Oljan från utsläppet i Husum upptäcktes helgen 18-19 september. Påföljande måndag skrev SVT Västernorrland bl.a. nedan på sin nätsida:
”Utsläppet är omfattande och räddningstjänsten har rekvirerat specialresurser från MSB för saneringen. Enligt ögonvittnen ligger det olja upp till två meter upp på land.”
På tisdagen rapporterar Allehanda att 1-1,5 m3 olja sanerades under måndagen. Några dagar senare skriver tidningen att saneringsarbetet tas över av Metsä. 5 m3 olja har då samlats in.
Fabrikschefen Olov Winblad von Walter får frågor om hur så mycket olja kunde läcka utan att fabriken upptäckte det. Han svarar: ”Det är komplext”.
Det är ett expertsvar. Inte expert i meningen kunnig inom rostfria rör, flänsar, planpackningar, kulventiler, tryck- och nivåvakter, induktiva givare eller PLC-styrning. Nej, expert på att få allmänheten – den lättlurade delen av den – att vända sig mot varandra och med den okunniges bekymrade min återupprepa orden: det är komplext.
Det är inte komplext att hålla de flesta miljöfarliga vätskor inneslutna. Komplexitet kan uppstå om de är trycksatta och frätande på normalt tillgängliga och lättbearbetade material; sådana att slöjda tankar och kärl av. Olja har inga sådana egenskaper.
Olja hanteras i verksamheter som spänner från hushållets villaolja till mångmiljardindustrier som Metsä. När det går åt pipan och läckage uppstår, beror det på en eller flera av: felaktiga rutiner, handhavandefel, design- eller konstruktionsfel, bristande underhåll eller extern händelse, t.ex. brand. Det sistnämnda kan uteslutas här och de tre första kan sammanfattas som klanteri.
Omedelbart efter oljeutsläppet kan man alltså dra slutsatsen att orsaken bakom är klanteri eller bristande underhåll. Eller båda.
En fråga är också helt avgörande att ställa, när väl utsläppsolyckan är ett faktum: hur mycket olja har läckt ut? Om man efter endast några få dagar har skopat upp 5 m3, vilken faktor är då lämplig att multiplicera den mängden med för att erhålla en ungefärlig storlek på det totala utsläppet? Det är knappast så att oljan har vänligheten att flyta iväg till några få strandremsor och där vackert skölja upp sig till 100%, tillgänglig för saneringsarbete. Med andra ord: den faktorn är större än 1.
Då oljeutsläppshändelsen liksom bara dog som nyhet, fick vi aldrig något svar på just hur mycket olja det var som läckte ut. Nedan följer en redogörelse för hur vi försökte få fatt i den uppgiften.
Den 23 september begär vi ut Länsstyrelsens föreläggande om redovisning och utredning:
Länsstyrelsen kräver av Metsä att de ska inkomma med uppgifterna senast den 28 september.
Den 29 september frågar vi om Metsä svarat på föreläggandet. Vi får inget svar och skickar en påminnelse den 1 oktober. Först den 5 oktober svarar Länsstyrelsen. De bifogar då diverse handlingar. En är Metsäs saneringsplan och en är bolagets svar på föreläggandet. Nedan bild är från det senare. Notera svaret på frågan om hur mycket olja som läckt ut.
Vi svarar Länsstyrelsen så här:
”Metsä redogör inte för mycket olja som läckt. Istället skriver man att det får utredningen visa. Har Metsä lämnat besked om när de har för avsikt att upplysa Länsstyrelsen om hur mycket olja deras verksamhet släppt ut i havet?
Det är knappast en avancerad sak att ha en preliminär uppfattning i den frågan. Tankstorlek, påfyllningsintervall, förbrukning, m.m. lär vara kända storheter.”
Länsstyrelsen svarar samma dag:
Bolaget har alltså anlitat konsulttjänster för att lista ut hur mycket av deras olja som hamnat i havet. Och tydligen har de vid någon punkt i tiden trott att 50-80 L är allt som läckt ut.
Den 20 oktober frågar vi om mängden olja igen:
…så vi frågar om handläggaren fick något svar från Metsä om mängden olja. Handläggaren svarar:
Det har nu gått över en månad sedan utsläppet och Länsstyrelsen har fortfarande inte fått någon redogörelse från Metsä över hur mycket olja som läckt ut.
Vi blir uppmärksammade på att Länsstyrelsen polisanmält Hemab för utsläppet i Härnösand och frågar därför den 8 november om de gjort samma lika med Metsä. Svaret:
Den 15 november frågar vi om åtalsanmälan har skickats och huruvida Metsä lämnat in en redogörelse för hur mycket olja som läckt. Vi får inget svar och skickar en påminnelse den 22 november. Dagen efter får vi svar:
En vecka senare anländer den. Det har då förflutit två månader sedan utsläppet.
Av rapporten framgår att Metsä bedömer att mängden läckt olja är 3-13 m3.
Sannerligen ett brett intervall. Bolaget tror dock att den verkliga mängden ligger i intervallets lägre del. Den som är räknekunnig reagerar förmodligen på att minst 5 m3 olja har sanerats, samtidigt som bolaget anger att så lite som 3 m3 skulle kunna ha läckt. Det går förstås inte ihop.
Rapporten anger också vilka fel som gjorde läckaget möjligt:
Tre defekta komponenter och två designfel har möjliggjort att olja tryckts in i ångsystemet och sedan följt ångkondensatet till avlopp och vidare ut i havet. Inte illa pinkat som händelsekedja.
Det är inte känt i skrivande stund om åtalsanmälan har skickats in av Länsstyrelsen.
Metsä verkar göra vad de kan för att undvika ämnet. Snor sig runt, runt frågeställningarna, helst förbi. Länsstyrelsen agerande och yttrande tyder på ett ganska starkt mått av resignation inför ämnet och frågeställningarna.