I coronavirusets spår följer nu politiken och den kretsar kring det viruset blottlägger: svensk offentlig sektors oförmåga att hantera kris.
Vårt så påstått rika och välutvecklade land, har förvandlats till i bästa fall något medelmåttigt. Det som under lång tid nu manifesterats som ett sakta tabellras och rankingfall, må det vara skolresultat, vårdplatser per capita eller ekonomisk utveckling, är plötsligt dödligt allvar.
Jämförelser i krishantering, såväl länder som kommuner emellan, kommer oundvikligen att följa i epidemins spår.
Är det drygt en vecka sedan Svt Västernorrland sände reportage på temat ”vår beredskap är god”? Man visade upp de där fyra platserna på infektion på Sundsvalls sjukhus. Idag tisdag, när detta skrivs, har 643 människor dött av viruset i Italien och hela landet, med dess 60 miljoner invånare, har försatts under karantänliknande förhållanden. Det går att känna en uppenbar oro i media. Journaliserna stapplar fram. I nosringen drar allmänheten, som fritt på nätet kan söka information om utvecklingen i andra länder. I pungsnaran drar rädslan att beskyllas för alarmism.
Statsepidemiologen Anders Tegnell trodde virustoppen skulle infinna sig om någon dag. En dag som kom och gick. Tegnell är nu i Somalia och hjälper till med sin expertis. Tänka sig.
I Dagens Nyheter intervjuas professor Giacomo Grasselli, som samordnar intensivvårdsarbetet i Lombardiet (region i Norra Italien). Man har normalt 800 intensivvårdsplatser. 600 av dem upptas nu av coronapatienter. Platserna har under krisen utökats med 50%, oklart hur. Professorn uppmanar Sverige att vidtaga drastiska åtgärder. Läs artikeln, den är öppen för ickeprenumeranter.
I Allehanda intervjuas inga italienska professorer. Men texter på virustema publiceras:
”Företag inför reseförbud. I Italien stängs skolor, kulturhus och idrottsarenor i en månad. Coronaviruset sätter sina spår i världsekonomin. Det blir lägre tillväxt, men det finns ingen anledning att smittan ska påverka den svenska avtalsrörelsen.”
Orden är den socialdemokratiska ledarskribenten Peter Frankes och publicerades i en ledare i Allehanda i måndags. Peter Franke återfinns inte på Allehandas redaktion, utan på Värmlands Folkblad.
Ledaren innehåller även stycket:
”Uppsidan av coronaviruset är att utsläppen av växthusgaser har minskat sedan Kina bromsade in. Två av tre flyg står kvar på marken i Kina.”
Uppsidan av coronaviruset. Smaka på de orden. På svengelska förklarar Franke att det finns något positivt med coronaviruset och det är sänkta CO2-utsläpp.
I vänstertidningen ETC kan man läsa en ledartext signerad Andreas Gustavsson, med rubriken ”Coronahögern får panik när den inte kan köpa sig frisk”:

Få människor i den politiska högern kan köpa sig friska från just några åkommor alls. Det vänsterintellektuella publicistiska ledarskapets propagandamaskiner går fortfarande för maskin och med full fart, rakt in i epidemin. När lidandet och döendet så uppenbart är fritt från socioekonomiska faktorer – viruset känner inte efter i människors plånböcker – så verkar resultat i absoluta tal inte vara så viktigt. Det är lika fascinerande som skrämmande att betrakta. Allt är i sin ordning, ty ingen kan köpa sig fri. Så länge lidandet är likafördelat, kan man fördra det mesta.
Om inte avtalsrörelsen påverkas, förstås.
I Övik har vår lille major kommundirektören försatt förvaltningen i stabsläge. Samma arbetsledning(ar) som för ofta gör ett undermåligt jobb i krisfri vardag, skall nu visa ledarskap i kris. En mycket hög andel av kommunens vuxna befolkning vet överhuvudtaget inte vem kommundirektör Magnus Haglund är. Ändå är han chef för en organisation som omsätter 4 miljarder kronor. Det mesta skattepengar. En organisation som har ett enda syfte: att tjäna folket. Hur kan det vara så? Hur ska ansvar kunna utkrävas av ledare som är okända för det stora flertalet?
Det politiska ledarskapet lyser likaledes med sin frånvaro. Kommunalrådet Per Nylén är synlig i välfärdssamhällets gräddskum – pridefestivaler, invigningar, byggstartsspadtag och framtidsforum – men var är han nu?
Nyléns företrädare på posten, Glenn Nordlund, gick till regionpolitiken och är högsta politiskt ansvarige person för länets sjukvård. Ni vet, den sjukvård som konstant krisar och är en finansiell härdsmälta. Nu har den en coronakris på halsen och Glenn Nordlund fortsätter gömma sig, likt han gjort sedan valet 2018.

Ledarskap. Det är ordet. Det finns ledare som hoppas på det bästa och lämnar åt andra att fatta beslut. Det finns de som under fientlig eld hukar i skydd bakom de egna linjerna och framåt i leden skriker: växelvis framryckning!
Sen finns det en annan variant: följ mig!
Det finns anledning att tro att när coronaviruset dragit förbi, så kommer inte Sverige att vara sig likt. Ingen kunde faktiskt se viruset komma, men här kommer ändå inte den Lövenska formuleringen ”vi såg det inte komma” att fungera. Ej heller kommer hänvisningar till den egna naiviteten att skänka politisk lindring.
Fler inlägg
Så stor är din andel av regionens underskott
Blandad kompott
RVN och bemanningen