[Sammanfattning: SGU och Länsstyrelsen avtalade 2010 att Västernorrlands fiberbankar i havet skulle undersökas. Fältarbetet skulle göras 2011 och rapporten publiceras 2012. Men rapporten publicerades först 2014, två år försenad och mitt i sommaren under en valrörelse. Tidigare fanns rapporten tillgänglig på SGU:s hemsida. Nu är den nedplockad p.g.a. att myndigheten gör en ”säkerhetsbedömning”.]
Vi fortsätter vår historia om fiberbanken i Köpmanholmen och dess 1,5 ton stora kvicksilverskatt.
2010 tecknade Länsstyrelsen Västernorrland ett samarbetsavtal med Statens Geologiska Undersökning (SGU). De senares forskningsfartyg Ocean Surveyor skulle passera Västernorrland i andra ärenden och tillfälle till utforskning av fiberbankar uppstod. Hos Svt Västernorrland kan man läsa:
Fältarbetet skulle utföras 2011 och så blev det. Rapporten skulle publiceras 2012. Så blev det inte.
Först i juni 2014 publicerades rapporten. Författarna framgår av nedan bild:
Det är inte gratis att hålla ett fartyg som Ocean Surveyor igång. Inte heller labbanalyser av prover är gratis. Hur mycket kartläggningen av Västernorrlands fiberbankar kostade Länsstyrelsen vet vi inte. Men mycket pengar lär det ha varit. Och när mycket pengar spenderas brukar man vilja presentera resultat i anslutningen till själva utgiften.
Tydligen inte så här. Först tre år efter det att Ocean Surveyor besökte Nätrafjärden och andra platser i Västernorrland med fiberbankar, så publicerades rapporten. Tre år är lång tid. Och det var två år längre än planerat.
Varför väntade man?
Vi frågade Irene Hedlund, en av författarna. Svaret är oförståeligt. Fördröjningen tillskrivs avsaknad av projektledare och ”SGU hade mycket att göra”:
Vad pågick 2012 som kunde skapa rabalder om rapporten släpptes då? Vi har redan beskrivit det tidigare:
Man lossade vindkraftsdelar för fullt alltså. +100 m långa fartyg anlöpte hamnen och lossade. Rakt över fiberbanken.
Och 2014 lossade man 129 vindkraftsdelar enligt tidningen ”Näringsliv”:
Men ingen artikel i Allehanda eller regional media verkar stå att finna om lossning av vindkraftsdelar 2014. Nej, SGU:s rapport släpps mitt under valrörelsen i juni 2014. Valet kommer och Elvy Söderström lämnar som kommunalråd. Nu återstår bara att låta hamnen gå en utredningsdöd till mötes, fjärran från gift- och kvicksilverproblematik.
2016 släpps hamnutredningen som ger kommunen det underlag de behöver för att döda kvicksilverhamnen.
Vi hittade SGU:s rapport om fiberbanksundersökningarna i Västernorrland av en slump. Den fanns publicerad på nätet hos SGU.
Fanns. Finns inte längre. Den plockades ned. När vi hörde av oss till SGU och frågade varför, blev svaret att det skall göras en säkerhetsbedömning. Mer exakt så skrev man så här:
Man kan tycka att en rapport från SGU som visar att flera områden i havet i Västernorrland är besvärande förorenade med gifter som kan spridas i näringskedjan och påverka såväl djur som människor, borde getts viss uppmärksamhet när den offentliggjordes. Så icke.
Man kan tycka att när ett av de förorenade områdena är en fiberbank med 1,5 ton kvicksilver i sig, placerad rakt under en aktiv hamn med trafik från såväl stora lastfartyg som färja, så borde Länsstyrelsen agera. Så icke.
Och i Övikspolitiken iakttog man största, möjliga, tystnad.
Cirkus socialdemokrati.
I nästa inlägg med miljötema tar vi en titt på Strandparken. Tidigare känd som ”Elverket” – en soptipp där man dumpade hushålls-, bygg- och industriavfall. Styrde ut avfallet i havet, täckte över med massor. En centralt placerad park i en stad, anlagd på en soptipp. En park som är riskklassad av Länsstyrlesen, om än inte med samma höga klassning som fiberbanken i Köpmanholmen. Och vi funderar på om det fanns något syfte med att anlägga park på soptippen.
Fler inlägg
Tips: Jan Blomgren om utbyggnaden av energiproduktion
Tips: Den gröna bubblan – uppläst text av ekonomen Christian Sandström
Sevärt: Föreläsning med grundaren av Greenpeace