(Väsentliga delar av detta inlägg bygger på ett tips från en av bloggens läsare: tack!)
7:an är en gratistidning som delas ut en gång per vecka till samtliga hushåll i Örnsköldsviks kommun. Tidningen karakteriseras mer av vad den inte innehåller, än av faktiskt innehåll: den är helt fri från journalistik och saknar all form av debatt. Snarare är den en bärare av annonser med slätstrukna, politiskt korrekta krönikor och one-size-fit-all-artiklar insprängda. Tidningen ges ut av Mediapartner i Norr AB och VD är Ulf Eklund.
Hösten 2016 avslår Presstödsnämnden en ansökan från Tidningen 7 om utvecklingsstöd. I motiveringen skriver man:
”…Vidare bedömer presstödsnämnden att originalmaterialet inom reguljär allmän nyhetsförmedling, samhällsbevakning eller allmänpolitisk opinionsbildning inte kan anses utgöra minst 20 procent av det totala tidningsutrymmet…”
Tidningen 7 är helt enkelt ett annonsblad. Som sådant konkurrerar det med dagspressen på annonsmarknaden och då särskilt med Örnsköldsvik Allehanda. Man sänker dagspressens annonsintäkter, men tillför ingen journalistik.
En frekvent köpare av annonsplats i 7:an är Örnsköldsviks kommun och kommunbolagen, särskilt MIVA. Ingen trivialitet är trivial nog för att kommunen eller MIVA skall välja att inte annonsera den i 7:an. Våren 2014 fick en läsare av tidningen, tillika kommuninvånare, för sig att räkna på annonsandelarna i nummer 17 av tidningen. Resultatet blev detta: av 55 sidor så var 33 reklamsidor. D.v.s. 60% ungefär. Av all reklam i tidningen så var 15% från Örnsköldsviks kommun (inklusive en mindre annons från MIVA). Det är en betydande andel av reklamen. Mer konkret var det bl.a. 4 st kvartssidesannonser (ca), 2 st helsidesannonser och ett helt uppslag.
Mycket annonsering betyder mycket pengar. Mycket annonsering i en och samma publikation betyder mycket pengar till en och samma leverantör av annonsplats. Hur mycket då? Läsaren ställde bl.a. den frågan till kommunens upphandlingschef och fick svaret: 2013 köpte kommunen annonsplats i 7:an för 1,2 Mkr. Köpen utfördes som direktupphandling och inget avtal fanns mellan kommunen och 7:an. Däremot påstods en upphandling vara på gång. Att en sådan inte redan hade genomförts och att avtal saknades, hänfördes till att ”konkurrenssituationen ser ut som den gör med en dagstidning och en veckotidning”.
Här kan det vara på sin plats med lite förklaringar. Lagen om offentlig upphandling (LOU) reglerar på vilket sätt myndigheter får upphandla varor och tjänster. I LOU anges beloppsgränser som styr när och vid vilken typ av inköp som en offentlig upphandling måste göras. Förenklat kan sägas att om en myndighet köper samma typ av vara eller tjänst från samma leverantör, för mer än dryga halvmiljonen kr, så måste en offentlig upphandling göras och ett leveransavtal upprättas med den leverantör som vinner upphandlingen. Köper istället myndigheten varor eller tjänster från en och samma leverantör utan att en offentlig upphandling genomförts, och omsättningen i affärsförhållandet överstiger beloppsgränsen, så gör sig myndigheten skyldig till otillåten direktupphandling. Vilket är ett lagbrott enligt LOU.
När kommunen år 2013 direktupphandlade annonsering i 7:an bröt man alltså mot lagen. Vad som egentligen är värre, tycker vi, är att man inte ens bemödade sig att förhandla med 7:an. Mer om det längre ned.
Vår tipsare lät saken bero. Men, vintern 2017, nästan 3 år senare, så ställs (på förekommen anledning kan man förmoda) samma fråga igen. Till samma upphandlingschef. Denna gång omfattar frågan även Mittmedia (d.v.s. Örnsköldsviks Allehanda). Svaret blir:
”För närvarande finns inget avtal vilket innebär att vi köper annonsplats enligt de prislistor som finns. Kommunen kommer dock att ta initiativ till att skriva avtal för annonsering i både Tidningen 7 och ÖA. Var man annonserar avgör den verksamhet som ska annonsera utifrån de mål den vill uppnå.
Under 2016 betalade kommunen fakturor från Mittmedia för cirka 1,4 miljoner kronor. Motsvarande summa från Tidningen 7 Mediapartner var cirka 1,5 miljoner kronor. ”
Vem skulle ta initiativet om inte kommunen? Knappast Mittmedia eller 7:an, de är nog mer än nöjda med nuvarande upplägg. Observera f.ö. att i siffrorna ovan ingår inte MIVA:s annonsering och den är inte obetydlig.
I tre års tid har alltså kommunen olagligt direktupphandlat annonsering i Örnsköldsviks Allehanda och 7:an för knappt 3 Mkr årligen, trots att missförhållandet påtalats av en skattebetalare och trots att en upphandling påstods vara på gång. Och inte bara det. Man har dessutom inte ens bemödat sig att förhandla fram ett avtal där man utnyttjar sin position som storkund. Man både bryter mot lagen och är oskicklig i affärer på samma gång. Inget nytt under solen alltså.
Varför ser det då ut som det gör? Varför den uppenbara oviljan att låta ÖA och 7:an konkurrera med varandra i en upphandling? Och varför annonserar kommunen för sådana stora summor totalt?
Vi börjar med frågan om varför kommunen överhuvudtaget annonserar. Det är helt enkelt för att nå ut med information till kommuninvånarna. Med det sagt, är det viktigt att påpeka att det finns inget mervärde i att annonsera i en dagstidning eller gratistidning som 7:an. Sett ur kommunens synvinkel handlar det bara om att nå ut med information till så många invånare som möjligt. Informationen kan vara av olika slag. Kungörelser, bygglovsfrågor, samrådsmöten, planerade evenemang, fullmäktiges sammanträden, o.s.v. Det går att dela upp informationen i två delar. Den ena är planerade aktiviteter och information. D.v.s. sådant man med långt varsel känner till kommer att behöva annonseras eller på annat sätt komma invånarna till del. Det andra är annonseringsbehov som uppstår löpande i verksamheten. T.ex. kungörelser eller kallelse till samråd.
Då slår vi med en gång fast detta: all typ av planerad annonsering skulle kunna läggas i kommunens egen tidning ”Nolaskogs” som utkommer 4 ggr/år, kompletterat med säg fyra direktutskick till kommuninvånarna. Idag annonserar kommunen knappt alls i sin egen tidning, vilket är rent ut sagt idiotiskt. Vidare skulle man kunna komplettera detta med dels information på kommunens egen hemsida, dels med anslagstavlor i kommunens regi. Det senare kan utgöras av ett samarbete med t.ex. livsmedelsbutiker samt kommunens egna verksamheter i form av servicehus, äldreboenden, daghem, skolor, o.s.v. På anslagstavlorna anslås, med verksamhetsledarens hjälp, varje vecka en A4 med aktuell information från kommunen. På detta sätt skulle man nå lika många eller fler invånare jämfört med dagens upplägg. Kostnaden för att hålla anslagstavlor i drift är helt försumbar. Kostnaden för Nolaskogs har man redan, endast trycksvärta och lite papper tillkommer. Postnords prislista gör det troligt att fyra direktutskick till kommunens samtliga ca 25000 hushåll, kan kosta runt 150000 kr. Varje utskick behöver inte vara mer än ett dubbelsidigt A4. Vad kan en sådan kosta i färg? Säg 1 kr/st. Det blir 200000 kr för fyra utskick. För ca 350000 kr går det alltså att lösa kommunens (och MIVA:s) behov av vad vi löst kallar planerad informationsdistribution, genom att nyttja befintliga kanaler (Nolaskogs och kommunens hemsida), samarbeta med handlare och egna verksamheter för att nå ut via anslag, samt göra fyra direktutskick per år till kommunens samtliga hushåll.
Återstående informationsbehov är av karaktären ”småannonser”. Den samlade utgiften för dessa borde inte behöva vara mer än några få hundratusenlappar. För drygt en halvmiljon går det sålunda att lösa kommunens samlade informationsbehov i den del som idag annonseras i ÖA och 7:an. Jämför det med dagens utgift på knappt 3 Mkr årligen och det inkluderar inte MIVA:s annonseringsutgift, vilken det f.ö. vore intressant att få ta del av.
Vad vill vi då ha sagt med ovan förslag? Jo, inte attt vi vet bäst hur detta löses, men att det finns, ur skattebetalarnas synvinkel, ekonomiskt attraktiva informationsalternativ till att gå all-in i annonsering i ÖA och 7:an.
Varför gör man då inte det? Nu kommer vi in på det mer spekulativa området. Men det är väl värt att resonera kring möjliga förklaringar. Om vi börjar med ÖA, så kan man ställa frågan: finns det något värde för kommunen att vara storkund hos ÖA? Ja, det finns det, vill vi hävda, enligt devisen ”man biter inte den hand som föder en”. Skulle ÖA vara ekonomiskt utan band till kommunen, så skulle förstås den tidningens granskningspotential i kommunala sammanhang öka. Den potential som idag är sisådär, milt uttryckt. Vi såg ett bra exempel i det tidigare inlägget om kommunens makalöst dåliga affärer med Modo och stödet till denna vuxenlek. ÖA gjorde en bra granskning när det gällde att leta reda på ekonomiska sakförhållanden, men man ställde inte en enda fråga till en politiker om missförhållandena. Det är en mycket märklig kombination av god och skitdålig journalistik på en och samma gång.
Sålunda, om kommunen vill maximera sannolikheten att man blir varsamt behandlad av ÖA, så ser man till att vara en betydande kund till ÖA. En enkel strategi.
Men, varför lägger man då inte all sin annonsering i ÖA? För att då skulle 7:an knacka på dörren och fråga: ”vad i h-e håller ni på med? Vi vill också ha del av kakan! Ge oss det, annars gör vi rättssak av att ni inte upphandlar annonseringen offentligt”. Alltså måste man ge 7:an en del av kakan och gör också så. Men inte hela kakan, för då riskerar man, som sagt, att bli granskade av ÖA.
Därför får ÖA och 7:an broderligt dela på annonsaffärerna med kommunens goda minne. En ohelig allians om tre i symbios, som förstärks av att 7:an dessutom trycks av Mittmedia Print AB.
För 7:ans del lär det också underlätta att Fredrik Holmgren, som tidigare var biträdande chef på kommunens s.k. tillväxtavdelning och idag är näringslivschef på kommunen, däremellan var VD på Mediepartner i Norr. Bolaget som ger ut 7:an. Man kan tycka att det ser rätt illa ut att näringslivschefen i kommunen kom från en VD-post på ett företag som kommunen olagligt direktupphandlar annonsering i för 1,5 Mkr per år.
I senaste numret av Nolaskogs (nr 1, 2017), kommunens egen tidning, skriver Fredrik Holmgren förordet. Under rubriken ”Färre banker på torget!” låter han sedan meddela att ”Målet är ett bättre företagarklimat”. På samma sida kan man i vänsterkolumnen läsa ”formgivning: 7an Mediepartner”. Vilken slump. Tänk att världen är så liten. Och alla dessa kommunikatörer på kommunen – faktiskt 8 st till antalet – varav en är ansvarig utgivare och en är redaktör för Nolaskogs. Ändå kan man inte formge tidningen själva.
Låt oss vända blicken mot ÖA en stund. Den artikel vi refererar till ovan, där ÖA granskat kommunens stöd till Modo, ledde till att Konkurrensverket startade en utredning av kommunen, för att avgöra huruvida brott mot LOU begåtts eller ej. Tyvärr nöjde sig Konkurrensverket med kommunens rent larviga förklaring till stödköpen i mångmiljonklassen (”extra möblering” och tillkommande förtäring var förklaringen). Föga anade väl läsarna av den artikeln att ÖA själv är behjälplig med kommunens brytande mot LOU. Det är ödets ironi att nästa utredning Konkurrensverket gör av kommunens upphandling, kanske blir kommunens köp av annonsplats i ÖA (och 7:an). Tror Du, kära läsare, att ÖA i så fall publicerar den saken som nyhet?
Tillbaka till 7:an och Mediepartner i Norr. Hösten 2016 hade bolaget 6 st ägare, varav Grafisk Kompetens i Norr (GKN) var en av dem, tillika största enskilda ägare med 46% av aktierna. GKN är moderbolaget i koncernen som sammanfattas Ågrenshuset. Styrelseordförande där är Johan Eklund. I koncernen ingår en rad bolag med namn som börjar på ”Ågrenshuset”. Vilka redovisas längre ned. Det är rimligt att tro att Johan Eklund är släkt med Mediepartner i Norrs VD Ulf Eklund.
Av övriga 5 delägare i Mediepartner i Norr, så hade den största 16% av aktierna. Det betyder att även om GKN inte har egen majoritet så är de den helt dominerande ägaren.
Här blir det plötsligt intressant att fråga sig huruvida samlingen ågrenshusetbolag i GKN-koncernen har någon försäljning gentemot kommunen. Det visar sig att det har de. Under 2016 var den totala faktureringen som följer:
Ågrenshuset Produktion AB
Ågrenshuset Skylt & Dekor AB
Ågrenshuset Förlag AB
Ågrenshuset Prepress IT AB
Ågrens Tryckeri Aktiebolag
Totalt för samtliga bolag: 1744650 kr
Varken GKN eller vardera ågrenshusetbolaget har någon egen hemsida. Istället har de en gemensam sida som, naturligt nog, heter agrenshuset.se. På den sidan kan man läsa detta:
”Ågrenshuset har en gedigen historia och är idag en koncern bestående av fyra bolag. Bolagen har samma ägare, Grafisk Kompetens i Norr och agerar som ett och samma företag under varumärket Ågrenshuset.”
Ska vi gissa att Ågrenshusets tjänster inte har upphandlats offentligt av kommunen? De kommunala pengarna har då en märklig förmåga att rinna släkten Eklunds väg. Och det är inte bara kommunala pengar som rinner dit.
Fr.o.m. årsskiftet så har Landstinget tagit över handläggningen av ansökningar om företagsstöd från Länsstyrelsen. Det som förr sköttes av tjänstemän på en statlig myndighet, har nu hamnat under landstingets politikers kontroll. Företagsstödet tas från en statlig tilldelning om 110 miljoner kr för 2017. Pengarna skall främja regional utveckling och anländer landstinget från den statliga myndigheten Tillväxtverket, som i sin tur öser dem ur EU:s fonder.
Ågrenshuset Produktion AB har ansökt om företagsstöd för inköp av en digital tryckpress. Ansökan har beviljats och stödet uppgår till 2,25 Mkr och utgör 20% av en nyinvesteringen. Man kan säga att Ågrenshuset har vunnit på Keno. 2,25 miljoner kr rakt in i företagets kassa. Från skattebetalarna. I ett besluts-PM motiverar Landstinget tilldelningen bl.a. så här:
”… Investeringen skapar en hållbar regional tillväxt som ger en effektivare produktion som kan möta en hårdnande konkurrens på den nordiska marknaden, samt att de kan svara på sina kunders krav på korta leveranstider, en god prisbild och miljökrav.”
Tänk, vi som trodde att företag skulle konkurrera på egna ben och att det liksom är det som är vitsen med marknadsekonomi. Men tydligen är det regional utveckling när skattemedel används som socialbidrag alternativt lottovinster till företag som varit verksamma sedan 1906.
Beslutet att bevilja Ågrenshuset Produktion AB företagsstöd fattades i mars. På webben7, vilket är 7:ans sida på nätet, så skriver man den 28/3 följande:
”Företagsstöd till Ö-viksföretag
Regionstyrelsen i Landstinget Västernorrland har beslutat att bevilja företagsstöd till tre företag i Västernorrland på sammanlagt 8 miljoner kronor.
…[]…
Syftet med företagsstödet är att skapa hållbar regional utveckling och tillväxt. Stöd beviljas till företag som skapar varaktig sysselsättning, bedöms få långsiktig lönsamhet och bedrivs på marknadsmässiga villkor.
…[]…
Den 1 mars beslutade det Regionala utvecklingsutskottet att bevilja företagsstöd till bland annat Falsat Sweden AB i Örnsköldsvik 1 050 000 kronor.”
(https://webben7.se/artikel/134380/foretagsstod-till-o-viksforetag)
Här blir det lite märkligt. För man skriver inte att även Ågrenshusets Produktion AB, som också är ett ”Ö-viksföretag”, beviljats företagsstöd. Ett bolag som är dotterbolag till den koncernmoder, GKN, som är den dominerande ägaren i 7:an. Varför skrev man inte det? För att man inte vill att saken skall få spridning förstås. Kanske finns det ändå någon företagsheder kvar som stämmer till viss social kontroll i företagarleden – det är inte hedersamt att suga på bidragstutten.
Sammanfattning:
* Kommunen köper annonsering och andra tjänster av Mediepartner i Norr AB, som är utgivare av 7:an, för 1,5 Mkr per år. Ingen offentlig upphandling är gjord. Inget avtal finns mellan företaget och kommunen. Förhållandet utgör olovlig direktupphandling och är ett lagbrott enligt LOU. Detta har pågått i åratal, trots att missförhållandet har påpekats.
* Kommunen köper annonsering av Mittmedia (ÖA) för liknande belopp och där saknas också såväl avtal som offentlig upphandling. Även detta är olovlig direktupphandling och ett lagbrott.
* Kommunens näringslivschef Fredrik Holmgren har varit VD för Mediepartner i Norr, samma företag som kommunen olovligt upphandlar annonsering och andra tjänster av för 1,5 Mkr per år.
* ÖA tycker det är en nyhet när deras granskning av kommunens stöd till Modo medför att kommunen blir föremål för utredning av Konkurrensverket som misstänkt för brott mot LOU. Det återstår att se om ÖA tycker det är en nyhet att kommunen olovligen direktupphandlar deras (ÖA:s) tjänster och därmed bryter mot LOU.
* Dominerande ägare i Mediepartner i Norr är koncernen Ågrenshuset med 46% av aktierna. Ågrenshusets försäljning gentemot kommunen, via sina dotterbolag, uppgick till 1,74 Mkr år 2016. Förmodligen har ingen offentlig upphandling gjorts.
* Det i Ågrenshuset ingående bolaget Ågrenshuset Produktion AB, har av Landstinget beviljats företagsstöd om 2,25 Mkr för inköp av en digital tryckpress. När 7:an skriver på nätet om beviljade företagsstöd till företag i Örnsköldsvik, så utelämnar man att företagskusinen beviljats bidrag.
Fler inlägg
Urbaniseringen visualiserad genom papperskorgar
Dina skattepengar: kommunen upphandlar förmånscyklar (eller?)
SVT Västernorrland förvånar om grön bubbla – äras den som äras bör