Rubriken anspelar på förre Scanialedaren Leif Östlings numera berömda uttalande: ”vad fan får jag för pengarna?”.
Leif Östling yttrade dessa ord i ett sammanhang där skatteinbetalningar sattes i relation till vad offentlig sektor sedan levererade i form av tjänster och försäkringar.
Varför då en sådan rubrik? Jo, under tisdagen rapporterade media kommunens resultat för 2019. Det blir +35 Mkr, vilket är rejält under budget som sa +84 Mkr. Men den budgeten har aldrig varit något annat än en låtsasbudget heller.
Inte heller är det att förvånas över att ekonomin går ned. Kommunen har under en längre tid levererat egna prognoser, vilka klart och tydligt visar att man går mot rejäla underskott om inte åtgärder vidtas. Det är snarare lokal media som, till sossepolitikernas stora glädje, släpar efter i sin rapportering om prognosen för kommunekonomin på några års sikt.
Det finns inte mycket att tillägga till årets resultat. Det var väntat och det kommer att bli värre. Leif Östlings fråga kommer att vara aktuell – vad får vi för pengarna?
Observera tidsformen (”får”). Ty i samband med att kommunen presenterade årsresultatet, så fanns i sedvanlig ordning ett diagram med, som visar hur kommunens belåning utvecklats.
Det är därför vi undrar: vad fan fick vi för pengarna?
Detta är i sanning ett skrämmande diagram. Låt oss beskriva det.
Under 4 år, perioden 2006-2009, så ökade kommunens belåning med 150% eller svindlande 2,7 miljarder kr. Det är knappt 50 000 kr per invånare. Utslaget per arbetande invånare, närmar det sig 100 000 kr.
Den ständigt aktuella simhallen nådde smärtgränsen när entreprenörernas anbud översteg 100 Mkr. För 2,7 miljarder kr kan man bygga 27 simhallar som vardera kostar 100 Mkr.
Ja, vad fan fick vi för de pengarna?
En sak fick vi garanterat och det är amorteringar. Belåningen faller klart och tydligt under ca perioden 2011-2016. Genom att spara på drift och verksamhet, samt sälja ut anläggningstillgångar, så minskades belåningen.
Men sedan några år är det slut med den minskningen. Nytt vattenverk behövdes och stora vattenledningen till stan hade stora renoveringsbehov. Till detta lånade man över 100 Mkr.
Ingen ny funktionalitet. Nej, underhåll. Genom nyupplåning.
(Och hur stora är underhållsbehoven idag? Vi påminner om att lyktstolpar rasar i kommunen p.g.a. eftersatt underhåll.)
Kanske ska man inte bara fråga sig ”vad fan fick vi för pengarna?”, utan även detta:
Vilka fick pengarna?
Det verkar som att man hos många, kanske de flesta kommunerna inte kan räkna. Som min favoritgrupp sjunger 2+2=5.
Det kom en massa flyktingar till Sverige 2015.
Regeringen skickar ut dom till landets kommuner tillsammans med mängder av miljoner. Miljoner i två år.
På kommunerna blir man lyriska och gör av med pengarna, kommunerna investerar i diverse projekt. Efter två år 2018 kommer inte längre några miljoner från staten. Ojdå, vad gör vi med alla dyrbara projekt?? Vi går i konkurs. Är det så här?
I Kramfors ser kommunens budgetresultatutvecklingen ut så här:
2011 +8, 2012 +2, 2013 –30, 2014 -2, 2015 +23, 2016 +23, 2017 +37, 2018 –54 miljoner
Är det här ett exempel för många kommuner? Vart f-n går alla pengarna?