Kommunalisering av föreningslivet, del 1: Om namn och deras betydelse

[Med detta blogginlägg inleder vi en serie på i skrivande stund okänt antal avsnitt, som behandlar kommunens försök att överta och kontrollera civilsamhällets föreningsliv i Örnsköldsvik. Ämnet är inte helt lätt att närma sig, än mindre att beskriva lättförståeligt i text. Men vi kommer att försöka hålla inläggen korta och hellre skriva fler inlägg än få långa.]

Brer man ut en karta över hembygden finner man där namn. Sjöar, byar, tjärnar, berg och åar – alla har de namn. Beroende på bygdens historia kan dessa namn ha tillkommit relativt sent eller vara mycket gamla. Ett namn som ”Nyland” är förmodligen inte speciellt gammalt och i det ångermanländska inlandet är det troligt att sådana namn satts av nybyggare under 1700-talet. I gengäld kan en större sjö i Småland ha ett namn som är så gammalt att dess språkliga betydelse gått förlorad. Om bygden visar spår av mänsklig kontinuerlig verksamhet sedan bronsålder kan namnet mycket väl ha sitt ursprung så långt tillbaka i tiden.

Men vissa namn är helt moderna. Självklara exempel är stadsdelar som tillkommit under 1900-tal eller senare, även om det inte är ovanligt att t.ex. förorter givits det namn som den många hundra år gamla gården hade på den plats de uppfördes. T.ex. Rinkeby. Det finns dock mindre självklara exempel på helt nya namn. Sådana exempel som också är allt annat än intuitiva för yngre människor. Ett sådant namn är ”Höga kusten”. Hur många känner till att det namnet är skapat av byråkrater på 70-talet? Bygdenamnet ”Nolaskogs” (”norr om skogen”) är i jämförelse uråldrigt med sina flera hundra år – som allra minst – på nacken. Om namnet ”Höga kusten” kan man läsa på Wikipedia. Vi skulle föredra att kalla Höga kusten för ”den ångermanländska kusten”. Det har historisk tyngd och namnet Ångermanland…ja, finns det något vackrare landskapsnamn i Sverige?

Så finns det namn som är helt nya, men som låter gamla. Om ett sådant namn handlar detta inlägg:

Nätradalen.

Har du aldrig hört talas om ”Nätradalen” trots att du mycket väl vet vad Nätra är för geografiskt område? Då är du inte ensam. Namnet är nämligen påhittat av kommunala tjänstemän i mycket sen tid. Det är svårt att säkert säga vad som skall anses ingå i Nätradalen. Men som allra minst är det bebyggelsen längs med Nätraån från Köpmanholmen vidare uppströms till ovan Sidensjö. Näske och Skule får nog vara med på ett hörn, även om dessa absolut inte ligger i någon dal, liksom Bergom m.fl. byar norr om Bjästa.

Var kommer då detta namn ifrån? Det dyker upp första gången med den ideella föreningen ”Levande landsbygd i Nätradalen”. Den föreningen bildades 2012. Några tidigare spår på internet av ordet ”Nätradalen” finns inte.

Namnet dyker upp igen med föreningen ”Bygdsam Nätradalen”, bildad 2017. Föreningen är del av ett kommunalt projekt vi berört tidigare: Stad o Bygd i balans. Hjärnan bakom detta är Lena Lindström, tjänsteman på kommunen med titeln ”landsbygdsutvecklare”. Vi närmade oss Stad o Bygd i balans när vi synade Leader Höga Kusten i sömmarna.

Vad Bygdsam Nätradalen är och hur det skapats återkommer vi till i nästa avsnitt. Liksom vilken funktion vi misstänker att föreningen är ämnad att ha bortom de fina orden. Och kom ihåg: Nätradalen är ett hittepå av byråkrater. Det är viktigt för fortsättningen i denna serie.

Var inte blyg, Kommentera!

Powered by WordPress.com. Tema: Baskerville 2 av Anders Noren.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: