Den senaste tiden har regional media närmast överösts med artiklar och opinionsyttringar kring vad som givits namnet ”social dumpning”. Tankefiguren är att ”rika” kommuner i Stockholmsområdet skickar iväg individer eller familjer som försörjs genom socialbidrag, till ”fattiga” kommuner i Västernorrland. Tack och hej leverpastej. Moderater exporterar socialfall till sossar i Norrland.
Gå inte på de här dumheterna. Låt oss förklara varför.
Till att börja med handlar det inte om socialfall av Kenta- och Stoffeslag. Det handlar om ”nyanlända” som lämnar den två år långa etableringsfasen. 2016 stiftade riksdagen ännu en lag som skjuter det kommunala självstyret i sank – bosättningslagen. Den ger Migrationsverket rätt att anvisa migranter till kommuner. Mottagande kommun är skyldig att sörja med bostad åt de anvisade.
Men skyldigheten gäller endast i två år. Förvaltningsrätten har fastslagit att kommunen har rätt att säga upp kontrakt efter denna tid. Så vad händer i kommuner där det inte finns en, enda förbannad bostad att uppbåda till människor som lever på socialbidrag eller annan typ av inkomst som inte accepteras av varken kommunens allmännytta (om sådan ens finns) eller privata hyresvärdar? Jo, de som lämnar etableringsfasen förlorar sin bostad med stor sannolikhet.
Och då börjar ett gediget spektakel för kommunen. För vad ska de göra? Sätta vederbörande på gatan? Nej, kommuntjänstemännen börjar söka bostad i andra kommuner. I hela landet. (Inte bara i Norrland). Och vissa kommuner har så omdömeslösa hyresvärdar att de accepterar sådan inkomst som de flesta inte ens hyr ut ett garage på. Kramfors t.ex.
Detta är hela förklaringen. Extrem bostadsbrist i storstadsområdena, inte minst skapad av tidigare invandring, i kombination med att en mycket hög andel av migranterna inte är i närheten av ett riktigt arbete efter två år. Resultatet ser vi idag och det var helt förutsebart. Någon kanske kommer ihåg Stefan Löfvens uttalande ”mitt Europa bygger inga murar”? Uttalat under migrantkrisen 2015. Idag vill tydligen Steffes partikollegor i Västernorrland bygga inrikes murar mot migranter. Det är i Vellinge, Danderyd och Askim migrationen ska landa. Att där inga bostäder finns, är bara en socialingenjörens teknikalitet.
Glöm alltså konspirationsteorin att rika moderater överöser fattigsverige med socialfall av klassiskt snitt.
Ställ dig istället den urgamla frågan: qui bono? Vem vinner på att myten sprids? Och hur kunde den tas upp på så bred front?
S är döende som parti. Man är desperata. Partiet är konstant i behov av nya berättelser. Nya fabler att skrämma barnen med. När man så sonderar den norrländska terrängen, så finner man ett utbrett missnöje i framförallt inlandet. Ett berättigat missnöje. Tänk om det funnes något sätt att projicera det missnöjet på moderater i Stockholm? Bort med väljarnas sökarljus från kommunhus och regionfullmäktige. Lys på toket i moderatstyrda och välbärgade kommuner i södra delen av landet. Så ja.
Nu vet du vad det sättet är. Social dumpning. S-märkta ledarskribenter i lag med länets S-riksdagsledamöter och kommunalråd spinner berättelsen. Media, inklusive public service, hand i hand med socialdemokraterna.
Fler inlägg
Det går bra nu
Premiär för transvestitsagoläsning(*) i Övik
LSS-bygget fortsätter spöka