Naturvårdsverket släppte häromdagen en rapport på 105 sidor, med rubriken ”Nationella åtgärder för en förbättrad dioxinsituation”.
Rapporten borde vara en nyhet i Västernorrland, men lär väl knappast bli det. I Övik finns en dioxinproblematik i det gamla sågverksområdet i anslutning till Herrgårdsparken i Köpmanholmen, likaväl som i fiberbanken och -sedimenten i havet utanför. Man ska dock inte luras att tro att föroreningsproblematiken är förlagd endast till Köpmanholmen.
Örnsköldsviksfjärden är svårt förorenad med diverse ämnen och Alfredshem får nog betraktas som en riktig joker i giftleken.
Varför blir sannolikt inte rapporten en nyhet? Därför att massmedia inte visat något intresse för miljöfrågor i länet nära nog överhuvudtaget. Undantaget är Fredrik Israelsson på Svt Västernorrland, så flugfiskare han är.
Ett citat från rapporten:
”Till exempel förekommer de högsta påträffade halterna av dioxiner och kvicksilver i sediment längs Bottenhavets kust i Västernorrlands och Gävleborgs län. De höga halterna gör att fibersediment kan befaras utgöra källor från vilka föroreningar kan sprida sig till omgivande miljö, växter och djur, och bidra till höga halter i till exempel Östersjöfisk.”
Strömmingen i bottenhavet blir till surströmming, men inte mycken annan människoföda. Färsk strömming som säljs i butikerna är i själva verket småvuxen sill från Västkusten. Anledningen är halterna av miljögifter i fisken från Kvarken. Och nu verkar rovdriften i tråleriet dessutom ha krossat strömmingsbeståndet.
Den som vill läsa rapporten återfinner den här. Lämplig läsning finns på sid 38, under rubriken ”4.4 Kunskapsläget om övriga punktkällor – till och från mark och vatten”.
Fler inlägg
Tips: Jan Blomgren om utbyggnaden av energiproduktion
Tips: Den gröna bubblan – uppläst text av ekonomen Christian Sandström
Sevärt: Föreläsning med grundaren av Greenpeace