Baggböleri i tillväxtfrågan

Den 24/4 sammanträdde fullmäktige i Örnsköldsvik. Den viktiga dagordningspunkten var godkännande av kommunens årsredovisning. Det mesta diskuterades under sammanträdet. Utom årsredovisningen. Vi kommer behandla kommunens tvivelaktiga hantering av årsredovisningen i ett annat inlägg.

Inte så få, framförallt socialdemokratiska, fullmäktigeledamöter gick upp i talarstolen och berömde kommunens tillväxt eller uttryckte sin glädje över denna. Befolkningen i kommunen ökar, ta mig tusan. Kors i taket och hejarop.

Vi har tidigare visat i konkreta siffror att födelsetalen i kommunen är negativa och nettoutflyttning råder. Det senare betyder att fler invånare lämnar kommunen än vad andra kommuners invånare väljer att flytta hit. Den enda anledningen till att kommunens invånarantal ökar, är Migrationsverkets tvångsanvisning av invandrare, samt anhöriginvandring till tidigare asylinvandring.

Det här får konsekvenser. När fullmäktigeledamöterna, oavsett om de är sossar, miljöpartister eller s.k. liberaler, står i talarstolen och gläds över befolkningsökningen, så…:

…gläds de inte över födelsetalen, ty fler människor dör än det föds barn,

…gläds de inte över nettoinflyttningen till kommunen, ty den finns inte.

…gläds de istället över den stora nettoinvandringen till Örnsköldsviks kommun.

Vad orsakar invandringen? Ja, alltså bortom Migrationsverkets tvångsanvisning.

Jo, detta: Krig eller ekonomiskt elände.

Sålunda är det konstaterat detta: De politiker som gläds åt befolkningstillväxten i Örnsköldsviks kommun, gläds åt att människor i andra delar av världen väljer att, p.g.a. krig eller ekonomiskt elände och misär, lämna sin hembygd för att bygga ett liv annorstädes.

Vad är det att glädjas över sådant?

Granskning Örnsköldsvik omfamnar inte den socialdemokratiska invandringspolitiken och vi gläds inte över andras olycka. Inte heller lever vi i villfarelsen att lilla Sverige, än mindre lilla Örnsköldsviks kommun, kan göra någon skillnad i ett internationellt perspektiv. Det enda som den svenska (huvudsakligen socialdemokratiska) invandringspolitiken lyckas med, är att spela roulette med det samhälle som tidigare generationer av svenska folket har, med stor möda och ansträngning, skapat och format till en trygg plats där relativ ordning och omtanke medborgarna emellan råder.

På kommunens hemsida kan man läsa:

Partnerskapet är den form för samtal och samverkan som kommunens politiska ledning har bjudit in till. Det innebär ett handslag på att kommun, näringsliv, föreningar och offentliga organisationer utvecklar Örnsköldsvik tillsammans(*).

Syftet med gruppen är att föra ett strategiskt samtal om platsens framtid och långsiktiga utveckling för att ge riktning till det operativa arbetet. Partnerskapet leds gemensamt av kommunstyrelsens ordförande Glenn Nordlund (S) och oppositionsråd Anna-Britta Åkerlind (C).

Gruppen består av 13 personer och möts fyra gånger per år. En gång per år bjuder partnerskapet in allmänheten till Framtidsforum för en bredare dialog om Örnsköldsviks framtid.”

[*) Vår anmärkning: Det här talet om näringsliv, kommun och föreningsliv tillsammans, är återkommande hos kommunen. Vi kommer försöka visa i fler inlägg hur kommunen vill lägga sig i och kontrollera samtliga aspekter av medborgarnas vardag genom detta agerande.]

Följande medlemmar återfinns i gruppen ”Partnerskapet”:

Magnus Haglund, kommundirektör

Anna-Britta Åkerlind, oppositionsråd och centerpartist

Sofia Olsson, företagare (av något slag)

Magnus Hallberg, VD Processum

Peder Sundström, styrelseordförande kommunikationsbyrån Devocy communications

Madelene Sundberg, arrangör av yogafestival

Agneta Alenius Madsen, presenterad som föreningslivsmänniska och företagare

David Wahlén, musiker

Vanja Östman, chef Tillväxtavdelningen

Glenn Nordlund, kommunalråd

Anita Edlund, styrelseproffs i idrottens föreningsliv

Hans Hallin, företagare IT-sektorn

Ragnhild Backman, lokal fastighetsmagnat genom arv

Ann Strandberg, VD Edvardsson

Vi återkommer längre ned till denna grupps sammansättning.

”Partnerskapet” sker under portalprojektet ”Världsklass Örnsköldsvik”. Kommunen skriver:

Världsklass Örnsköldsvik presenterar omvärldsanalys och vision för platsen.

Nu presenterar Världsklass Örnsköldsvik omvärldsanalysen för Örnsköldsvik för 2017/2018. Den identifierar nio samhällsutmaningar som Örnsköldsvik som plats står inför och är en samlande beskrivning för olika aktörer att kunna använda i det gemensamma utvecklingsarbetet.

I samband med att omvärldsanalysen har färdigställts har också Partnerskapet för Örnsköldsviks utveckling, som finns inom Världsklass Örnsköldsvik, tagit fram en vision för den fortsatta utvecklingen som lyder: ’Vi bygger bäst tillsammans! 2030 är Örnsköldsvik ett nav med stark utveckling. En plats för 65 000 nyfikna med framtidstro.’

Det är fundamentalt att förstå detta: Kommunens och partnerskapets vision är fullständigt snömos. Falskt. Dumheter. Trams. Ja, som rubriken säger, baggböleri. Anledningen följer nedan.

Vi har visat i ett inlägg (https://granskningornskoldsvik.com/2017/03/25/tillvaxten-som-inte-fanns-men-som-kunde-importeras/) följande:

När kommunen bildades på tidigt 70-tal blev befolkningsmängden drygt 60000 invånare. Därefter minskade invånarantalet sakta men säkert fram till 2011 då invånarantalet var knappt 55000. Från 2011 råder tillväxt igen. Men alla år sedan dess har fler människor dött än det fötts barn och fler människor har flyttat från kommunen till andra kommuner, än andra kommuners invånare har flyttat till oss. All tillväxt sedan 2011 beror på invandring.

Betänk nu partnerskapets ”vision” om 65000 invånare år 2030. Det är 14 år dit och partnerskapet vill öka invånarantalet med 9000. Eller annorlunda uttryckt en ökning om 16%. Det betyder en ökningstakt om 643 invånare per år. 2016 gällde dessa siffror:

Födelseunderskott 30

Nettoutflyttning 190

Nettoinvandring 608

Det är dessa siffror som sossarna i fullmäktige gläds över. Om de tycker dessa är bra, finns inga skäl att inte tro att det är precis just så här de vill höja invånarantalet till 65000. Det betyder att om födelseunderskott och nettoutflyttning skulle fortsätta ligga på 2016 års nivå, så måste nettoinvandringen vara 863 personer per år i snitt fram till 2030, för att ambitionen 65000 invånare skall nås. Och det är – vilket är viktigt – utan att beakta den skeva ålderspyramiden, som förmodligen kommer leda till ännu högre födelseunderskott. Ett problem som förstärks av att utflyttningen från kommunen förmodligen är sammansatt av yngre människor i vad vi kan kalla reproducerande ålder,medans inflyttningen kan förmodas bestå av jämförelsevis äldre människor.

Hur mycket är då egentligen en nettoinvandring på 863 personer på året till en kommun av Örnsköldsviks storlek? Svaret är enkelt: fruktansvärt stor. Dels för att det under 14 års tid varje år skulle invandra netto långt fler människor än det föds barn i kommunen, vilket är ett ofattbart stort förhållande. Vida större än vad som någonsin varit fallet i t.ex. Stockholm. Vidare skulle bruttoinvandringen över perioden ackumulerat vara minst 12000 människor. Det betyder att efter 14 år skulle kommunen år 2030 ha en andel om minst 19% av befolkningen som har invandrat de senaste 14 åren. Eftersom det tar lång tid att lära sig ett språk så skulle 19% som allra minst av kommunens invånare prata ingen eller relativt dålig svenska. Vidare vet vi att det tar minst 10 år för hälften av dessa invandrare att komma i sysselsättning (ej att förväxla med riktigt arbete). Sålunda skulle minst hälften av dessa 19% helt sakna sysselsättning. D.v.s. vara socialbidragstagare. Detta ovanpå den arbetslöshet som finns hos övriga 81% av invånarna.

Ok, men om kommunen lyckas ”stoppa” utflyttningen då? Ja, om flyttnettot är noll och barnafödandet hoppar upp så att födelseunderskottet blir noll, så måste likafullt nettoinvandringen vara 643 personer per år i snitt under perioden fram till 2030. Det är något lägre än 863 personer. Men fortfarande vansinnigt mycket och högre i relation till det egna barnafödandet än vad Stockholm någonsin har haft.

Kommunens och partnerskapets vision är alltså, som sagt, baggböleri. Man luras och bedras.

Tillbaka till ”partnerskapet” och gruppens sammansättning. Den skall representera ”kommun, näringsliv, föreningar och offentliga organisationer”. Vad man avser med ”offentliga organisationer” vet vi inte riktigt, men det spelar mindre roll. Frågan man lätt ställer är: varför ställer dessa människor upp på dumheterna? Det finns två möjliga förklaringar. Den första är att man helt enkelt är dum i huvudet och inte förstår bättre, alternativt inte orkar eller förmår sätta sig in i saken man lånar sitt namn till. Den andra är att man står i ett ekonomiskt eller socialt intresseförhållande till kommunen/politikerna, eller t.o.m. befinner sig i en beroendesituation. I vissa fall kan man nog misstänka att båda förklaringar verkar parallellt.

Vi konstaterar att, enligt kommunens redogörelse, så fördelar sig gruppens 14 medlemmar (kommunen verkar ha räknat fel när de skriver 13 medlemmar) på:

2 politiker

2 kommunala tjänstemän

8 företagare (eller VD)

2 föreningsliv/övrigt

Fyra medlemmar representerar kommunen. Övriga 10 är till synes fristående från kommunen. Eller?

Nej, för så arbetar inte socialdemokraterna i Örnsköldsvik.

Så här är det:

Magnus Hallberg är VD för Processum, vilket är ett forskningsinstitut. Numera till majoritet ägt av institutsjätten RISE. Vem hittar vi i styrelsen för Processum? Jo, sossekomandoran själv – Elvy Söderström. Den som tror att Magnus Hallberg är VD för ett fristående företag som verkar på en normal konkurrensutsatt marknad, tänker lämpligen om.

Madelene Sundberg, arrangör av yogafestival och tidigare på insamlingsstiftelsen ”Min stora dag”. Även sambo med ägaren till företaget Loveframe, som producerar film. Bland Loveframes kunder återfinns, enligt företagets egen uppgift, Höga Kusten Destinationsutveckling AB och Devocy. Det förstnämnda är samägt av kommunerna Härnösand, Kramfors, Sollefteå och Örnsköldsvik. Vidare talar allabolag.se om att Loveframes största kund i offentlig sektor år 2016 var Örnsköldsviks kommun, med ett affärsvärde på knappt 300 tkr.

Peder Sundström, styrelseordförande kommunikationsbyrån Devocy communications. Som ägare till Devocy köper Peder Sundström tjänster av Madelene Sundbergs sambo. Peder säljer också sina tjänster till Örnsköldsviks kommun. Bl.a. genom att göra magasinet ”Evolve” som kommunen ger ut på nätet. Affärsvärdet i relationen med kommunen var enligt allabolag.se 763 tkr år 2016.

Agneta Alenius Madsen, presenteras som föreningslivsmänniska och företagare. Hon är aktiv i den ideella föreningen Ulvö Kapellag och har ett företag som säljer textilier. Men framförallt är hon sosse med förtroendeuppdrag i kommunen. Hon är ersättare i fullmäktige och ledamot i bildningsnämnden, m.m.Observera att hon inte presenteras av kommunen som sosse. Detta är en vana Glenn Nordlund m.fl. har, vilket vi kommer se i fler blogginlägg. Kuriosa är att Agneta gör affärer med Länsstyrelsen till ett värde av 143 tkr.

Sofia Olsson, företagare (av något slag). Har en enskild firma som enligt allabolag.se skall ha skogsbruk respektive nöje som verksamhet. Även Sofia lyckas sälja till kommunen, om än för blygsamma 24 tkr år 2016. Mer intressant är att Sofia är ledamot i Bygderådet, samt ersättare i Landsbygdsgruppen. Den senare är en slags referensgrupp i kommunen med Glenn Nordlund som ordförande. Vem är då ordförande i Bygderådet? Agneta Alenius Madsen.

Ragnhild Backman, fastighetsmagnaten. I ekonomisk bemärkelse förmodligen den enda som är verkligen fristående. Men samtidigt djupt insyltad i kommunala sammanhang sedan långt tidigare. Styrelseordförande i Centrumlyftet, där hon flankeras av styrelseledamoten Lena Lindström, som är kommunal tjänsteman med titeln ”landsbygdsutvecklare”. Lena Lindström är väl bekant med Agneta Alenius Madsen och vi kommer att få ser mer av henne i andra inlägg.

Anita Edlund, styrelseproffs i idrottens föreningsliv och anställd på Arbetsförmedlingen. Anita är utöver sina föreningslivsuppdrag också styrelseledamot i Aktiebolaget Svensk Ishockey, som ägs av Svenska Ishockeyförbundet. Som av en slump sitter oppositionsrådet Anna-Britta Åkerlinds make Anders Källström också i den styrelsen, utöver att vara ordförande för LRF och innehavare av en uppsjö styrelseposter.

Övriga medlemmar i gruppen lämnar vi därhän och det bör påpekas att vi varken misstänker, tror eller hoppas att dessa har kopplingar till kommunen eller dess politiker.

Kommunen har alltså knutit till sig människor som kan förväntas vara lojala och ställa upp på de galenskaper kommunen vill sälja. Antingen genom att de redan har en plats vid köttgrytan eller genom att befintliga uppdrag eller sociala relationer, placerar dem i en allt annat än fristående position.

Vissa gruppmedlemmar tar också verkligen på sig uppgiften att vara lojal. Tomas Izaias Englund, ledarskribent på Örnsköldsviks Allehanda, kritiserade partnerskapet i en ledare, vilket fick Peder Sundström att skriva en insändare till tidningen som svar. Där skriver han bl.a.:

Jag är vidare övertygad att det bredare synfältet som man haft i det arbete som gjorts i Världsklass har varit en av stöttepelarna till att Örnsköldsvik i dag i stället har en positiv trend vad gäller utveckling och positionering nationellt. Kanske en av anledningarna till att jag, och fler med mig, flyttat hem igen.”

Den inte helt ovanliga kombinationen av okunskap och hybris. Peder följer upp på facebook med:

När lokaltidningen drar rubriken ”Brain drain i Världsklass” avseende stadsutvecklingen just nu i Örnsköldsvik, när staden aldrig haft en bättre positionering nationellt och dessutom är bland de främsta i återflyttarstatistiken. Då undrar man ju… och kan naturligtvis inte hålla tyst :)”

Hejaropen haglar i kommentarsfältet. Avsändare är vad vi skulle vilja kalla ”the usual suspects”.

”Bland de främsta i återflyttarstatistiken”? Vad betyder det? Kommunen har för tusan ett negativt flyttnetto vad gäller inrikes flyttningar. Lever Peder Sundström i ett parallellt universum?

Kära läsare. Lita inte på socialdemokraterna. Lita inte på kommunens tjänstemän. Lita inte på den svans människor som inget annat vill än att ha plats runt köttgrytan. Lita inte på de som okritiskt förmedlar dessa gruppers budskap.

Den rättvisande bilden av utflyttningen är denna:

diagramutflyttning

Att det rådde positiv nettoinflyttning åren 2004-2006 beror förmodligen på att någon utbildning startats eller utökats i Mittuniversitetets regi. En utbildning som sedan lades ned eller flyttade, varpå t.ex. 2006 års höga nettoinflyttning förvandlades till en stor nettoutflyttning tre år senare år 2009. Oavsett hur det är med den saken så är alla år efter millenieskiftet röda utom tre. En mycket hög invandring per capita till kommunen kommer inte att minska utflyttningen. Tvärtom. Den kommer förmodligen accelereras, när kommuninvånarna utsätts för ett socialt experiment i fullskala som de aldrig efterfrågat.

Sist konstaterar vi att trenden just nu är en snabbt ökande nettoutflyttning.

Var inte blyg, Kommentera!

Powered by WordPress.com. Tema: Baskerville 2 av Anders Noren.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: