Socialdemokratisk skola – ett svar till Kristoffer Park(S)

Kristoffer Park fick en insändare publicerad häromdagen. Visst finns det något närmast barnsligt över att heltidspolitiker får sina texter publicerade som ”insändare”? Man kan tycka att politiker borde skriva ”debattartiklar”. Förmodligen är det väl formatet som namnet insändare anspelar på. Lite text helt enkelt. Av bildningsnämndens ordförande.

Insändaren lät läsarna veta att det är Socialdemokraterna Örnsköldsviks bestämda uppfattning att religion och skola skall hållas isär. Den återfinns här.

Låt oss analysera texten och det sammanhang den publiceras i.

Första frågan man bör ställa sig är varför denna insändare publiceras nu? Park har inte gjort sig känd som någon direkt flitig skribent. Svaret måste bli att S känner sig pressade på skolpolitikens område. (Hoppas vi hjälpt till). Och då behöver man förstås ett krig mot Kanada, som kan ta bort fokus från de egna tillkortakommandena inom saker som pedagogik, skolunderhåll, planering, m.m. Därför blir det krig mot religionen.

En andra förklaring är att karriäristen Park med insändaren sjunger i rätt tonart i den partiinterna gosskören. Att fjäskigt berömma den doktrin om strävande mot förbud av konfessionella skolor, som partiet lanserade våren 2018, skadar knappast den egna personen. Tvärtom.

Sålunda. Park rapar upp ett nu halvannat år gammalt förslag som partiet lade i rikspolitiken. Han gör det för att styra fokus bort från det kommunala misslyckandet med skolan i Örnsköldsviks kommun. Samtidigt svär han tro och huldhet till sin moderorganisation.

Det var i år som Övik skulle ha Sveriges bästa skola. Kommer ni ihåg? Det var ambitionen.

I Parks insändare finns också en formulering som är extra ohederlig. Han skriver:

”Det står eleverna fritt att ägna sig åt sin tro på sin fritid, men vi anser att svenska skolor ska vara en plats där barn och unga med olika bakgrunder möts. Att elever med olika erfarenheter lär sig samarbeta, bygger ömsesidig förståelse och motverkar splittring. Att skilja elever åt utifrån religion, sexuell läggning, kön etcetera är inte förenligt med den svenska modellen.”

Det vore klädsamt om han kunde visa på ett strukturellt problem där elever skiljs åt utifrån sexuell läggning och kön. Med tanke på att det sedan länge är olagligt med sådant agerande, finns ingen anledning att införa ytterligare lagstiftning. Och man kan undra i vilka skolor elever skiljs åt utifrån sexuell läggning? Ingen, naturligtvis.

Notera också att Park skriver i termer av ”den svenska modellen”. Han menar förstås den socialdemokratiska modellen.

Några ord om det här med konfessionella skolor och sossarnas vilja till förbud, kanske också ska skrivas.

Sossarna i moderpartiet vill förbjuda konfessionella skolor med motiveringen att det skall motverka segregationen. Följande citat från mars 2018 är talande:

”Socialdemokraterna vill förbjuda religiösa friskolor som ett led i att bryta segregationen i samhället. Konfessionella skolor ska omvandlas till ”vanliga” lärosäten.
– I svensk skola ska det vara lärare och pedagoger som styr, inte präster och imamer, säger civilminister Ardalan Shekarabi (S).”

Vi vet var segregationen finns och vilken enda religion det är som är av intresse i det sammanhanget. Det här betyder att Park och sosseriet fortsatt vill motverka och obstruera för kristna friskolor. Och man använder motiveringen att det finns problem med segregation och att den späs på av muslimska friskolor. Är det någon som tror att en sådan politik leder till ett samhälle präglat av mer respekt och samförstånd? Vi har problem med A och förbjuder därför både A och B.

Det är naturligtvis så att kristna skolor inte är något generellt problem. Däremot kan en kristen skola vara ett enskilt problem, precis som enskilda kommunala skolor kan så vara. Att däremot påstå att det finns strukturella problem i samlingen muslimska skolor, är nog inte helt fel, även om det säkert orsakar kissnödighet hos mången tyckare.

Slutligen. Det är sant att den kommunala skolan är fri från missionärer som försöker försälja idéer om högre makter i efterlivet. Man den är då inte fri från ideologisk påverkan. SSU får kampanja i Nolaskolans lokaler, trots att reglerna för besök av politiska partier inte medger sådant. Man gör sitt bästa för att ge eleverna en god socialistisk uppfostran.

Den kommunala skolan i Övik är en påverkansoperation. Det råder ingen verklig pluralism, åsiktsmångfald eller tolerans inför Öviks avvikare. Vi kommer ge exempel i en nära framtid på just hur långt och tokigt skolan kan gå, för att uppfostra pedagoger att tänka rätt och sluta leden mellan de politiska kommissarier, som i lärarkollegiet agerar ideologiska grindvakter i utbildningen.

Spara PDFSkriv ut