håller det för mer sannolikt att Ångermanlands Tingsrätt beslutar att Arne Gavelins förvaltarskap ska bestå än att det tas bort. Men, det är en sannolikhetsbedömning. Möjligheten finns helt klart att han blir fri sitt myndighetsparasitära påhäng. Oavsett så tar alltihop en ny vändning på eftermiddagen den 2/12.
Mäklarhuset i Örnsköldsvik lägger inga moraliska aspekter i eller på sitt handlande. Tjäna Pengar är det som styr deras vardag. Herr Arnes bostäder slumpas bort för en spottstyver.
Ringvägen 18 i Mellansel, en fullgod villa slumpas bort för 245.000 kr. Frälsningsarméns lokal i Bredbyn, 150.000 kr. Bortslumpas. Här gäller inte det att “töja ut priset” för maximal intäkt till Herr Arne. Bort med skiten. Hit med arvodet, 65.000 kr. Give us your money! Cash is King!
Att de inte skäms!