3 juni, 2020

Granskning Örnsköldsvik

Socialdemokratiskt vanstyre sedan 1971

Har Övik sin egen NBV-affär?

Igår rapporterade riksmedia om en skandal i Nykterhetens Bildningsverksamhet, förkortat NBV.

NBV är ett av de 10 studieförbund som är berättigade till statsbidrag från Folkbildningsrådet, som är den myndighet som ombesörjer statens bidrag till folkbildning. Bland övriga studieförbund återfinns t.ex. ABF, Studiefrämjandet, Medborgarskolan och Ibn Rushd.

Det sistnämnda förbundets berättigande till statsbidrag är kontroversiellt. Ibn Rushd påstås av MSB ha kopplingar till Muslimska Brödraskapet. Enligt paraplyorganisationen Studieförbunden i samverkan ”arbetar [Ibn Rushd] för att stärka den svenskmuslimska identiteten”.

År 2017 lämnade Folkbildningsrådet totalt 1,76 miljarder kr i bidrag till de 10 studieförbunden. Hur mycket bidrag förbunden får, bestäms framförallt av hur många deltagartimmar de totalt har i sin studiecirkelverksamhet. Om en studiecirkel har 6 träffar om vardera 3 timmar och 5 personer deltar, så blir det 6x3x5 = 90 deltagartimmar.

Den skandal som Sydsvenska Dagbladet var först med att rapportera, är att två anställda på NBV i Malmö har arrangerat studiecirklar som sedan aldrig hållits. Pengar för dessa studiecirklar har sedan kvitterats ut och hamnat i de anställdas fickor.

Det här fick oss att göra en expressresearch på NBV i Örnsköldsvik.

Den äldsta artikel vi hittar om NBV är från nätets ungdom och beskriver ett nära nog humoristiskt haveri. 2003 arrangerade NBV en resa till Bosnien med gymnasieungdomar. Men det blev inte en nykter resa. Allehanda skriver:

”Ungdomarna åkte till Bosnien på en studieresa i regi av Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet, NBV.

Det blev en resa utan nyktra förtecken. Den medföljande tjänstemannen och några ungdomar drack öl vid flera tillfällen.

– Tjänstemannen har nu sagt upp sig, och vi har tyvärr lidit skada. Vår organisation förknippas med nykterhet. Så var inte fallet på den här resan, säger Håkan Stegeby, ordförande för NBV Västernorrland/Jämtland.”

2007 rapporterar media om misstänkt fiffel hos NBV Kramfors. SR P4 skriver:

”Studieförbundet NBV kan ha fuskat med inrapporteringen av studiecirklar. Det misstänker Kramfors kommun som just nu överväger att polisanmäla NBV. Kommunens revisorer har granskat verksamheten och hittat mängder av misstänkta oegentligheter. Bland annat fanns dementa och nära hundraåriga kursledare.”

NBV bemöter kritiken:

NBV Kramfors blev också polisanmälda och förlorade det kommunala bidraget, står att läsa i Allehanda senare samma höst.

Nu är det så fiffigt ordnat att studieförbundens statistik över de s.k. deltagartimmarna vi förklarade ovan, finns tillgänglig på Statistiska Centralbyråns hemsida för åren 2002-2019. Så vi tog en titt där och kan, efter en hel del manuellt arbete i excel (pust!), presentera nedan diagram:

Låt oss förklara vad diagrammet visar.

Respektive kurva visar respektive kommun och de deltagartimmar NBV har rapporterat in där per 1000 invånare. Det betyder att siffrorna uttrycks per capita och kan jämföras rakt av med varandra.

Om vi börjar med Kramfors och anklagelsen om fusk som uppstod 2007, så vill vi nog påstå att ett sådant fusk är helt uppenbart. Titta på år 2002. Kramfors har rapporterat in ca 4700 deltagartimmar per tusen kommuninvånare. Varje invånare i Kramfors skulle alltså i snitt deltagit i 4,7 timmar studiecirkel, vilket är absurt.

Dessutom är 4700 deltagartimmar per 1000 invånare ungefär 9 gånger mer än riksgenomsnittet det året! En rent löjeväckande siffra. Men det tog alltså den sossestyrda kommunen 5 år att reagera.

Polisanmälan mot NBV Kramfors resulterade i att en utredning påbörjades. Som sedan lades ned 2008, förstås. Men vi ser hur Kramfors siffror kraschar och efter den mediala uppmärksamheten dyker, för att 2010 vara nere på riksgenomsnittet. Därefter smyger siffrorna upp igen.

NBV Kramfors stängdes och personalen sades upp i november 2019.

Tittar vi istället på Sundsvalls kommun, så ser vi hur antalet inrapporterade deltagartimmar per 1000 invånare relativt väl följer riksgenomsnittet. Ibland lite mer, ibland lite mindre och stundom nära nog lika.

Så har vi Övik.

Under perioden 2002-2019 så ligger antalet deltagartimmar i riket i intervallet 346-872. Samma intervall för Övik är 752-2382.

Under åren 2004-2015 är Öviks siffror 3-6 gånger högre än riksgenomsnittet.

Och se vad som händer när vi lägger in siffrorna för riksgenomsnittet, Övik och fuskande Malmö i samma diagram:

Se Malmös ”fuskkrasch” året 2019 och jämför med var Övik legat under mycket lång tid och hur riksgenomsnittet ser ut.

Detta ser inte bra ut. Övik ligger på en helt orimlig nivå.

Notera också den helt orimliga ökningen som NVB Malmö uppvisar sedan flera år. Ändå har inte Folkbildningsrådet reagerat förrän nu. Ta en titt på Sydsvenskans rubrik i bilden längre upp. 286 000 deltagartimmar var bluff, skriver man. Då ska du läsare veta att 2018 redovisade NVB Malmö totalt 1 470 967 deltagartimmar. Kombinerar man det med den exponentiella ökningen, så framstår det som mycket troligt att det verkliga fusket är vida större.

Och Kramfors redovisade 4749 deltagartimmar per 1000 invånare år 2002, vilket är fler än Malmös peak fusk år 2018, som var 4335 deltagartimmar per 1000 invånare.

Vi avslutar med en retorisk fråga som får bli hängande i luften: varför gör de så här med våra pengar?

Äh, vi besvarar den: för att mottagarna av pengarna är lydiga sosseväljare.

Betygsätt artikeln

Klicka för att betygsätta

Average rating 5 / 5. Vote count: 2

Bli först att betygsätta

error

Gillar du bloggen? Följ och dela!