Tank hos Nouryon gick sönder - släppte ut en kubikmeter etylkloridgas

Nouryon hette tidigare Akzo Nobel och har sin tillverkning förlagd till Alfredshem, där man är granne med SEKAB och Domsjö Fabriker/Aditya Birla. Där producerar man cellulosaderivat som är insatsvaror i framställningen av förtjockningsmedel. De senare används i vattenbaserade färger och andra byggprodukter.

I tillverkningen används etylklorid. Det är ett halogenerat kolväte med en kokpunkt på +12 ˚C. Vid +20 ˚C har föreningen ett ångtryck på 1,34 bar. Etylklorid är alltså en kondenserad gas vid normala sommartemperaturer, men inte en speciellt volatil sådan.

(Om du inte hängde med i dessa formuleringar, så behöver du inte hänga läpp – det är en fråga om förkunskaper och allt du egentligen behöver veta är att etylklorid är en gas. I gasflaska eller tryckkärl existerar den som vätska, men när vätskan släpps ut så förångas den. Exakt vad du kan observera med tändargas en helt vanlig cigarettändare.)

I en driftstörningsanmälan upprättad 1 juli av Nouryon till Länsstyrelsen, framgår följande:

Ca kl 12:40 den 28 juni började en trycktank att läcka. Tanken innehöll i tillverkningen återvunnen etylklorid med ca 5% inblandning av metylklorid. Uppskattningsvis 1000 L läckte ut. Läckaget berodde på en defekt konduktivitetsmätare. Tanken var placerad i invallning. Etylkloriden fångades upp av invallningen och förgasades.

Några dagar senare svarar en handläggare på Länsstyrelsen torrt följande:

Att det dröjer dagar innan bolaget rapporterar olyckan till Länsstyrelsen är under all kritik och förtjänar egentligen i sig en utredning, kanske av åklagare. Nouryon är en s.k. Sevesoanläggning och förmodligen även klassad som farlig anläggning enligt Lagen om skydd mot olyckor. Vi skriver förmodligen därför att det märkligt nog inte går att hitta en förteckning över sådana anläggningar på kommunens hemsida, vilket i sig är rent tok. Det är nämligen så att sådan klassning ställer krav på (räddnings)beredskap i den egna organisationen och det är räddningstjänsten som har tillsynsansvaret. Räddningstjänsten är som bekant en kommunal verksamhet.

I samma stund olyckan blev känd, skulle Nouryon ha lyft telefonen och rapporterat det inträffade till vakthavande på Länsstyrelsen. Så skedde inte.

Två veckor efter olyckan upprättar bolaget genom konsultbolaget Afry (f.d. ÅF och Pöyry) ett PM med rubriken ”Riskbedömning av utsläpp från tank F-83142”. Det är noterbart att Nouryon antingen inte kan eller vill skriva ett sådant PM med egen kompetens. Och nej, att anlita ett konsultbolag skänker inte objektivitet åt riskbedömningen. Alla dylika konsultbolag arbetar – förstås – utifrån devisen kunden har alltid rätt. Ungefär som revisionsfirman Ernst&Young när de gör revision på hur kommunen sköter ekonomin. Trots en uppsjö dumheter och idiotiska beslut, blir det aldrig någon skarp kritik.

Efter den initiala anmälan till Länsstyrelsen har Nouryon kompletterat samma anmälan med en mer utförlig beskrivning av vad som hänt. Där framgår att konduktivitetsmätaren, som varit monterad i ett anslutningsrör i tankens botten och där mätt elektrisk ledningsförmåga i den kondenserade gasens vätskefas, helt har släppt. Anslutningen har varit ett 1”-uttag tätat med teflontejp. Det står inte uttryckligen, men detta bör tolkas som att mätaren varit skruvad i ett gängat entumshål.

När mätaren lossnat har vätskefasen läckt ut genom samma hål och då med ångtrycket och vätskepelarens höjd som pådrivande tryck. En kubikmeter vätska har läckt ut på 2 min och fångats upp i invallningen, där den sedermera kokat bort.

Gassensorer har reagerat på gasläckaget och utlöst larm. Nouryon skriver:

”Den 28 juni kl 12.41 detekterades etylklorid och metylklorid i gatan mellan CD-anläggningen och den avvecklade kloralkalianläggningen. Gaslarm utlöstes. Anläggningen evakuerades omedelbart och produktionen stoppades.”

Ingen liten händelse, sålunda. Räkna med att en del chefskap var tämligen kissnödiga när detta utspelade sig. Etylklorid är visserligen inte klassat som giftigt, men väl hälsovådligt. En lägre misstankegrad vad gäller cancerogena egenskaper föreligger också.

Afry skriver i sitt PM:

”Enligt uppgift har verkligt utsläpp skett uppåt som en stråle ut i invallningen, vilket sannolikt inneburit att en stor del förångats omedelbart. Detta innebär att verkligt utsläpp ut på mark utanför invallningen sannolikt är lägre än 1 m3 och att hela mängden därmed har avdunstat snabbare än 1 timme. Således görs bedömningen, baserat på ämnenas fysikaliska och kemiska egenskaper, att läckaget sannolikt har spritts på en avsevärt mindre yta samt avdunstat helt under en betydligt kortare tidsintervall.

…[]… Med tanke på att det vid utsläppstillfället rådde 20-25 grader, sol och en nordvästlig friskt vind görs även bedömningen att utsläppet snabbt späddes ut och fördes ut mot Örnsköldsviksfjärden, med liten risk för påverkan utanför industriområdet.”

Fjärden ligger öster om Alfredshem. Nordvästlig vind borde föra gasen sydöst mot bebyggelsen i Domsjö, som ligger runt kilometern bort fågelvägen.

Det finns fler märkligheter i hur olyckan beskrivs. I bolagets kompletterande redogörelse återfinns följande:

Trycket i tanken påstås ha stigit till 10 bar efter att vätskefasen har läckt ut. Det är förstås utomordentligt märkligt, eftersom tanken precis oavsiktligt ventilerats mot atmosfär genom en entumsöppning. Det enda som kan göra utsagan förståelig är om företagets räddningsgrupp/motsvarande frånskiljde konduktivitetsmätaren genom att manuellt stänga ventiler (eller fjärrstyrt om ventilerna är pneumatiskt styrda). Men det borde i så fall framgå i beskrivningen av händelseförloppet och det gör det inte.

Av bilden ovan framgår också att en återcirkulationspump stått still efter ett åskväder och därför har tanktemperaturen legat 5 ˚C över normalt i 9 dagar. Vidare har det funnits ”kemiska restprodukter” i invallningen. Det skulle kunna indikera att tanken innehöll kemi den normalt inte skall innehålla. Detta då det (av bolaget angivna) normala innehållet inte kommer ge rester, då de alla är gaser eller volatila lösningsmedel som ångar bort. Tryckökningen i tanken kan endast orsakas av läckage från mediekrets med högre tryck in i tanken eller av en oönskad kemisk reaktion (eller en kombination därav).

Trots att en snabb googling visar att Nouryon blivit polisanmälda två gånger de senaste åren för utsläppsöveträdelser vid sin anläggning i Sundsvall, verkar det ovan beskrivna inte betraktas som en nyhet av massmedia. Allehanda toppar istället i skrivande stund med att aerobicskungen är tillbaka, hamburgervagn i Härnösand, samt att giftväxten (ja, de kallar den så – Jättelokan) utrotas i Sollefteå.

Sov du lilla videung, ännu är det dumheten som råder.